Utblick Europa - Danmark

En presentation över ämnet: "Utblick Europa - Danmark"— Presentationens avskrift:

1 Utblick Europa - Danmark
Århus

2 Fakta om Danmark Huvudstad; Köpenhamn Språk; Danska Monarki
Folketinget 5,5 miljoner invånare Valuta; DKK 13 amter (Landsting) 270 kommuner Medlem i EU, NATO, FN etc Nationalsång: ”Det är ett yndigt land”, Huvudstad: Köpenhamn, Språk: Danska, Statsskick: Monarki, Drottning Margrethe II, Statsminister Anders Fogh Rasmussen, Självständighet deklarerades och erkändes på 900 talet. Ytan är totalt km² , vatten år 1,6%, Folkmängden är och befolkningstätheten är 128,1 inv/km², BNP Totalt (2003) miljoner $ och $/capita Valuta: dansk krona DKK Nationaldag: 5 juni Guds hjælp, folkets kærlighed, Danmarks styrke är antaget som drottningens valspråk av Margrethe II. Danmark är en konstitutionell monarki i norra Europa. Egentliga Danmark gränsar till Tyskland i syd och maritimt mot Sverige i öst och Norge i norr. Dessutom är Färöarna och Grönland en del av kungariket Danmark, men båda är självstyrande enheter. Fastlandet är administrativt uppdelat i 13 amter och 270 (sedan 2006) kommun er. Danmark har cirka 5,5 miljoner invånare, varav nästan en fjärdedel i huvudstaden Köpenhamn. Danmark styrs av det danska parlamentet, Folketinget, där Anders Fogh Rasmussen för tillfället är statsminister. Landet är medlem i EU, OECD, Schengensamarbetet, NATO, FN och många andra internationella organisationer.

3 Danmarks Historia Invånare redan i slutet av istiden
Kristendomen år 965 Köpenhamn huvudstad 1343 Union med Sverige & Norge 1479 Köpenhamns Universitet Krig med Sverige, Norge, England, Tyskland ( i omgångar) 1871 grundas den socialistiska rörelsen Historia BC Sen istid. Inflyttning av de första jägarna 965 Harald I introducerar kristendomen. Kalmarunionen med Norge och Sverige. 1479 grundas Köpenhamns universitet. 1683 Christian V's Danske Lov (Danish Law). Krig 1520 Stockholmsmassakern Inbördeskrig i Danmark Det skandinaviska sjuårskriget Kalmarkriget med Sverige. Danmarks deltagande i 30 åriga kriget Karl Gustav krigen. Det stora nordiska kriget. 1801 Slaget om Köpenhamn. Krig med England.. första kriget med Schleswig (Tyskland) 1864 andra kriget med Schleswig (Tyskland) 1871 Grundande av socialistiska rörelsen.

4 Danmarks Historia ff 1940-1945 ockuperat av Tyskland
1945 Danmark är med och grundar FN 1993 EU 2000 Nej till Euro Näst äldsta obrutna regentlängden i världen Världens äldsta monarki Margrethe II sedan 1972 Historia Danmark neutralt i första världskriget. Danmark ockuperat av Tyskland i andra världskriget 1945 Danmark är ett av länderna som grundar FN. 1949 Danmark går med i NATO. 1973 Danmark går med i EC. 1993 Danmark går med i EU. 2000 Danmark röstar emot att gå med i EURO Danmark har näst efter det japanska kejsarhuset den äldsta obrutna regentlängden i världen. Gorm den gamle räknas som den första historiskt dokumenterade kungen. Världens äldsta Monarki Sedan 1972 är Margrethe II av Danmark Danmarks regent.

5 Välfärdssystemet Nordiska välfärdsmodellen Förvärvsfrekvens
Heltid=37 h/vecka Svar på fråga 4. Välfärdssystemet: -Det danska socialförsäkringssystemet växte fram inspirerat av det tyska systemet i slutet av 1800-talet. Danmark räknas till det skandinaviska (nordiska välfärdsmodellen) välfärdssystemet. Dvs stor offentlig sektor med generella bidragssystem och högt skattetryck. Staten och kommunen står till största delen för välfärden. -Danmark har liksom Sverige en mycket hög förvärvsfrekvens. Både män och kvinnor arbetar till största delen. En stor expansion av offentlig sektor ägde rum under -50 och -60 talet. – Heltids förvärvsarbete innebär 37 timmar i veckan. Lönenivåerna är högre i Danmark -Den danska månadsavgiften till A-kassan är förhållandevis högre än den svenska.

