Vårdplatser och samverkan

En presentation över ämnet: "Vårdplatser och samverkan"— Presentationens avskrift:

1 Vårdplatser och samverkan
Claes-Håkan Björklund Regionchefläkare

2 Samverkan för god och säker vård
Patientsäker beläggning på våra sjukhus Framtidens sjukvård i Västra Götaland – studie av vårdplatser och överbeläggningar Nationella stimulansmedel för patientsäkerhet Aktiv hälsostyrning De mest sjuka äldre : Nationella stimulansmedel och regional handlingsplan

3 Patientsäker beläggning
På vårdplatser med Fysisk utformning för sjukhus vård Adekvat utrustning Bemanning

4 Stimulansmedel för ökad patientsäkerhet
kronor fördelas till de landsting som senast den 30/9 mäter överbeläggningar enligt nationella definitioner och rapporterar till nationell databas.,

5 Aktiv hälsostyrning

6 Resursinsatserna inom hälso- & sjukvården är kraftigt koncentrerade, 1% av regionens invånare står för ca 30% av de totala kostnaderna Fördelade kostnader* Miljarder kronor 25 10% av invånarna 70% av kostnaderna 1% av invånarna 27% av kostnaderna Invånare Miljoner 1,6 * Fördelade kostnader avser kostnader som kan hänföras till enskilda patienter. De totala kostnaderna för hälso- och sjukvård uppgick 2010 till 29 miljarder. Källa: Regional vårddatabas Vega samt kostnadsdata VGR 6

7 En liten grupp patienter inom regionen har mycket omfattande behov av hälso- och sjukvården
1% av befolkningen står för ca 27% av den totala hälso- och sjukvårdskostnaden inom VGR. Dessa ca patienter har i snitt 38 vårdkontakter per år 42 dagar inom slutenvården Medianålder på 64 år, lika många män som kvinnor Mycket låg självskattad livskvalitet Stora behov av stöd, vårdkoordinering och coachning kr i direkta hälso- och sjukvårdskostnader per år Erfarenheter från SLL och internationellt att visar att case och disease management, eller aktiv hälsostyrning (AHS), kan förbättra och effektivisera vården för denna patientgrupp Källa: Regional vårddatabas Vega samt kostnadsdata VGR 7

8 Aktiv hälsostyrning (AHS) är en metod för att styra resursfördelning inom hälso- och sjukvården
Bakgrund och definition: En liten andel av befolkningen står för majoriteten av sjukvårdskostnaderna Nya analysmetoder/-verktyg gör att det går att förutsäga vem som kommer att ha stora vårdbehov framöver Riktade investeringar inom denna del av befolkningen ger avkastning i form av bättre hälsa och livskvalitet samt bättre ekonomiskt resursutnyttjande Case Management Höggradigt individualiserade program för patienter med omfattande och komplexa vårdbehov Disease Management Fokuserade program för patienter med kroniska sjukdomsgrupper Riskgrupper i befolkningen Incitaments- och ersättningsmodeller så att strukturerat riskförebyggande arbete premieras Allmän folkhälsa Övergripande och långsiktig planering av resursfördelning inom hälso- och sjukvården med fokus på primärprevention 8

9 Aktiv hälsostyrning är en sammanhållen värdekedja som ger bättre hälsa och resurseffektiv vård för patienter med stora vårdbehov 1 2 3 Prediktiva modeller för att styra insatser till rätt patienter i rätt tid Strukturerad process för intervention mellan sjuksköterska och patient Uppföljning on-line Avancerad, analytiskt driven identifiering av patienter med hög- och undvikbar risk för försämring och akut vård i närtid Utbildning och handledning av sjuksköterskor Beslutsstöd med fokus på att stänga de ”gap” som orsakar patientens risk Kontinuerlig riskbedömning styr kontaktfrekvens och åtgärd Kontinuerlig uppföljning och utvärdering av totala effekter för patient och landstinget (livskvalitet, mortalitet, resursanvändning) 9 COP-AAA 9

