Start & Stegen Tidigt lärande i förskolan

En presentation över ämnet: "Start & Stegen Tidigt lärande i förskolan"— Presentationens avskrift:

1 Start & Stegen Tidigt lärande i förskolan
Siggi Olafsson Göteborgs Stad Social resursförvaltning Social utveckling Barn och unga Presentation av deltagarna Presentation av kursledare

2 Varför förmedlar vi START & Stegen
Varför förmedlar vi START & Stegen? Social resursförvaltning, Göteborgs Stad Läromedel för utvecklingen av ett medvetet auktoritativt förhållningsätt, som präglas av barns behov i centrum och samsyn bland personalen Underlättar och systematiserar arbetet med barns sociala och emotionella kompetensutveckling Hjälper pedagogen att vara mer pro-aktiv, ligga steget före… Läromedlen stödjer barns tidiga positiva utveckling, när lärandet är som störst. Förebygga negativ utveckling som skolproblem, psykisk ohälsa, drogmissbruk och kriminalitet. Barns behov att utveckla självreglering Forskning som visar att det kan göras i förskolemiljön (McClelland)

3 Välkommen! Starten är viktig!
Hur tar vi emot och bjuder in varandra? Hur skapar vi kontakt och bygger förtroende? ÖGONKONTAKT – ETT LEENDE – EN NICKNING (Eye contact, a smile and a nod) Hur välkomnar vi varandra varje dag?

4 ”Vi borde börja med oss själva”
Att vara medveten om känslor (egna och andras) Att kunna förmedla och tolka känslor Att acceptera alla känslor (men inte alla handlingar) Att kunna vägleda och avgränsa Att kunna bygga goda relationer Forskare som tittat på vad pedagoger gör för att skapa ett bra klimat har lyft fram följande faktorer (Harvey och Evans)

5 Olika läromedel för olika åldrar
START för 1 – 3 åringar Stegen för 4 – 5 åringar StegVis 1 för 6 – 7 åringar StegVis 2 för 7 – 8 åringar StegVis 3 för 9 – 10 åringar KOLLA för åringar

6 Först en teoretisk genomgång Sedan en titt på materialen
Sociala färdigheter Social inlärningsteori Känslor Reglering av känslor Empati Anknytning Start Stegen Att arbeta på lång sikt 09.00 Föreläsning 10.15 Rast 12.00 Lunch 13.00 Fortsättning 14.15 Rast 16.30 Slut

7 Sociala färdigheter Samarbete – dela med sig, hjälpa andra, följa regler och direktiv Empati – se saker från andras perspektiv och förstå hur andra har det, visa omtanke och respekt för andras känslor och synpunkter, inlevelse och medkänsla Positiv självhävdelse – hävda egna uppfattningar och rättigheter på ett tydligt och positivt sätt. Ta initiativ, presentera sig och kunna stå emot grupptryck Problemlösningsfärdigheter – ha strategier för att kunna reflektera över social problemlösning. Självkontroll – använda tankar och handlingar för att få bemästra känslor Ansvarstagande – hålla avtal och överenskommelser, visa respekt för andras egendom och andras arbete

8 Inlärningsteorier… Behaviorism, Skinner Gestaltpsykologi, Vygotskij
Kognitivism, J. Piaget (Informationsprocessteori) Sociokulturell, Säljö Social inlärningsteori , Bandura Neuropsykologi, R Davidson

9 Social Inlärningsteori
Albert Bandura menar att människan lär av andra via; Observation Imitering Modulering Reciprok determinism Människan har förmågan att planera, tänka och förutse resultaten av sina handlingar. Hon kan i sitt inre forma symboliska representationer såväl av olika beteenden som av tänkbara konsekvenser. Omgivningen och beteendet orsakar varandra, något som Bandura kallar reciprok determinism. En individs lärande, som interaktionen mellan tre saker: Miljö som omger individen Individens beteende Individens inre psykologiska processer

10 Individens inre processer Känslor
Tankar Preferenser Intelligenser Temperament Individens inre processer Känslor Reciprok determinism Individens beteende Miljön omkring individen Ansiktsutryck Andra individer Kultur Handlingar Social kontext Verbala utryck