6 Olikheter jmf med Sverige
Föräldraledighet Vård av sjukt barn Forts. svar på fråga 4. Föräldraledighet och föräldrapenning Föräldraledighet och föräldrapenning bestäms av reglerna i det land där föräldrarna arbetar. Om den ena föräldern arbetar i Sverige gäller svenska regler för den personen, det vill säga föräldraledighet i 480 dagar. Den förälder som arbetar i Danmark har rätt till föräldraledighet i 52 veckor. Den tid föräldrarna tar föräldraledigt i det ena landet dras från föräldraledigheten i det andra. Om du är gravid och arbetar i Danmark, har du rätt att få tjänstledigt i mellan fyra och åtta veckor innan beräknad födsel. Hur lång tid man har rätt till beror på vilket avtal man har med sin arbetsgivare. Om läkare anser att arbetet medför en risk för antingen moderns eller barnets hälsa, har man rätt att vara tjänstledig tidigare. Det finns både nya och gamla regler för föräldraledighet: I en familj där ena föräldern arbetar i Sverige och den andra i Danmark, tillämpar man ett system för avräkning av föräldraledigheten. Den som arbetar i Sverige har rätt till föräldraledighet enligt svenska regler, medan den som arbetar i Danmark har rätt till föräldraledighet enligt danska regler. Det betyder att den ledighet som tas ut i Danmark avräknas från de 480 dagar man har rätt till i Sverige och vice versa. En familj kan alltså inte ta ut mer föräldraledighet än max 480 dagar tillsammans. Vård av sjukt barn - I Danmark finns det inte någon motsvarighet till de svenska reglerna för vård av sjukt barn. Om du arbetar i Danmark, har du inte automatiskt rätt att vara ledig för att passa ditt sjuka barn. Avtal kan ge rätt till ersättning Fler och fler arbetsmarknadsavtal ger dock rätt till föräldrar att under begränsat antal dagar få passa sitt sjuka barn, utan att avdrag görs på lönen. Avtalet kan t.ex. vara att föräldrar får vara lediga på barnets första sjukdag. Det gäller även om du bor i Sverige. Om barnet är allvarligt sjukt Om du har ett allvarligt sjukt barn under 14 år, kan du avtala med din arbetsgivare och kommunen angående ersättning om du arbetar mindre eller inte alls kan arbeta. Ersättningen motsvarar den sjukpenning, som du skulle ha fått om du själv var sjuk. Ditt barn ska vara inlagt på sjukhus och ett läkarintyg ska dokumentera att barnet uppskattas vara sjukt i 25 dagar eller mer. Om du väljer att passa ditt barn hemma, kan du också få ersättning. Du söker ersättning i den kommun som barnet bor i.

7 Olikheter jmf med Sverige
Sjukpenning Anställningsskydd Efterlön Forts svar på fråga 4. Sjukpenning: Tjänstemän (funktionærer) har rätt till full lön under sjukdom från första arbetsdagen. Detta gäller dessutom för de flesta anställda som omfattas av kollektivavtal. Annan personal, som inte har rätt till full lön under sjukdom har krav på dagpenning under de första 14 dagarna (arbetsgivarperioden). Därefter övergår dagpenningutbetalningen till kommunen, om inte annat har avtalats Man kan riskera uppsägning om sjukdagarna överstiger 120 dagar. Motsvarande finns inte i Sverige. I Danmark är sjukpenning avtalsreglerad till skillnad från Sverige där det är lagstiftat. Anställningsskydd: -Löntagaren är inte skyddad av ett allmänt förbud mot uppsägning utan saklig grund. Detta beror på en av Huvudavtalets grundprinciper om att ledningsrätten omfattar arbetsgivarens rätt till att anställa och säga upp personal. Som utgångspunkt behöver inte uppsägningen av en dansk arbetstagare vara sakligt motiverad. PENSIONSSYSEMET - i Danmark har man en folkpension samt en avtalsdel som görs upp mellan arbetsgivare och arbetstagare i anställningsavtalet. - Det danska begreppet ”efterlön” har ingen svensk motsvarighet. Den är till för personer mellan 60 och 65 år som vill lämna arbetsmarknaden helt eller delvis och i övrigt har ett bristfälligt pensionsskydd.

8 ÅRHUS Grundades på 700-talet Universitet 1928 Industristad
invånare Fakta om Århus: Århus är Danmarks näst äldsta stad och grundades på 700-talet. Under 1600-taket ockuperades staden flera gånger av tyskar och svenskar. Universitetet grundades 1928 Århus är en viktig industristad. Man tillverkar bl a livsmedel, maskiner, öl, vegetabilisk olja och möbler. Danmarks största morgontidning Jyllandsposten ges ut i Århus.

9 Århus jmf med Malmö Arbetslöshet Bostadslöshet
Väsentliga skillnader mellan Århus och Malmö när det gäller förutsättningarna för det sociala arbetet: Ingen arbetslöshet i Århus Ingen bostadslöshet i Århus – boligsamfund. Genom den statliga finansieringen vid byggande av hyreshus är det ett krav att var fjärde lgh tilldelas kommunen.

