Demens de = utan mens = sinne

En presentation över ämnet: "Demens de = utan mens = sinne"— Presentationens avskrift:

1 Demens de = utan mens = sinne
Av: I Vastesson, M Höglund

2 Definition Demens är ett samlingsnamn och en diagnos för en rad symptom som orsakas av hjärnskador Varje år i Sverige insjuknar mer än personer i en demenssjukdom. Var femte person över 80 år är drabbad. Det totala antalet demenssjuka i Sverige är personer. År 2025 beräknas personer ha en demenssjukdom, 2050 kan så många som vara drabbade Definition från svensk demenscentrum.se Varje år insjuknar mer än personer i en demenssjukdom. De allra flesta är äldre, demens är sällsynt före medelåldern. Efter 65 års ålder ökar risken betydligt – var femte person över 80 år är drabbad. Det totala antalet demensjuka i Sverige beräknas till närmare personer, en siffra som kommer att stiga i takt med att den äldre befolkningen ökar i antal. År 2025 beräknas personer ha en demenssjukdom, 2050 kan så många som vara drabbade – om dagens befolkningsprognoser slår in och inget botemedel utvecklats till dess. Kostnaden för demensvården i Sverige i dag är 50 miljarder/år. Kommunen står för 85% av kostnaden. Borde vi vända oss mer till kommunerna?

3 Indelning Primär degenerativa Vaskulära Sekundära
Alzheimer, Frontotemporal demens, Lewy Body demens och Parkinsons sjukdom med demens Vaskulära Proppar (lakunär infarkt vanligast), blödningar Sekundära B12-brist, Huntingtons sjukdom, långvarigt alkoholmissbruk, lågtryckshydrocefalus, HIV, syfilis, långvarig exponering för lösningsmedel. Den vanligaste demenssjukdomen i Sverige är Alzheimers sjukdom som står för 60–70 procent av samtliga fall. Sjukdomen gör att hjärnceller gradvis förtvinar och dör. Ålder, arv och livsstil påverar risken Fronstallobsdemenser: lite yngre, lite elakare. Vanligen debuterar sjukdomen vid 50 – 60 års ålder, i vissa fall redan vid 40. Det är ovanligt att insjukna efter 70 år. Svår att upptäcka Frontotemporal demens förväxlas ofta med depression, psykos eller annan psykisk ohälsa. Den kan vara svår att diagnosticera eftersom typiska demenssymptom är ovanliga i början Lewy body: Man räknar med att den står för 2–20 procent av samtliga demensfall. Den är troligen mycket underdiagnostiserad, vanligt med synhalusinationer. 1980 Parkinson: Parkinsondemens utgör 1,2 – 3 procent av alla demensfall. Personer med Parkinsons sjukdom har 4 – 6 gånger högre risk att drabbas av demens än normalbefolkningen. Vaskulär demens är den näst vanligaste orsaken till demens och står för procent av samtliga fall. Den kallas ofta blodkärlsdemens eftersom symptomen framkallas av skador och sjukliga förändringar i hjärnans blodkärl. Det är vanligt att vaskulär demens förekommer samtidigt med Alzheimers sjukdom Källor: Janus info och demencentrum.se

4 Symptom Kognitiva Psykiatriska Beteendemässiga symptom
Minne, handlingsförmåga, orienteringsförmåga, språk- & räkneförmåga, uppmärksamhet & tankeförmåga, apraxi, agnosi, afasi. Psykiatriska - Förvirringstillstånd, psykotiska tillstånd, aggressivitet, depression och ångest Beteendemässiga symptom - Vandra, plocka, upprepa, ropa och skrika Kroppsliga symptom -Urininkontinens, stelhet och parkinsonliknande symptom