11 Modellinlärning - Observationsinlärning
Uppmärksamhet – Om du skall kunna lära dig, måste du vara uppmärksam. Störningar, bland annat trötthet, sjukdom, nervositet m.m. leder till att lära dig mindre. En modell som drar uppmärksamheten till sig är bättre, allt från fysiska markörer till status och anknytning. Kvarhållande i minnet – förmågan att minnas det du har uppmärksammat är av betydelse för modellinlärningen. Motorisk reproduktion – Förmågan att översätta det som du kommer ihåg i faktiskt beteende. Du måste alltså kunna reproducera, återskapa beteendet. Vår förmåga att imitera ett beteende förbättras också med erfarenhet. Vår förmåga förbättras även när vi bara föreställer oss att vi gör någonting. Motivation – är också viktig. Du måste ha en god anledning till att reproducera det du lär dig

12 Självstyrning Med självstyrning menas förmågan att kontrollera ens eget beteende Självobservation – Vi tittar på oss själva, vårt beteende och håller ögonen på det. Bedömning – Vi jämför det vi ser med en norm eller standard eller någon annan. Självrespons – Om du gör bra ifrån dig i jämförelse med dina standarder, kommer du att ge dig själv beröm, annars straffar du dig själv. Beröm och straff kan vara att göra/inte göra något eller känslor av stolthet eller skam. Självuppfattningen är betydelsefull här, det som kallas för självförtroende. Om man under åren och uppväxten har fått en hel del beröm och har man presterat väl, kommer man att få en positiv självuppfattning. Banduras råd och rekommendationer Känn dig själv. Ha inte så höga standarder. Använd dig av självberöm i stället för självstraff (positivt självprat).

13

14 Basala Affekter (känslor) (Silvan Tomkins )
Glädje Intresse Överraskning Ledsnad Rädsla Avsky Ilska Skam Tomkins identifierar åtta affekter, grundkänslor: två positiva: glädje (joy) och intresse (interest), en neutral: förvåning (surprise), och fem negativa: ilska (anger), rädsla (fear), obehag/ångest (distress), avsky (disgust) och skam (shame). Varje känsla skapar en viss typ av handlingsberedskap. Alla känslor är impulser till handlingar. Nedärvda och inlärda impulser.

15 Affektkommunikation Du kommunicerar direkt vad du känner
Du är ärlig i din känslokommunikation Ditt verbala budskap drunknar om din affekt visar något annat….