10 Plan för utvärdering och eventuellt införande av aktiv hälsostyrning inom Västra Götalandsregionen
2013 – Fas 3: Ev. bred utrullning av modellen, uppföljning, justering och förbättring 2012 Fas 2: Pilotverksamhet Vinter 2011/12 Fas 1: Analys- och förberedelsefas Implementera aktiv hälsostyrning för att nå alla utvalda målgrupper Aktiv hälsostyrning är väl utvärderat och förankrat i landstinget och levererar mätbara och signifikanta förbättringar av vården och resursutnyttjandet Skapa de första medicinska och ekonomiska resultaten Genomför pilotprojekt med 1-3 målgrupper (ca patienter) och 2-3 deltagande akutsjukhus Följ upp resultat kontinuerligt och justera arbetssätt Utvärdera medicinska och ekonomiska resultat Ta fram faktaunderlag och förankra i verksamheter Utarbeta faktaunderlag för förbättrad hantering av utvalda målgrupper Förankra analysresultaten och logiken för en pilotverksamhet Förbered utvärdering av aktiv hälsostyrning under våren 2012 10

11 Projektorganisering 2012 för utvärdering av aktiv hälsostyrnig
HSA ledningsgrupp/HSU Hälso- och sjukvårdsdirektör Sjukvårdslednings-gruppen Kontaktytor mot sektorsråd, forskare, m.fl. Projektgrupp från HSA och Health Navigator Piloter SU/Östra NU-sjukvården Alingsås lasarett 11

12 De mest sjuka äldre

13 Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Regional handlingsplan med fokus på Mest sjuka äldre 25 maj, tel

14 Nationella målområden
Sammanhållen vård och omsorg - undvikbar slutenvård och återinläggning inom 30 dagar Preventivt arbetssätt - Senior Alert God läkemedelsbehandling olämpliga läkemedel och läkemedelskombinationer, Läkemedel mot psykos i särskilda boenden för äldre God vård vid demenssjukdom SweDem, BPSD (psykiska symtom vid demens) God vård i livets slutskede – Svenska palliativregistret

15 Ekonomiska incitament
210 mkr för registrering och utveckling/användning av aktuella kvalitetsregister (PalliativR, Senior Alert, SVeDem, BPSD) 325 mkr till län som minskar indikatorerna olämpliga läkemedel, olämpliga läkemedelskombinationer och läkemedel mot psykos i särskilda boenden för äldre med minst 10 procent sep 2012 jämfört med sep 2011 (70/30) 325 mkr till län som minskar indikatorerna undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 10 dagar med 10 procent sep 2012 jämfört med sep 2011 (70/30) 215 mkr till stöd för långsiktigt förbättringsarbete Organisation för ledning i samverkan och beslut om att införa ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete är grundkrav

16

17 Så här har vi arbetat s

18 Närvårdsamverkan i VG Vårdsamverkan Fyrbodal Vårdsamverkan Skaraborg
S Älvsborg Vårdsamverkan LGS Vårdsamverkan SIMBA Härryda Götaälvdalen Norra S-borg Alingsås Ale Mölndal Uddevalla/ Orust Södra S-borg Herrljunga Partille Kungälv Lerum Öckerö Östra S-borg Dalsland Stenungsund Centrum Vårgårda Västra S-borg Munkedal, L- kil, Sotenäs H-bo, F-lunda, Askim Bollebygd Tjörn Gunnared, L-dalen Strömstad Tanum Borås Kortedala, B-sjön Äldre Mark Lundby Svenljunga Majorna, Linné Psykiatrigrupp N Hisingen Tranemo Styrsö, Ä-borg, T-red Ulricehamn V Hisingen Örgyte, Härlanda

19

20 Tillgänglig och samordnad information
Insatser Process FÖRE Tillgänglig och samordnad information Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet på vårdcentral Riskidentifiering, proaktiv vårdplanering och proaktiv hälsostyrning

21 Insatser Process UNDER 1, Den Nära vården
Övergripande och samordnad vårdplan Sammanhållen vård och omsorg God och säker läkemedelsbehandling God vård vid demenssjukdom God nutrition förebygger sjukdom och skada God mun- och tandhälsa God och samordnad rehabilitering Mer hembesök från primärvården Specialistsjukvård i hemmet 24 timmar om dygnet Teamvård God vård i livets slutskede

22 Insats Process UNDER 2, tillfällig sjukhusvård
Direktinläggning på sjukhus Triagering äldre på akutintag Riskidentifiering och snabb insats på akutintagen Sjukhusvistelse, SVPL, utskrivning och uppföljning Läkar-läkarkontakt Uppföljning efter utskrivning Anhörigstöd och medverkan Fast vårdkontakt- kontakt

23 Insatser Process EFTER, uppföljning
Uppföljning efter vårdepisod Uppföljning och analys-individ och organisationsnivå Kompetensutveckling och gemensam fortbildning Dialog och samverkan med målgruppen Ständiga förbättringar