Bemötande När det är svårt

En presentation över ämnet: "Bemötande När det är svårt"— Presentationens avskrift:

1 Bemötande När det är svårt
Siggi Olafsson Social Resursförvaltning, Social Utveckling, Barn och Unga

2 Fundera på… När är det svårt för dig… …att möta andra på jobbet?
…i vilka situationer?

3 Dagen handlar om… Bakgrund - Begrepp Hjärnan, Känslor och Socialt Lärande Empatiskt bemötande Auktoritativt ledarskap Lågaffektivt bemötande (Problemlösning)

4 Begreppsklargöring Sociala Problem
När en social situation inte fungerar och parter företräder olika perspektiv Konflikt, när parter med jämt styrkeförhållande träter Mobbing, kan det bli när det råder ojämnt styrkeförhållande Reaktioner, spontana, ej genomtänkta och saknar intention

5 Utlösare Planerat möte som ser ut att bli svårt… Negativa förväntningar Händelser som överaskar… Reaktioner som överaskar… För många saker på en gång, stress Kravsituationer… Problem uppstår ofta i en kravsituation… ca 75% (Pedagoger som kravsättare – vårdnadshavare som kravsättare) Negationer… Du får inte prata så högt, gör inte så… du borde inte… Uppmaning… Sluta, stopp, låt bli, nej, kan du, vill att du, kom hit, sätt i gång, gör si, gör så

6 Amygdala Amygdala utgör en del av det limbiska
systemet och har en funktion vid såväl fruktan som njutning. Information från yttervärlden - syn- och hörselintryck - kopplas i thalamus om till olika områden av hjärnbarken. Gäller informationen yttre hot kopplas informationen vidare till amygdala där allvaret i hotet bedöms. Information når amygdala även via en kortare, snabbare bana.

7 Möjliga Försvarsreaktioner
Hur det kan se ut… Orörlighet Flykt Försvar Passiv, tyst, stilla, blicken tom/sänkt … Går iväg, ”det var inte jag”, panik, skruvar på sig… Aggressiv, ”det är ditt fel”, aktiv, markerar sig fysiskt…

8 Lugna ned sig tekniker Olika sätt att lugna ner sig på…
Självprat (Peptalk) Andas (Fokusering) Gå undan (Låta tiden gå) Omformulera positivt (Tankestyrning) Fler sätt… Stopp Slappna av Tänk högt Berätta om det

9 Känslor Alla känslor skapar en viss typ av handlingsberedskap.
Alla känslor är impulser till handlingar.

10 Basala Affekter (Grundkänslor)
Glädje Ilska Rädsla Ledsnad Intresse Överraskning Avsky Skam

11 Affektkommunikation Du kommunicerar direkt vad du känner
Du är ärlig i din känslokommunikation Ditt verbala budskap drunknar om din affekt visar något annat….

12 Affektsmitta Affekter smittar - vi känner av varandras känslor. Det gör vi genom såkallade spegelcellsfunktioner Vi speglar varandras muskelspänningar och smittas av den andres känslor. Att undvika smitta kan vara svårt. Men viktigt för att inte trappa upp problemet. Det underlättar om den som ska problemlösa, för sig med dämpade känslouttryck.

13 Social inlärningsteori
Tankar Preferenser Intelligenser Temperament Individens inre processer Känslor Reciprok determinism Individens beteende Miljön omkring individen Ansiktsutryck Andra individer Kultur Handlingar Social kontext Verbala utryck

14 Handlingar, tankar, och känslor påverkar varandra.
Inre processer Handlingar, tankar, och känslor påverkar varandra. Vad du gör, påverkar hur du tänker och hur du känner. Hur du känner påverkar likaså dina handlingar och tankar. Hur du tänker, påverkar hur du känner och handlar. Handlingar Tankar Känslor

15 Bemötande, när det är svårt
Auktoritativt ledarskap Empatiskt bemötande Lågaffektivt bemötande (Problemlösning) Ex plan B

16 Förhållningssätt Forebyggende innsatser I skolan Social- og helsedirektoratet & Utdanningsdirektoratet

17 Påverka dig själv! Handlingar Tankar Känslor
Vad du gör, påverkar hur du tänker och hur du känner. Hur du känner påverkar likaså dina handlingar och tankar. Hur du tänker, påverkar hur du känner och handlar. Handlingar Tankar Känslor

18 Empati Empati är förmågan att leva sig in i hur en annan människa känner sig och använda denna förståelse i mötet med andra. Uppmärksamma Tolka Förstå Handla gott utifrån den empatiska förståelsen Empatin öppnar upp för medkänsla, lyssnande och att se saker ur olika perspektiv.

19 Empatiskt bemötande Lyssna på den andre, med inlevelse
Intresserad, ställ frågor om det den säger Bekräfta, med dina ord, hur du förstår den andre Vilja göra gott, visa att du vill den andre väl i handling.

