Sokrates (470-399f.kr) Sokrates är språkröret i de flesta av Platons dialoger Platons tidiga dialoger är sannolikt främst ett uttryck för Sokrates filosofi.

En presentation över ämnet: "Sokrates (470-399f.kr) Sokrates är språkröret i de flesta av Platons dialoger Platons tidiga dialoger är sannolikt främst ett uttryck för Sokrates filosofi."— Presentationens avskrift:

1 Sokrates ( f.kr) Sokrates är språkröret i de flesta av Platons dialoger Platons tidiga dialoger är sannolikt främst ett uttryck för Sokrates filosofi

2 Vederlägga den Homeriska moralen Beskriva moralens sanna natur
Liv och verksamhet Vederlägga den Homeriska moralen Beskriva moralens sanna natur Argumentera mot Sofisterna Åtalades för respektlöshet mot gudarna samt för att förleda Atens unga människor och deras tänka. Dömdes till döden. Anklagades bland annat för respektlöshet mot gudarna och för att förlett Atens unga människor och fanns skyldigt. Sokrates accepterade sitt straff och drack gift med döden som resultat. Institution enhet avdelning | Namn

3 Det mesta av vad vi vet om Sokrates kommer från Platon
Sokratiska dialoger Det mesta av vad vi vet om Sokrates kommer från Platon Sokrates röst är tydligast i Platons tidiga dialoger: Euthyfron, Charmides, Menon Jakt på definitioner: Vad är gudsfruktighet? Vad är måttfullhet/besinning? Institution enhet avdelning | Namn

4 Sokrates sätt att resonera/Sokratisk metod Euthyfron: Ett exempel
Fråga: Vad är gudsfruktighet? Tes: Vad som är gudarna kärt är gudsfruktigt Motargument: Olika gudar har olika uppfattningar, vilket verkar leda till att vissa saker är både gudsfruktiga och icke-gudsfruktiga Ny tes: Vad alla gudar gillar är gudsfruktigt Euthyfronproblemet: är något x gudsfruktigt därför att gudarna gillar det eller gillar de x därför att x är gudsfruktigt? Analytisk filosofi: begreppsanalys: försök att hitta nödvändiga och tillräckliga villkor

5 Grundläggande teman i Sokrates moralfilosofi
Ett liv utan reflektion är, för en människa inte värt att leva Den viktigaste aktiviteten för en människa är att vårda sin själ Sokratisk ignorans Sokratiska paradoxer (a) Dygd är kunskap (b) Dygdernas enhet (c) En person handlar aldrig avsiktligt fel, utan endast på grund av okunskap eller ignorans (d) Inget kan skada en dygdig person 1. bristande självkunskap = bristande insikt om varför man lever som man gör = leder ofta (alltid?) till ett olyckligt liv. 2. Vi måste vårda vår själ = skaffa självkunskap. 3.Ett första steg på vägen är att inse att vi saknar kunskap (första steget mot visdom). Det lyckliga livet är det dygdiga livet (hantverksanalogi). 4. Dygd är bra i sig, men vad är det som är bra i sig? Styrka, skönhet, mod, intelligens – alla dessa saker kan användas vara av ondo. Om kunskap styr prickar vi rätt och det leder till lycka. Kunskap eller visdom är därför det högsta goda eller dygd.

6 Platon ( f.kr) Alfred North Whitehead: Filosofihistorien är en serie fotnoter till Platon Lägger grunden till många av de frågor som fortfarande diskuteras (metafysik, kunskapsteori, språkfilosofi, medvetandefilosofi och moral filosofi). Sokrates lärjunge Institution enhet avdelning | Namn

7 Platons frigörelse från Sokrates
Idéläran Grottliknelsen Centrala teman: Kunskapsteori – Hur får vi kunskap? Genom att använda vårt förnuft! (rationalism) - Metafysik – Vad är det som finns egentligen? Platon menar att idéerna är vad som egentligen finns (idealism/icke-naturalism). De saker vi erfar i vardaglig mening har en lägre grad av verklighet. Institution enhet avdelning | Namn

8 Institution enhet avdelning | Namn

9 Grottliknelsens moralfilosofiska relevans
Finns det moraliska fakta? (det godas idé; absolutism; kognitivism) Hur får vi kunskap i moralfilosofiska frågor? (Förnuftet) Arrington: många av våra uppfattningar om vad som är rätt, fel, rättrådigt osv är lika vaga som skuggbilderna på grottväggen.

