Skolsatsning 2012 och dess följeforskning – ett exempel från Malmö Mariann Enö Malmö högskola FoU Malmö-utbildning.

En presentation över ämnet: "Skolsatsning 2012 och dess följeforskning – ett exempel från Malmö Mariann Enö Malmö högskola FoU Malmö-utbildning."— Presentationens avskrift:

1 Skolsatsning 2012 och dess följeforskning – ett exempel från Malmö Mariann Enö Malmö högskola FoU Malmö-utbildning

2 Bakgrund Februari 2012 beslut i Malmö stad kommunfullmäktige Förändringsarbete för ökad måluppfyllelse Omfattar alla skolformer i Malmö stad Utgick från skolinspektionens granskning, forskningsrapporter och behovsbeskrivningar från verksamheterna

3 Utvecklingsområden Språkutvecklande ämnesundervisning Flerspråkig ämnesundervisning Formativ bedömning eller bedömning för lärande. Genusperspektiv – bedömdes också som viktigt för en ökad måluppfyllelse och skrevs in i ärendet, dock inte så tydligt som de andra områdena

4 Genomförande Ansökningsförfarande – krav på redovisning av stödstrukturer Återkoppling Nyckelpersoner Högskolekurser Träffar Följeforskning sedan våren 2013

5 Följeforskningens syften bidra till att förskolor, fritidshem och skolor utvecklar sin pedagogiska verksamhet vad gäller de områden som skolsatsningen omfattar bidra till att ge insikt i hur skolor kan utveckla generella stödstrukturer bidra till utveckling och förbättring av själva skolsatsningen

6 Delstudier och rapporter Fallstudier med fokus på didaktiska problem och möjligheter i barngrupper och klassrum – påbörjades våren 2013 och fortsätter läsåret 2013-2014. Intervjuer med förvaltningschefer och förvaltningsrepresentanter kring skolsatsningen och generella stödstrukturer – våren 2013. Delrapport 1, 2013-09-05 redovisad för förvaltningar och nämnd hösten 2013. Enkäter som fångar upp förskolechefers och rektorers uppfattningar om stödstrukturer och förändringsarbete samt skolsatsningens insatser och inverkan – hösten 2013. Delrapport 2, 2014-04-22. Fokusgruppsintervjuer med särskilt ansvariga nyckelpersoner angående funktion, processer och stödstrukturer – hösten 2014.

7 Kort om resultatet hittills Ansökningsförfarande och återkoppling – för- och nackdelar Nyckelpersonernas roll och funktion Kurserna – förutsättningar Utvecklingsområdena – prioritet Pågår mycket intressant och viktigt arbete – helhet och fokus Långsiktighet och hållbar utveckling – mod Osäkerhet kring stödstrukturer – traditionella pedagogroller Kompetensutveckling; kontinuitet och djup – kollegialt lärande Kommunikations- och samverkansproblematik – nätverk Pedagogiskt ledarskap – kunskap och förutsättningar Analys och reflektion – lyhördhet och systematik

8 Dilemman och möjligheter Roller och relationer första nivån – etiska dilemman Återkopplingsproblematik andra nivån: intresse, rationaliteter, kultur och struktur Graden av delaktighet – hur? Vad är möjligt? Vinster – stöd för organisationen? Hur värdera att satsningen nått sitt/sina mål? Tid till fördjupad analys...? Komplikationer: ny skolorganisation, ekonomi...