16 Hjärnan Amygdala ”Kortslutning” Synapser Frontalloben
Neocortex Frontallob Amygdala utgör en del av limbiska systemet och har funktion vid fruktan och njutning. Amygdala spelar en viktig roll för patologiska tillstånd som aggression, ångest, autism, depression, paniksyndrom, posttraumatisk stress och olika fobier. Amygdala (latin corpus amygdaloideum; svenska mandelkärnan) är två mandelformade delar av hjärnan, utgör en del av limbiska systemet, och tros ha en funktion vid uppkomsten av såväl fruktan som njutning och därigenom spela en viktig roll för patologiska tillstånd som aggression, ångest, autism, depression, narkolepsi, paniksyndrom, posttraumatisk stress och olika fobier. Information från yttervärlden - syn- och hörselintryck - kopplas i talamus om till olika områden av hjärnbarken beroende på vilken typ av stimulering det gäller. Sedan analyseras informationen vidare i en serie stationer i hjärnbarken. Gäller informationen yttre hot kopplas informationen vidare till amygdala där allvaret i hotet bedöms. Information når amygdala även via en kortare och snabbare bana från talamus. Från amygdala aktiveras dels områden i hypotalamus, som kontrollerar autonoma förändringar som pulsökning och handsvett, dels ett område i mitthjärnan, som kontrollerar försvarsreaktioner som orörlighet, flykt och försvar. Det limbiska systemet kallas för känslohjärnan och tillhör det centrala nervsystemet. Det är på grund av detta system som man blir irrationell vid förälskelser (detta medan för mycket endorfin utsöndras). Limbiska systemet påverkar också det autonoma nervsystemet genom att göra individen stressad via det sympatiska systemet. Också sexualiteten styrs härifrån. När det gäller minnet och inlärning så har detta system en mycket viktig roll, då hela ens beteende i grund och botten baserar sig på att stimulera sådant som ger känslor av välbehag och undvika sådant som ger känslor av obehag. Luktsinnet är direkt kopplat till det limbiska systemet, till skillnad från andra sinnesorgan som kopplas om i talamus innan de når storhjärnan. Hippocampus är involverat i minnesbildning och lokalsinne, och tar även emot impulser från känsel- och sinnesorgan. Den utgör omkopplingsstation för vissa sinnesförnimmelser exempelvis lukt. Hippocampus har målceller och receptorer för flera viktiga hormoner, bl.a. kortisol, tyreoideahormoner, signalsubstanser och könshormoner. Den har stor betydelse för stressaxeln. Flykt- och kamprespons eller fight-or-flight response är uttryck, skapat av Walter Bradford Cannon, för en respons på stressorer vilken är en överlevnadsmekanism som innebär att människor instinktivt vid vissa stimuli antingen flyr eller kämpar till följd av vissa fysiologiska svar på stimulit. "Adrenalinkick" är ett vardagsspråkligt uttryck för samma respons. Walter Bradford Cannon uppkallade det förhöjda inre tillståndet som människor normalt svarar på stress med, för "fight-or-flight response"; senare har uppfattningen om flykt- och kampresponserna ifrågasatts och responsen kallas därför ibland "fight-or-flight-or-freeze response" (flykt-, kamp- eller frysningsrespons), "hyperarousal" (upphetsning), eller "akut stressrespons". Endokrint och neurologiskt utgörs flykt- och kampresponsen av en aktivering av stressaxeln och sympatiska nervsystemet, det vill säga att människan svarar på stress genom plötslig utsöndring av framför allt adrenalin och noradrenalin, samt kortisol, oxytocin och vasopressin. Även andra neuroendokrina och endokrina strukturer kan aktiveras beroende på individuella förutsättningar, enligt stress - sårbarhetsmodellen. Aktiveringen av stressaxeln får fysiologiska konsekvenser, såsom ökad puls, hastigare blodgenomströmning till muskler och hjärna, och hastigare andning. Det får kognitiva och känslomässiga konsekvenser, och påverkar både perceptionen, minnesfunktioner, humör och jagfunktioner, eftersom många hormoner också fungerar som signalsubstanser. Aktiveringen av stressaxeln har till funktion att försätta människan i beredelse att antingen bemöta stressorn (kamp) eller ha energi att undkomma (flykt). En tredje möjlig respons är enligt en utbredd uppfattning att 'spela död' (freeze), det vill säga att människor vid hot stelnar, fryser fast. Vilken av dessa responser som människan kommer att ha, beror på stressorn och på självuppfattningen (den spontana bedömningen huruvida det är mest fördelaktigt att göra det ena eller andra). En väl fungerande respons ökar chanserna till överlevnad vid katastrofer och hot, medan en dåligt fungerande respons ökar risken att dö. En kritik mot teorin om kamp- och flyktresponsen, är att den uteslutande bygger på studier av mäns stressresponser. En teori är att kvinnor har ett annat responssystem, som har kallats tend-and-befriend-response ('vårda [avkomman] och bli vän [med fienden]-respons'). I synnerhet under graviditet är varken flykt eller kamp en fungerande strategi att bemöta vissa stressorer på, varför det har föreslagits att kvinnor har andra stressreaktioner på samma hormoner.

17 Någonstans går kontrollen förlorad…

18 Lugna ned sig tekniker Olika sätt att lugna ner sig på…
Självprat (Peptalk) Andas (Fokusering) Gå undan (Låta tiden gå) Omformulera positivt (Tankestyrning) Fler sätt… Stopp Slappna av Tänk högt Berätta om det

19 Empati Empati är förmågan att leva sig in i hur en annan människa känner sig och använda denna förståelse i mötet med andra. Medkänsla, lyssnande och perspektiv (empatisk precision). Uppmärksamma, tolka, förstå , omtanke. Att handla gott utifrån den empatiska förståelsen För att utveckla empati behöver barn egna erfarenheter av att bli empatiskt bemötta. Genom detta lär sig barnen förstå sina egna känslor och acceptera dem. Empati betecknar förmågan att ha medvetande om andra personers känslor. Empatibegreppet är nära besläktat med inlevelse och medkänsla. Empati handlar om en psykisk förmåga att förstå och känna med andra, vare sig personen håller med eller inte; till exempel en psykolog kan ha empati med en brottsling utan att bli likadan, vara likadan eller ha medlidande med brottslingen. Inom empatiforskningen finns en bred konsensus om att empati är ett komplext fenomen som saknar en enkel definition. Empati studeras inom socialpsykologi, kognitionspsykologi och neurovetenskap. Empati är en komplex psykisk process som innebär (1) att känna vad den andre känner (affektiv empati) (2) att förstå vad den andre känner (kognitiv empati) och (3) en mekanism som kan avgöra från vem (själv/annan) känslan härrör (empatisk precision). De här tre mekanismerna anses vara tätt sammanflätade och beroende av varandra för att empati ska ske. Ibland inkluderas även en fjärde aspekt av empati - att besvara den andre med en medkänsla och vänlig intention (empatisk omtanke). I empatiprocessen samverkar emotionell smitta, perspektivtagande och empatisk precision med varandra för att tillsammans producera en socialt adaptiv respons till en behövande annan. Barn som bemöts med respekt utvecklar en god självkänsla d.v.s. de förstår att de är värdefulla.