10 Staten: Vad är rättvisa/vad är rättrådighet?
Ett första förslag: Tes: Rättrådighet består i att tala sanning och betala tillbaka sina skulder. Motargument: Är det verkligen orättrådigt att inte lämna tillbaka ett vapen man lånat om personen ifråga blivit galen?

11 Trasymachos: Varför vara moralisk?
Tes 1: Det rätta är alltid det som gagnar den starkare (might is right). Tes 2: Omoral lönar sig bättre än moral (moralen är ett påfund (konvention) som syftar till att gynna de styrande). Att handla moraliskt lönar sig inte. Chansen att bli lycklig är störst om man väljer ett liv i omoral. Alltså ska man handla omoraliskt (jämför exempel med Gyges ring). Varför ska man vara rättrådig om det inte lönar sig? Varför ska man vara moralisk? Finns det några skäl att inte vara omoralisk om det lönar sig och man kan komma undan med det?

12 Platon föresats 1. Att vederlägga Trasymachos (främst tes 2):
2. Rättrådighet lönar sig 3. En rättrådig person är både bättre och lyckligare än en orättrådig person 4. En orättrådig person lever ett olyckligt liv

13 Vad för slags gott är rättvisa/rättrådighet?
Det finns saker och ting som är bra i sig punkt. Det finns saker och ting som är bra i sig och i kraft av sina konsekvenser Det finns saker och ting som är betungande, men bra i kraft av sina konsekvenser Platon: rättrådighet är värdefullt i sig och har goda konsekvenser (2). Början på Platons försök att argumentera mot T: Gluacon anmärker att de flesta anser att rättrådighet/att vara moralisk faller inom (3), vilket gör det till något instrumentellt. Vad Glaucon vill veta är om Sokrates kan visa att rättrådighet eller dikaiosune, ung., det moraliska livet, faller under 2 och större delen av Staten ägnas åt att försöka visa detta. Framförallt innebär detta att ge oss en korrekt bild av den mänskliga naturen. När vi väl förstått hur den mänskliga naturen ser ut kommer vi inse att det moraliska livet är det bästa.

14 Den mänskliga naturen Motiverar sin teori genom att hänvisa till den mänskliga naturen Moralen är inte ett resultat av konventioner eller skapad av människor (speglar den mänskliga naturen) Moralen är inte relativ eller något konventionellt utan universell eftersom alla människor har samma natur

15 Staten och individen ”man kan gnugga de två mot varandra så att det slår eld och ett förklarande ljus sprider sig” Staten utgör en modell som ska hjälpa oss att förstå den mänskliga naturen. Hur? Analogiargument: Staten och den mänskliga själen speglar varandra. Institution enhet avdelning | Namn

16 Statens uppkomst och struktur
Statens uppkomst: individens otillräcklighet; syftar till att ta tillvara på var och ens naturliga färdigheter – alla får det då bättre. Statens tre klasser: Vakterna: de som stiftar lagar Soldaterna: de som ser till att lagarna efterlevs och försvarar staten i krig Den producerande klassen (arbetarna): de som ser till att det finns mat, kläder osv Människor sluter sig samman därför att var och en på egen han är otillräcklig. Man gör det man är bra på och resultatet blir en stat där var och en utför vad som är i enlighet med hennes talanger; innebär att grundläggande behov tillfredsställs i högre utsträckning. Stegvis kommer tre klasser att utkristaliseras. Indelningen i olika klasser ska ske på basis av olika personers naturliga färdigheter. Institution enhet avdelning | Namn

17 Klassernas olika karaktäristiska egenskaper
Representanterna för olika klasserna har olika egenskaper. Vakterna – Intelligens (visdom primära dygden) Soldaterna – vilja (styrka och avsaknad av rädsla för hot och attacker, dvs., mod, primära dygden) Arbetarna – begär (söker tillfredsställa sina grundläggande begär; måttfulhet primära dygden) Måttfulhet: viktig för alla tre klasserna En måttful person vet sin plats och sin plats i förhållande till de andra klasserna För att staten ska fungera bra måste även de olika klassernas representanter ha vissa själsliga kvaliteter. Visdom ska garantera att vakterna styr staten med allas bästa som mål. Soldaterna måste lära sig att följa vakternas påbud även i ljuset av konflikt och lockelse – därför är mod den primära dygden. Institution enhet avdelning | Namn

