School - NotSchool  Hus  Ordningsregler  Kursplaner-linjärt lärande  Betyg, kritik  Progression efter ålder  Lärare  Klasser  Socialisera  Begränsningar.

En presentation över ämnet: "School - NotSchool  Hus  Ordningsregler  Kursplaner-linjärt lärande  Betyg, kritik  Progression efter ålder  Lärare  Klasser  Socialisera  Begränsningar."— Presentationens avskrift:

1 School - NotSchool  Hus  Ordningsregler  Kursplaner-linjärt lärande  Betyg, kritik  Progression efter ålder  Lärare  Klasser  Socialisera  Begränsningar i tid o rum  Begränsningar för HUR man får lära  ”Stadie”-avgränsningar  Skollag  Skolplikt  Närvarokontroll  Hemundervisning  Ålder ointressant  Drömmar är ledande  Unik plan för varje individ  Individ som oskrivet kort  Rektor — uppfylla skollag, skolplikt etc  Ej ”fysiska” möten..virtuella  Åskådliggör lärande via Ipod-folio  24/365  forum, chatt och röstmail  Från Ultralab Anglia Polytechnic University till TheCademy-en välgörenhetsstiftelse = ej ”myndighetsgrej” !?

2 Lokal samverkan—tillbaka till lärande

3 Tillbaka till Lärande!!??  Huvudintentionen är inte att återföra ungdomarna till den fysiska skolan utan istället att skapa möjligheter för dem att hitta en väg till vidare utbildning – en inkludering till lärande.

4 Utgångspunkten  I vårt arbete är utgångspunkten att utveckla ungdomars lärande utifrån deras egna tankar och intressen. Lusten till lärande är inneboende hos oss alla och med rätt stöd kan man rikta sin energi mot framtida utbildning och arbete.

5 Målgrupp  Ungdomar i grundskola och gymnasieskola som befinner sig utanför formell undervisning och strukturerat lärande sedan en längre tid. Skolan med samverkande myndigheter har uttömt alla möjligheter att få ungdomarna tillbaka till skolan eller annan utbildning.

6 Mål Ungdomar som  har lust till lärande  känner tilltro till sin egen förmåga  får uppleva känslan av att lyckas  känner trygghet i lärandesituationer  känner tillfredsställelse med sig själv och blir delaktiga i samhällslivet  får en ny arena för lärande och finner vägar till utbildning och livslångt lärande

7 Samverkansområden  Komma tillrätta med att en hög andel av ungdomar inte kommer till skolan  Förebygga ungdomskriminalitet  Stödja ungdomar med emotionella och psykiska svårigheter

8 Samverkande parter förutom skola  Socialtjänst  Barn- och Ungdomspsykiatrin  Polis

9 Vår pedagogiska idé  Lärande sker där individen befinner sig.  Kraften i IT som pedagogiskt verktyg skall användas på ett maximalt, effektivt sätt.  Vi möter ungdomarna på en annan arena och på ett annat sätt än i traditionell skolundervisning.  Utgångspunkten för vägen till lärandet är individens egna tankar och intressen

10 Så här startar vi.  Vi avser att i Göteborgs Stad, stadsdelarna Gunnared och Bergsjön, tillsammans med Utbildningsförvaltningen (Vingagymnasiet och Angeredsgymnasiet), starta en pilotverksamhet för ungdomar mellan 13- 20 år som sedan en längre tid befinner sig utanför det traditionella utbildningssystemet.

11 Ungdom-mentor-relation  Vi avser att skapa en ungdom- mentor-relation via en nät- community på webben där utgångspunkten är individens egna tankar och intressen – den unge är experten och forskaren i sitt eget lärande

12 Mentorns förhållningssätt  Mentorns förhållningssätt är coachande. Inga formella krav med deadline, betyg och kursmål är aktuella. Allt detta är ju redan prövat och har inte gett något resultat i form av lärande. Utgångspunkten är istället att ungdomen vet vad som är bra för just honom eller henne.

13 Individuell plan…  Mentorn skall successivt arbeta fram en individuell plan som innehåller både personlig utveckling och kunskapsutveckling. Denna kunskapsutveckling utgår inte lika strikt från kursplanemål och läroplansmål som traditionell skolundervisning. Utifrån den unges intresseinriktning servar mentorer och ämnesexperter med råd och stöd som underlättar lärandet och ger fördjupning och breddning av kunskaper

14 Introduktion.  Innan mentorerna börjar sitt arbete skall alla genomgå en introduktion.  Introduktionen kommer att innehålla moment som:  Specifikation av mentorns uppdrag enligt vår idé  Utvecklingsplaner och dokumentation  Lärande samtal  Ev. komplettering av IT-kunskaper specifika för plattformsarbete

15 Varje mentor…  Varje mentor ansvarar för 6 ungdomar och rapporterar till en lokal samordnare. I rapporten skall framgå hur arbetet går framåt samt hur och när ungdomarna arbetar. De lärandeprocesser som skapas i arbetet mellan mentor och ungdom dokumenteras och analyseras tillsammans med samordnare och ämnesexperter.  På detta sätt kvalitetssäkras processen. Som ett stöd i detta arbete erbjuds varje mentor handledning enskilt eller i grupp  Rekrytering av mentorer skall ske tillsammans med pilotprojektets uppdragsgivare i respektive stadsdel. Ansvarig för detta är en lokal samordnare.

