SCHOOL OF HUMAN SCIENCES Värdepedagogiskt forskningsfält på HiK Utgår från den del av den pedagogiska praktiken som leder till att barn och unga utvecklar.

En presentation över ämnet: "SCHOOL OF HUMAN SCIENCES Värdepedagogiskt forskningsfält på HiK Utgår från den del av den pedagogiska praktiken som leder till att barn och unga utvecklar."— Presentationens avskrift:

1 SCHOOL OF HUMAN SCIENCES Värdepedagogiskt forskningsfält på HiK Utgår från den del av den pedagogiska praktiken som leder till att barn och unga utvecklar kunskaper om hur man är eller bör vara mot varandra samt utvecklar färdigheter i att tillämpa dessa värden. Fältet refererar till den värdepedagogiska praktik som blir en följd av lärares handlingar inom ramen för en förskole-/skolverksamhet. Har syftet att utveckla och pröva olika strategier för allas likvärdiga delaktighet i förskola, skola och samhälle

2 SCHOOL OF HUMAN SCIENCES Lärares upplevelser av etisk fostran i den postmoderna skolan

3 SCHOOL OF HUMAN SCIENCES Syfte Syftet med studien var att förstå hur lärare erfar arbetet med elevers etiska fostran, med utgångspunkt i lärarnas levda erfarenhet.

4 SCHOOL OF HUMAN SCIENCES Bearbetning av insamlat material Naiv läsning Strukturell analys Teorianknuten förståelse

5 SCHOOL OF HUMAN SCIENCES Strukturell analys Meningsenheter Kondensering Abstraktion Tema Övergripande tema

6 SCHOOL OF HUMAN SCIENCES Exempel på en strukturell analys

7 SCHOOL OF HUMAN SCIENCES

8

9 Individens behov i relation till organisation ”Det är förmodligen så att det sker en viss förändring i och med att vi löser upp organisationsstrukturen för eleverna, så tillåts ju… det blir ju en ny konstellation och man ser eleven i ett annat sammanhang, som vi sa innan… att dom agerar mer utifrån sig själva än utifrån ett lärar- perspektiv.” ”Man har inte så många beröringspunkter som man har när man har utp. Där tvingas vi ju att samsas om viss tid på skolan som vi alla har del i. Då tvingas det också fram en diskussion om vad vi gör med den tiden och hur eleverna fungerar under den tiden, hur dom använder den och hur vi ser på deras utbildning och fostran.”

10 SCHOOL OF HUMAN SCIENCES Etisk osäkerhet i relation till tydlighet ”Det är ett svårare samhälle nu… det finns ju många mer olika arenor för ungdomar idag som vi inte har samma inblick i. Jag tror att föräldrar för trettio år sedan hade större inblick i elevernas liv./…/Det gör fostrarrollen svårare.” ”Nu vet dom inte riktigt vad det är som gäller. Dom vill ha raka besked ofta. Det är ofta som dom står i lite gungfly och så vet dom inte… var ska jag sätta ner foten här.”

11 SCHOOL OF HUMAN SCIENCES Engagemang i relation till rådvillhet ”Jag ska bygga en så bra relation till varje elev som jag kan. Då menar jag personlig relation. /…/ Det är för mig väldigt viktigt, för känner dom att jag bryr mig i andra frågor utöver skolan så känner dom också att dom betyder nånting.” ”Jag kan känna att man läser in väldigt mycket i skollagen och jag förstår ju och jag vill ju engagera mig i eleverna också, men ibland kan jag känna att det här är….utanför min kompetens.”

12 SCHOOL OF HUMAN SCIENCES Teorianknuten förståelse Relevant litteratur användes i syfte att rekontextualisera den text som erhållits i den strukturella analysen

13 SCHOOL OF HUMAN SCIENCES Postmodernitet är ramverket i den teorianknutna förståelsen -Skolan ses mer eller mindre som en ”rörlig mosaik” där elevens behov är i centrum. -Svårigheter att finna en balans mellan det universella och det partikulära. -Frågor om ”rätt och fel” blir allt mer kontextuellt bundet. -Lärarens lägger stor vikt vid att ”möta” varje elev i syfte att skapa samförståndslösningar. -Lärarna har svårt att hitta gränser för den professionella fostran. -Svårighet att skapa en framgångsrik målstyrd skola när målen för elevers etiska fostran varken är uttalade eller tolkade.