20 Anknytning Utgör en nödvändig bas för reglering av barnets överväldigande känslor och intryck En säker hamn, vid utforskandet av världen… Där barn hämtar stöd och trygghet vid oro och rädsla John Bowlby beskrev utvecklandet av den tidiga anknytningen i fyra faser. De tre första faserna genomgår barnet under sina första två år, den sista avser utvecklingen under förskoleåldern. De tre första faserna är: Fas 1: Orientering och signaler som inte riktar sig till en speciell person (från födseln och upp till mellan åtta och tolv veckor) Fas 2: Orientering och signaler som är riktade mot en eller ett par specifika personer (från åtta till tolv veckor och upp till mellan sex och nio månader) Fas 3: Upprätthållande av fysisk närhet till en eller ett par specifika personer (från mellan sex och nio månader till cirka tre års ålder

21 Anknytningsmönster Trygg Otrygg
Den trygga anknytningen kännetecknas av närhetssökande till anknytningspersonen, användandet av anknytningspersonen som "säker hamn" vid stress och som "trygg bas" vid utforskning Otrygg Undvikande Ambivalent Desorganiserad Det anknytningsmönster som det lilla barnet efterhand utvecklar kom att kategoriseras av John Bowlbys kollega Mary Ainsworth i trygg respektive otrygg anknytning. Den trygga anknytningen kännetecknas av närhetssökande till anknytningspersonen, användandet av anknytningspersonen som "säker hamn" vid stress och som "trygg bas" vid utforskning. Den otrygga uppvisar tre skilda mönster, som benämns otrygg-undvikande, otrygg-ambivalent och otrygg-desorganiserad. Mary Ainsworth skapade också den så kallade främmandesituationen. Det var genom denna som anknytningens kvalitet kunde bedömas. Det anknytningsmönster som förvärvats i de tidiga åren sätter sin prägel på personligheten under resten av livet, framför allt i de delar som berör nära och intima relationer i vuxenlivet och speciellt i förmågan att kunna ge och ta beskydd, ett utmärkande inslag i en fungerande kärleksrelation. Begreppet kom att i vissa avseenden innebära avgörande skillnader i förhållande till de mer etablerade utvecklingsteorierna, framför allt psykoanalytisk och kognitiv teori, under sin framväxt från mitten av 1900-talet och framåt. Otrygg anknytning kan bearbetas och en förvärvad trygg anknytning kan skapas i vuxen ålder Otrygg anknytning kan bearbetas och en förvärvad trygg anknytning kan skapas i vuxen ålder

22 Arbetet utgår ifrån ett Auktoritativt förhållningsätt
Forebyggende innsatser I skolan Social- og helsedirektoratet & Utdanningsdirektoratet

23 Målsättningar med START
På ett i huvudsak lekfullt sätt medvetandegöra barnen om känslor och vissa samspelsfärdigheter. Skapa goda förutsättningar för barnens anknytningsprocess på förskolan Utveckla barnens ordförråd när det gäller sociala och emotionella teman Förmå barnen att upptäcka glädje i att vara tillsammans Skapa en god grund för barnens vidare sociala och emotionella utveckling

24 För de allra yngsta, 1-3 åringar
Tre huvudblock i START Känslor Anknytning Samspel

25 Materialet

26

27 Känsloteman i Start Glädje Ledsnad Ilska Rädsla Överraskning
Avsky/avsmak Se andra Olikheter

28 Anknytningsteman i Start
Lita till en vuxen Turtagning Vara tillsammans Dela glädje

29 Samspelsteman i Start Att tänka Att dela Att turas om Att vänta
Att fråga Ja eller nej

30 Det är viktigt att komma ihåg att mognaden är olika för olika barn.
OBS! Det är viktigt att komma ihåg att mognaden är olika för olika barn. Läromedlets färdigheter och målsättningar får inte bli normer för vad barnet ska kunna.

