Vårdval i primärvården

En presentation över ämnet: "Vårdval i primärvården"— Presentationens avskrift:

1 Vårdval i primärvården
28/1 2009 Anders Anell

2 (Nya) vårdvalsmodeller i primärvården
Redan infört -- Halland (1/1 2007), Västmanland och Stockholm (1/1 2008), Gotland (1/ ) Beslut om datum för införande – t ex Kronoberg (1/3 2009), Region Skåne (1/5 2009), Östergötland och Sörmland (1/9 2009), Västra Götalandsregionen (1/ ) Utredningar -- resterande landsting

3 Jämförelse mellan vårdvalsmodeller i Halland, Stockholm och Region Skåne.
Region Skåne (start1/5) Mål och uppdrag Närsjukvård i fokus. Brett uppdrag med ambition att flytta ut specialister. 80% av all öppen vård ska ske i närsjukvården (täckningsgrad). Husläkarmottagning i fokus. Separat auktorisation för t ex barn- och mödrahälso-vård. Ingen ambition att flytta ut specialister till husläkarmottagningar. I princip som i Halland, men separat auktorisation för barnavårdscentraler (fr o m ). Lägre ambitionsnivå för täckningsgrad. Listning Alla listas. Listning på vårdenheter. Aktiv listning. Listning på allmänläkare i första hand.

4 Halland Stockholm Region Skåne (start1/5) Ersättning för listade Fast ersättning per listad. Patientavgifter. Tolkersättning. Besöksersättning. Tolkersättning. Ersättning för olistade Särskild besöksersättning. Samma besöksersättning som listade. Ersättning baserat på mål/resultat Avdrag på fast ersättning för bristande måluppfyllelse, bl a täckningsgrad. Bonus o viten efter måluppfyllelse. Justering av fast ersättning beroende på täckningsgrad.

5 Fast ersättning per listad Ersättningsnivåer år 2009
Halland Fyra åldersklasser 0-6 år kr 7-64 år kr 65-79 år kr kr Stockholm Tre åldersklasser (fyra år 2008) 0-5 år kr 6-64 år kr 65+ år kr Region Skåne Baserat på 80% ACG (diagnosklassificering) och 20% socioekonomi (index). Ersättning för basläkemedel efter ålder och kön. Grundersättning = kr per invånare, exklusive basläkemedel.

6 Kostnadsansvar år 2009 Halland Stockholm Region Skåne (start 1/5) Vård hos andra enheter inom vårdval Ja Nej Privata allmänläkare finansierade genom nationell taxa Primärvårdsbesök i andra län Nej (på kort sikt) Medicinsk service Ja (för vissa specialiteter 20% av kostnad) Tekniska hjälpmedel Sjukgymnaster Läkemedel Ja (50% av basläkemedel år 2009)

7 Några slutsatser Olika mål o traditioner, olika konstruktioner
Både Halland o Stockholm har enligt uppföljningar nått sina respektive mål (hittills) Stockholm = traditionell modell i internationellt perspektiv Fokus på husläkare/familjeläkare Mer rörlig besöksersättning Halland (och dess efterföljare) = innovativ modell, men med svenska traditioner Team, större enheter Mycket fast ersättning o kostnadsansvar

8 Risker med hög andel fast ersättning (’vårdpeng’)1
Högre risk för selektion (väljer bort individer med stora behov) viktning utifrån vårdtyngd Ökad risk för fler remisser justerad ’vårdpeng’ efter täckningsgrad, kostnadsansvar Lägre produktivitet och kvalitet, sämre bemötande, och urholkat förtroende från patienterna (kostnadskontroll alltför dominerande) ökad rörlig ersättning krav o uppföljning konkurrens 1 Anell A. (2005) Primärvård i förändring Studentlitteratur: Lund.

9 Hur skapa väl fungerande konkurrens?
Grundkrav = minst två alternativ och individer som är beredda att lista om sig Många individer har svårt att ta till sig information och bedöma valmöjligheter information från finansiär, hjälp från ’patientombudsman’ Antalet alternativ beror på förutsättningar och krav begränsat utrymme för alternativ i glesbygd större krav  drivkrafter mot större enheter På sikt svårare att etablera sig som ny vårdenhet nya aktörer viktiga för förnyelse och konkurrens etableringskontroll skyddar befintliga aktörer 9

10 Stora problemet är att implementera modellerna
Skapa väl fungerande konkurrens (behov av policy) Nya roller för beställare och verksamhetschefer inom offentlig sektor Underlätta förändringar i resurstilldelningen Lägga ned, expandera offentliga mottagnigar/enheter Omfördelningar inom vården?