10 Sociala utmaningar för Århus
Strukturreform Integration Ekonomi Effektstyrning Svar på fråga 1. I Århus har man identifierat följande utmaningar för det sociala arbetet under 2007: Strukturreformen Genomförande av en omfattande organisationsförändring där delar av amtet ska slås samman med kommunen den sk strukturreformen. Många medarbetare ska byta uppdragsgivare. För Århus kommun betydde det 1600 nya medarbetare. Fusionen innebär en total omorganisation och att nya metoder på alla plan måste utvecklas. Integrationen Integrationen är ett annat utmaningsområde. Man strävar efter sk mainstreaming. Alla ska behandlas lika och kunna utnyttja alla erbjudanden och möjligheter i det Danska samhället oavsett etnicitet. Man har begränsade resurser som kräver nytänkande. Ekonomin Man får mindre ekonomiska medel p.g.a. politiska beslut. Detta måste leda till omfattande neddragningar inom flera sociala verksamheter. Effektstyrning Möjligheter att via evidens kunna styra och följa upp verksamheten anser ledningen är en utmaning. Man har utvärderat mycket lite av det sociala arbetet i Danmark. Man vill öka kunskapsbasen om effekterna för medborgarna av det sociala arbetet.

11 Samarbete mellan kommunen och andra sociala aktörer
Områdessamverkan Unga för unga Barngrupp IOGT Svar på fråga 2. Mycket av det social arbetet i Danmark drivs på samma sätt som det svenska. Man får ekonomiska medel från stat och kommun för att driva verksamheterna. Man arbetar med lokala aktörer och näringsidkare via målsättningen med ”social inklusion”. Tex kan kommunen ställa uppmed personal för att driva ungdomsverksamhet och privata organisationer ställer uppmed lokal och material i ett samarbetsprojekt ett exempel på detta var kontaktstället ”unga för Unga” i Vest. Man bedriver omfattande rådgivning för olika grupper på ideell basis tex familjerådgivning, juridisk rådgivning, rådgivning till ensamma mammor, unga mammor, barnfamiljer etc Områdessamverkan– nätverk med beslutsfattare i bostadsområdet (Skola, Förskola, Bibliotek, Socialtjänst, Föreningar, Affärsidkare?) Mobilisering vid behov. På kommunens hemsida finns information om kommunens arbete sida vid sida med de frivilliga organisationernas arbete

12 Eget ansvar/samhällets ansvar
Respekt Trovärdighet Engagemang Svar på fråga 3. I Århus utgår man ifrån att medborgaren ansvarar för sin egen situation. Ledorden i det kommunala arbetet är att det ska vila på trovärdighet, respekt och engagemang. Socialtjänstens uppdrag är att stötta den enskilde till ett självständigt liv. Man stöttar medborgaren att aktivt själv lösa sin situation. Man ställer krav på den enskilde utifrån den individuella situationen. Deras vision är att varje medborgare ska vara socialt inkluderad i samhället. Med detta menar man att medborgaren är aktiv med respekt för demokratiska rättigheter och plikter, att han/hon har en anständig levnadsnivå, att man har sociala relationer och en trygghet i vardagen. Sk ”social inklusio” förutsätter att alla medborgare ställer upp för varandra och särskilt för dem som är särskilt utsatta i samhället. Det sociala arbetet kräver därmed att man arbetar över gränserna och samarbetar i närmiljön som bas. Social inklusion

13 Förhållningssätt Socialförvaltningen
Evidensbaserat Fokus på effekt Gemensamt språk och förståelsemodell Gemensam värdegrund Balans mellan olika insatstyper Dialog om mål och resultat Resurser Organisation Insatser Effekter Resurser Organisation Insatser Effekter

14 Idéer vi tog med hem Arbetsprojekt för ungdomar Boligsamfund
Fritt intag för hemlösa Förbehandling Uniform F.E.M Svarta lådan Samverkan i området Socialt förändringsarbete/ Kompensatoriskt socialt arbete CPM Anställa brukare Inställning till omplacering Tydligheten i och medvetenhet av skillnaden mellan Socialt förändringsarbete gentemot Kompensatoriskt socialt arbete, (ex vis barnhus (”kortis”) för socialt utsatta familjer/barn). Man jobbar med båda delarna.” Svarta lådan”, enhet för särskilt utsatta, ”gränsmänniskor”. Arbetsprojekt för ungdomar Boligsamfund – sociala lägenheter. Samverkan i området – mobilisering vid behov. ATTITYD! Fritt intag för hemlösa, ej utreda? Förbehandling CPM (Cooperative Performance Management) – mäta effekter. F.E.M. mäta effekt av behandling. Anställa brukare. Arbetsgivare/Medarbetare attityd ex vis rotation mellan verksamheterna Uniform vid för t ex Gatuteamet och knapp som visar att en är sjuksköterska

15 Idéer vi tog med hem Skuggning Tänk stort Attityd
LVM kontra dansk frivillighet Många olika uppgifter kräver många individuella lösningar och därmed utveckling av olika metoder. Skillnad på effekter; jfr Svensk LVM & dansk frivillighet Skugga andra chefer/medarbetare Tänka stort – utanför stadsdelen Den som upptäcker ett problem är en del av lösningen. ATTITYD! ”Den som upptäcker ett problem är en del av lösningen”

16