31 Hur bemöter vi barns olika känslor
Hur bemöter vi barns olika känslor? För att lära känna våra känslor, måste vi få uppleva dem tillräckligt länge för att hinna känna igen dem

32 Att bemöta känslor Avvisande Fördömande Låt-gå God vägledning

33 Emotionell vägledning
1. Uppmärksamma känslan 2. Låt känslan bli ett tillfälle till närhet och vägledning 3. Lyssna inkännande och bekräfta känslan 4. Hjälp till att sätta ord på sina känslor 5. Sätt gränser och hjälp till att hitta lösningar på problemet Gottman

34 Samlingen Temana Bilderna Texten Målsättning Handdockan Gruppstorlek
Kreativitet

35 Samlingarna är att se som en gemensam fokusering på olika färdigheter
Samlingarna är att se som en gemensam fokusering på olika färdigheter. Pedagogernas huvudsakliga arbete med social och emotionell utveckling sker sedan i alla de olika vardagssituationerna!

36 Vardagssituationer Emotionell vägledning Leken Situationer Språket
Pedagogen som modell

37 Vilka barn har varit med i temasamlingar?
Loggen Tema: Vecka: Vilka barn har varit med i temasamlingar? Anteckningar: Lämpliga vardagssituationer, Att arbeta vidare med, Tankar och reflektioner Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4 Grupp 5 1. Glädje 2. Ledsnad 3. Ilska

38 Stegens fem delar Del 1: Färdigheter för lärande Vecka 1-6
Lyssnande, Fokusera uppmärksamhet, Använda självprat, Vara självhävdande Del 2: Empati Vecka 7-12 Känna igen sina egna och andras känslor, Ta andras perspektiv, Visa omsorg och bry sig om andra Del 3: Känslohantering Vecka 13-18 Förstå starka känslor, Känna igen sina egna starka känslor, Hantera starka känslor Del 4: Kamratskapsfärdigheter och problemlösning Vecka 19-25 Få och behålla kamrater, Lugna sig själv och använd problemlösningssteg Del 5: Börja skolan Vecka 26-28 Återblick på färdigheter och begrepp, Tankar om hur färdigheterna kan vara till hjälp i skolan I Stegen finns ett innehåll som räcker för åtminstone 28 veckor.

39 Vad innehåller lådan? Ett veckoplaneringshäfte Ett vägledningshäfte
30 fotokort Lugna ner - planschen Känsloplanschen Bra sätt att leka tillsammans - planschen Kort med lyssnartips Känslokort Handdockorna Valpen och Snigeln CD-skiva som innehåller: Föräldralänkar, Föräldrabrev, Symboler till hjärnbyggarlekar CD-skiva som innehåller: 17 korta sånger Det finns många saker i Stegen- lådan. Låt oss titta på vad som finns i lådan!

40 Veckans gång Måndag: Dockspel Tisdag: Samtal runt bildplansch
Onsdag: Aktivitet 1 Torsdag: Aktivitet 2 Fredag: Läs bok med anslutning till temat Sånger, hjärnbyggarlekar, föräldralänkar För varje veckotema finns aktiviteter för varje dag.

41 Färdigheter för lärande
Självregleringsfärdigheter Barnen får lära sig: Vecka 1: Välkomnande Vecka 2: Lyssnande Vecka 3: Fokusera uppmärksamhet Vecka 4: Självprat Vecka 5: Följa instruktioner Vecka 6: Fråga efter det man behöver eller vill

42 Forskning om färdigheter för lärande?
Barn som utvecklat förmågan till självreglering klarar bättre att ta emot instruktioner och lär sig lättare Lärandefärdigheter behöver man också för att utveckla empatisk förmåga, hantera känslor och lösa problem

43 Empati Barnen får lära sig: Vecka 7: Känna igen känslor(glad, ledsen)
Vecka 8: Fler känslor (överraskad, rädd) Vecka 9: Känna igen ilska Vecka 10: Samma eller olika känslor Vecka 11: Olyckshändelser Vecka 12: Bry sig om och hjälpa

44 Forskning om empati? Förmågan att utveckla empati finns med från början och kan observeras hos små barn Empati lärs i samspel med omgivningen och behöver ständigt stödjas och stimuleras

45 Hantera känslor Barnen får lära sig:
Vecka 13: Vi känner känslor i vår kropp (oro) Vecka 14: Starka känslor (frustrerad) Vecka 15: Benämna känslor Vecka 16: Hantera besvikelse Vecka 17: Hantera ilska Vecka 18: Hantera väntande