18 Idealstaten: Receptet för rättrådighet
Om staten organiseras på ett rationell sätt ska den organiseras på ett sådant sätt att var och ens naturliga förmågor och talanger kommer till användning på bästa sätt. Den ideala staten har sin grund i den mänskliga naturen. I en sådan stat skulle var och en få vad som bekommer henne genom att göra vad som är lämpligt för henne. arbetarna är måttfulla, soldaterna är modiga och måttfulla, väktarna är visa och måttfulla – om detta är fallet är resultatet en stat där de olika klasserna utför sin naturliga uppgift på sin naturliga plats. Detta är den ideala staten. Rättvisa är för Platon en fråga om balans och harmoni mellan medborgarna och deras aktiviteter. Institution enhet avdelning | Namn

19 Förnuftet (visdom är den primära dygden)
Själens struktur Den begärande delen: behov av mat, dryck och sex (måttfulhet är den primära dygden) Den stridbara delen: Olika emotioner såsom kärlek, hat, stolthet, skam, svartsjuka osv (mod är den primära dygden) Förnuftet (visdom är den primära dygden) Måttfullhet är viktig för själens alla tre delar Olika personer har olika mycket av (a), (b) och © vilket är grunden för statens tredelning och olika personers klasstillhörighet. Vi föds med våra egenskaper och kan inte förändras. Institution enhet avdelning | Namn

20 Platons idé är att staten och själen är analoga
Platons idé är att staten och själen är analoga. De är organiserade på samma sätt med samma delar och samma dygder. Själen är rättvis på samma sätt som staten, dvs., då de olika delarna utför sina respektive uppgifter på ett utmärkt sätt, vilket resulterar i harmoni och balans. Institution enhet avdelning | Namn

21 Själen – recept för rättrådighet
Hur ska vi leva för att uppnå rättrådighet på det själsliga planet? Svar: Den rättrådiga själen ska vara organiserad på samma sätt som den rättrådiga staten. Alltså: På samma sätt som en stat är rättrådig när de olika representanterna utför de uppgifter de är bäst lämpade för, vilket leder till ett blomstrande samhälle, så är en rättrådig själ en själ där själens olika delar utför sina respektive funktioner på ett utmärkt sätt. Detta är en hälsosam själ – en själ i balans och harmoni där varje del fyller sin funktion och inte inkräktar på de andra delarna. En själ där detta inte är fallet är en sjuk själ (jämför analogin med staten). En själ i balans och harmoni är en lycklig själ. Platon skulle visa att det goda är bra i sig (hälsa är något vi eftersträvar för sin egen skull) och har goda konsekvenser (hälsa är nödvändigt för att vi ska kunna nå andra saker vi eftersträvar). Platon lyckas således besvara Glaucon. Institution enhet avdelning | Namn

22 Mänsklig natur, funktion och lycka: Rättrådighet (det moraliska livet) lönar sig
Att leva väl = att leva lyckligt = att leva i enlighet med sin givna funktion Det rättvisa själen (en själ i balans och harmoni) är den lyckliga själen. Den orättrådiga lever inte i enlighet med sin givna funktion. Själens olika delar är inte i harmoni med varandra. Den orättrådiga personen är därför olycklig (eller i alla fall mindre lycklig). Tänk på hur Platon såg på en sjuk stat, dvs., en stat där någon del inte utför sin karaktäristiska roll eller inte är måttfull. En stat i konflikt (snarare än harmoni och balans). Detsamma gäller på det själsliga planet. Men på vilket sätt är Trasymachos en person vars själ nödvändigtvis är en själ i obalans? Det verkar vara en själ där begäret får härja fritt (skulle motsvaras av en stat i inbördeskrig). Institution enhet avdelning | Namn

23 Sammanfattning Idéläran Rationalism Metafysik
Människans natur lägger grunden till det goda livet Det goda livet: det rättrådiga livet; ett själsligt tillstånd som innebär att man accepterar sin uppgift i helheten och att man finner det rätt och att man utför den och bara den. Fullständig jämlikhet mellan kvinnor och män Institution enhet avdelning | Namn