16 Den lokala samordnaren  Den lokala samordnaren samordnar det operativa arbetet i samverkan med de lokala myndigheterna i stadsdelarna samt BUP, identifierar de aktuella ungdomarna, kontaktar dem och lämnar erbjudandet att få återgå i lärande. Samordnaren ansvarar för:  att samordningen mellan de i projektet deltagande myndigheterna äger rum och beskrives i en åtgärdsplan  att information och lägesbeskrivningar lämnas till vårdnadshavarna  rekryteringen av mentorer och tekniker  att handleda och coacha mentorer  Lämplig bakgrund för lokal samordnare kan vara socialpedagog eller specialpedagog

17 Styrning – ledning och verksamhet Styrgrupp  En styrgrupp, bestående av en verksamhetschef från gymnasiet med mandat från UBF, två verksamhetschefer från grundskolan som representerar de aktuella stadsdelarna i pilotprojektet, en lokal socialchef, en representant från barn- och ungdomspsykiatrin, en ungdomspolis samt enhetschefen för Center för skolutveckling har bildats.

18 Samordnaren…  Samordnaren skall ha mandat att samordna de olika lokala myndigheternas arbete och i dialog också verka för att lösa frågor som t ex rör sekretess. Samordnaren ansvarar för att en gemensam handlingsplan upprättas av ungdomen, föräldern och övriga inblandade myndigheter. Handlingsplanen visar på hur arbetet med en samsyn skall växa fram, samt vilka strukturer som arbetet skall ske genom. Samordningsteamet skall se till att helheten av insatser fungerar

19 Rollfördelning Mentorernas roll:  Har den direkta kontakten med 6 ungdomar via en pedagogisk lärplattform.  Rapporterar till den lokala samordnaren.

20 Rollfördelning Samordnarens roll:  Samordnar och dokumenterar det operativa arbetet med ungdomarna genom mentorerna.  Rekryterar mentorer och tekniker ihop med projektledningen.  Handleder och coachar mentorerna.  Identifierar och kontaktar de aktuella ungdomarna i samverkan med de lokala myndigheterna i stadsdelarna, samt centrala myndigheter som BUP. Ett erbjudande lämnas till familjen eller direkt till ungdomarna om myndighetsålder uppnåtts.

21 Rollfördelning Teknikerns roll:  ansvarar för att de aktuella ungdomarna utrustas med bredbands-uppkoppling samt all annan teknisk IT-utrustning samt samma dag-support.

22 Rollfördelning Projektledningen:  Ansvarar för att samverkan mellan lokala samordningsteam och de aktuella myndigheterna sker – stadsdelsövergripande.  Säkrar kvalitetsarbetet.  Följer upp och utvärderar arbetet i samverkansteamen.  Stödjer, handleder och kompetensutvecklar de lokala teamen.  Rekryterar samordnare i de lokala teamen.  Handhar de ekonomiska medel såsom ev. bidrag från stat/kommun och elevpeng som genereras och fördelar till lokala teamen.

23 Uppföljning  Projektet kommer att följas upp, utvärderas och dokumenteras av forskare vid Göteborgs Universitet. Under arbetets gång kan med fördel en aktionsforskare knytas till det lokala arbetet. Fortlöpande uppföljning görs regelbundet av projektledningen. Processen i samverkansarbetet skall uppmärksammas.

24  samverkan mellan olika myndigheter (t.ex. FAS i Nybro, projektet Hemmasittarna i Solna, FAS i Irland och Connections Service i Storbritannien)  intensifierad individfokuserad vägledning (t.ex. projektet Vågbrytaren i Sandviken, Liljeholmsprojektet i Stockholm, KASAM i Sollentuna, projektet Skrivknuten i Stockholm, New Deal i Storbritannien och etniska konsulenter i Danmark )  särskilda ungdomshandläggare (t.ex. i Halmstad och Kalmar) Andra aktörer

25  erbjudande om hjälp i en stödjande miljö (t. ex aktiviteterna i Aleskogen eller på försvarshögskolan i Halmstad och kurser på Folkhögskolor)  aktiviteter utifrån ungdomarnas egna intressen (t.ex. Pannhuset i Göteborg, Fryshuset i Stockholm, Drömmarnas Hus i Malmö, Communicare i Karlstad och olika Frontloeberprojekt i Danmark)

26 Andra aktörer  Pannhuset Göteborg Pannhuset är ett kultur- och idé centrum för unga. Verksamhetsidén bygger på erfarenheter av att möta unga och ta tillvara deras inneboende resurser. Unga människor är en mycket viktig resurs i framtidens samhällsbyggande och att det finns en inneboende kraft hos varje enskild ungdom oavsett bakgrund. Pedagogiken bygger på ett existensiellt synsätt, vilket innebär att varje deltagare förutsätts ta ansvar för de val och handlingar som han eller hon utför. Pannhuset ligger i Biskopsgården på Hisingen i Göteborg. Kontaktuppgifter: Pannhuset Daggdroppegatan 3 418 43 Göteborg Tel: 031 - 54 52 62 Fax: 031 53 32 77 Email: info@pannhuset.se Pannhusets hemsida finner du här! info@pannhuset.sehär!

27 Andra aktörer  specialinriktade utbildningsinsatser (Second Chance i Sverige och Storbritannien)  erbjudande om testning av baskunskaper (t.ex. Gateway Center i Storbritannien

28

29 NotSchool---målsättningen—inriktningen—att styra mot To remove all barriers to learning. There is no intention to return these young people to school, but instead to provide a route to further and higher education and gainful, meaningful employment. Our core aims are;  To re-engage teenagers in learning  To provide a secure, non-threatening environment without fear of failure  To rebuild confidence, self-esteem and social skills  To provide a bespoke pathway into further education, life- long learning and further qualifications.