20 Ickekonfrontativt bemötande
Behåll lugnet om du kan, eller, uppträd som om du vore lugn. Kontrollera andningen, undvik plötsliga rörelser och förändring i tonhöjd. Tänk på uttrycket ”släck inte eld med bensin”. Undvik allt som kan öka den andres stress, särskilt om han/hon verkar hyperstressad. Undvik fysisk kontakt. Beröring kan vara både lugnande och öka stress. Särskilt när den andre är hyperstressad är risken stor att stressen ökar. Behåll avstånd. Vanlig social interaktion sker på ett avstånd från 1-2 meter. Forskning har visar att ilska och aggression kan öka av att man kommer för nära. Bemöt på ett icke-våldsamt sätt. (där även verbal aggressivitet som anklagelser, kritik och dylikt är våld.) Detta av både moraliska och praktiska orsaker. Våld skapar våld och negativa spiraler uppstår. McDonnell, A. A. (2010). Understanding and Applying Low Arousal Approaches

21 Lågaffektivt bemötande
Undvik ögonkontakt vid kravsättning, problem eller konflikt Även kvittoögonkontakt Respektera det personliga utrymmet Varje gång den andre backar ska du backa Gå baklänges vid kravsättning Placera dig vid sidan av den andre

22 Lågaffektivt bemötande
Sätt dig om den andre blir orolig Små rörelser. (Undvik att markera dig fysiskt) Håll dig lugn, andas. (Undvik att smittas av den andres oro) Smitta den andre med ditt lugn

23 Lågaffektivt bemötande
Undvik beröring med spända muskler Slappna av om den andre tar tag i dig I nödsituationer, där du måste ta tag/hålla i den andre Använd rörelse, inte fastlåsning som ökar adrenalinet Släpp aktivt efter några sekunder Se till att undvika smärta, det ökar stressen

24 Lågaffektivt bemötande
Avledning kan funka bra… Flyttar fokus från begynnande känslointensitet, vinner tid och lugn Avledning minskar risken för konflikt Avledning upplevs inte som belöning av negativt beteende Avled med affekt Humor Avled med handfasta medel Berätta om annat Frågor om annat Tuggummi, kaffe Titta där!

25 Kravanpassning Att anpassa kraven kan minska problemen
Uttrycka kraven på ett annat sätt Ändra kravet Dela upp kravet Pedagogens uppgift är att ställa krav på ett sätt som innebär att den andre säger JA

26 Att förstå ett problem Signaler, Information, Frågor, Att förstå
Att beskriva problemet neutralt… Lösningar Brainstorming, Tänka högt, Möjligheter, Många förslag Värdera en lösning Är det bra för mig? Är det bra för de andra? Vad kan hända? Pröva en lösning Fungerar det? Använda en annan lösning…

27 Tänk på lösningar, många…
Förstå problemet Beskriv problemet neutralt Tänk på lösningar, många… Är det bra för mig? Är det bra för de andra? Vad kan hända? Pröva en lösning Blev det som ni tänkte? Är alla nöjda? Ev pröva en annan lösning… Vad är problemet? Vilka lösningar finns det? Pröva en lösning

28 Plan – A B C Ross W. Greene Plan A Tvinga barnet
Plan B Samarbeta med barnet Plan C Blunda för problemet Barn gör rätt om de kan! Klargör och förstå problemets kärna (Empati) Samarbeta för att hitta lösningar problem Bjud in

29 Tack för er uppmärksamhet! God utveckling önskar jag eder... 

30 Bilaga Försvarsmekanism
Intellektualisering genom att man distanserar sig emotionellt från något som väcker ångest och enbart förhåller sig intellektuellt till detta Rationalisering genom att man bortförklarar en handling eller en besvikelse Reaktionsbildning på det sättet att man går till motsatt ytterlighet mot det bortträngda motivet Förskjutning genom att man "flyttar" reaktionerna till något annat än det som ursprungligen gav upphov till dem eller en isolering som bryter sammanhanget mellan tanke och känsla Annullering som innebär att man försöker upphäva en skuldbelagd handling genom någon rituell eller magisk åtgärd Identifikation med angriparen som är flera varianter på samma tema, där målet är att hantera ett objekt för vilket man hyser kluvna känslor  Förnekande som består i att man inte känns vid en svår upplevelse Projektion som är en metod att tillskriva andra de egenskaper hos sig själv som man inte vill kännas vid Projektiv identifikation ett sätt att göra sig av med oönskade delar av det egna självet eller att få kontroll över andra genom att se den eller de projicerade delarna av den egna personen hos andra, Sublimering som består i att hämmad libido, eller aggression tillfredsställs med skapande verksamhet inom konst, litteratur, musik eller vetenskap och därmed upphöjs till en socialt acceptabel aktivitet.

31 Bilaga Framgångsrika copingstrategier
Förhandling, dialog Problemlösning genom aktivt engagemang, ex. genom att ta fram någon handlingsplan. Socialt stöd, söker råd, stöd, uppmuntran från släkt, vänner, familj och kollegor. Professionellt stöd, rådgivning, bekräftelse. Positiv omformulering, ser saken ur en positiv synvinkel ser det som utmaning Humor, ser det komiska i problemet eller i den övriga tillvaron Substitution, undviker att engagera sig för emotionellt genom att engagera sig i något annat, ex. socialt, hantverk, jobbet. Önsketänkande, hoppas att problemet försvinner. Accepterande/resignation, lever med problemet, ser det som olösligt Jämförelse med andra, hittar andra områden där man själv har det bättre än andra eller hittar exempel på de som har det sämre. Katharsia, lättar på trycket genom att utrycka känslor, rening genom att ge utlopp för känslor, konst, musik etc... Magi, tillit till ritualer, förtrollning, tur, högre makt.