46 Forskning om att hantera känslor?
Barn som lärt sig hantera och reglera starka känslor är mindre benägna att handla aggressivt och klarar sig bättre i samspelet med andra Denna förmåga påverkar också förutsättningar att lära sig andra saker

47 Kamratskapsfärdigheter och problemlösning
Barnen får lära sig: Vecka 19: Bra sätt att leka (samsas, byta, turas om) Vecka 20: Ha roligt tillsammans med kamrater Vecka 21: Bjuda in till lek Vecka 22: Komma med i leken Vecka 23: Benämna problemet Vecka 24: Tänka över lösningar Vecka 25: Säga ifrån, vara självhävdande

48 Vad säger forskningen om kamratskapsfärdigheter?
Barn som lärt sig problemlösning har fler alternativa möjligheter när de ställs inför dilemman Barn kan lära sig att lösa konflikter på ett fredligare sätt

49 Att börja skolan Förberedelser inför att börja skolan (förskoleklassen) Barnen (femåringarna) får tänka framåt på hur de kommer ha nytta av Stegens färdigheter när de börjar skolan Vecka 26: Lärande i skolan Vecka 27: Gå själv ut på rast Vecka 28: Hitta nya kamrater i skolan

50 Vad innebär skolstarten?
Vad förändras? Vad behöver barnen ha med sig?

51 Använda färdigheter varje dag - En kärnkomponent i Stegen
Tre steg: Tänk före: Här frågar man barnen om tillfällen då de kan behöva använda färdigheten i aktiviteter som de har framför sig. Förstärk: Man uppmärksammar när barnen använder färdigheten och ger dem specifik feedback på deras beteende. Det innebär också att pedagogen är förebild och visar färdigheten, påminner barnen om färdigheten och coachar barnen när de ska använda den. Tänk tillbaka: Detta innebär att be barnen tänka tillbaka på en aktivitet och minnas hur de använt färdigheten.

52 Föräldralänkar Varje Föräldralänk består av följande delar:
Lära- beskrivning av vad barnet fått lära sig under veckan Leka- en lek för att öva färdigheter hemma Berätta- veckans bild och berättelse med frågor

53 Hjärnbyggarlekar Tränar exekutiva funktioner: Uppmärksamhet (U)
Arbetsminne (AM) Impulskontroll (IK)

54 Använda böcker Allmänna frågor Vad ser du på bilden?
Vad tror du händer? Har något liknande hänt dig? Vad tror du kommer att hända? Specifika frågor Färdigheter för lärande Empati Hantera känslor Kamratskapsfärdigheter Börja skolan

55 Pedagogiska principer
Från enkla färdigheter till mer komplexa Samtal – Träna – Tillämpa Projektivt arbetssätt (inte på riktigt) Fokus på språket som verktyg Lärande i dialoger

56 Förhållningssätt - Arbetsmodell
Läraren som modell Dialog Öppna frågor Neutralitet Parafrasering Fokusering Introducera -träna-generalisera Användandet av nyckelord Regelbundenhet Långsiktighet Kreativitet – lekfullhet Uppföljning

57 Utvärdering av Stegen Vad kan ni se i barnens handlande som går att härleda till arbetet med Stegen? Färdigheter för lärande Empati Hantera starka känslor Kamratskapsfärdigheter och problemlösning Vad kan ni registrera i barnens språk som går att härleda till arbetet med Stegen?

58 Förankring i arbetslaget
Prata om arbetet med Stegen i arbetslaget Planera veckotema tillsammans Vara förebilder och visa färdigheterna Turas om att hålla i aktiviteter Engagera alla på förskolan

59 Bli Mentor för Start och Stegen!
En Mentor håller utbildningar för kollegor samt stödjer förskolechefen i arbetet med Start, Stegen och StegVis på skola/förskola. Efter utbildning kan mentor deltaga i nätverk för mentorer, mentorerna träffas varje termin för att utbyta idéer och fortbilda sig i barns sociala och emotionella lärande. Krav för att få plats Förskolchefens beslut om att ni ska arbeta med läromedlen samt att du har gått grundkurs och arbetat med materialet i barngruppen Nästa mentorsutbildning 16 & 17 April Anmälan på: Kurser och utbildningar Kursledare: Björn Gíslason & Siggi Olafsson

60 Utvärdering av dagen Hur känner inför arbetet med Start och Stegen? (Skriv två ord på en lapp) (optimistisk, entusiastisk, glad, nyfiken, pessimistisk, frustrerad, orolig) Vad skulle du vilja ha mer av, veta mer om? (prata om det med varandra)