5 Utredning & diagnos Basal demensutredning Utvidgad demensutredning
Sjukdomshistoria, intervjuer med anhöriga, bedömning av fysiskt och psykiskt tillstånd och av funktions- och aktivitets förmåga, kognitiva test, blodprovstagning, hjärnavbildning med datortomografi Utvidgad demensutredning Neuropsykologisk utredning, hjärnavbildning med magnetkamera, provtagning av ryggmärgsvätska, funktionell hjärnavbildning med SPECT Diagnoskriterier -I Sverige används vanligen DSM IV eller ICD-10. Basal demensutredning görs på vårdcentralen tar ca 4-6v. En basal demensutredning består av en rad olika undersökningar och provtagningar. Följande delar bör ingå (enligt Socialstyrelsens riktlinjer). Utvidgad demensutredning vid svårbedömd symptombild. Det kan också röra sig om en sällsynt demenssjukdom. Personer i yrkesverksam ålder utreds sällan inom primärvården utan remitteras ofta direkt till en specialistklinik. Vid en utvidgad demensutredning rekommenderas i första hand följande enligt Socialstyrelsens riktlinjer. Diagnoskriterier För att ställa diagnosen demens  behöver vi idag använda oss av de internationella kriteriemanualerna. I Sverige används vanligen DSM IV eller ICD-10. Övriga kriteriemanualer används i andra länder eller i forskningssammanghang

6 Diagnoskriterier- DSM-IV-kriterierna
En nedsättning av flera kognitiva funktioner. Nedsättningen visar sig genom: 1. nedsatt minnesfunktion (bristande förmåga att lära in något nytt och att minnas vad som tidigare lärts in) 2. minst en typ av följande störningar: afasi (språkstörning) apraxi (oförmåga att utföra ändamålsenliga rörelser trots intakta motoriska funktioner) agnosi (bristande förmåga att känna igen eller identifiera föremål trots intakt sensorisk funktion) störning av exekutiva funktioner (d v s planera, organisera, rangordna, tänka abstrakt) Den kognitiva funktionsnedsättningen förorsakar en betydande försämring av sociala eller yrkesmässiga funktioner och representerar en betydande sänkning från en tidigare funktionsnivå. Den kognitiva funktionsnedsättningen förekommer inte enbart i samband med konfusionstillstånd

7 Diagnoskriterier-ICD-10-kriterierna
Det finns belägg för var och en av följande punkter: en minnesnedsättning som är tydligast när det gäller nyinlärning men som i svårare fall kan omfatta hågkomst av tidigare inlärd information. Nedsättningen gäller både verbal och icke-verbal information. Den måste objektivt styrkas av en tillförlitlig berättelse från en anhörig eller annan vårdgivare och om möjligt också av resultatet av neuropsykologiska test eller kvantifierade kognitiva skattningar. Graden av nedsättning stadieindelas som mild, måttlig eller svår. en reducering av andra kognitiva förmågor som visar sig som försämrat omdöme och försämrad tankeverksamhet, t ex. vid planering och organisering, och som försämrad allmän informationsbearbetning. Helst skall belägg för denna reducering fås från en anhörig eller annan vårdgivare och om möjligt också av resultat av neuropsykologiska test eller kvantifierade objektiva skattningar. Det måste också kunna påvisas att det är frågan om en sänkning från en tidigare prestationsnivå.   Medvetenheten om omgivningen (d v s frånvaron av grumlat medvetande) är bevarad under tillräckligt lång tid för att symptomen i kriteriet ovan skall kunna manifestera sig på ett otvetydigt sätt. När konfusionstillstånd är pålagrade skall diagnostiseringen av demens uppskjutas. Det finns en nedsättning av emotionell kontroll eller motivation eller en förändring av socialt beteende som ger minst ett av följande symptom: emotionell labilitet irritabilitet apati förändrat socialt beteende För en tillförlitlig klinisk diagnos skall symptomen i kriteriet som angivits högst upp i denna text ha funnits i minst 6 månader. Om tiden med tydliga symptom är kortare kan diagnosen bara bli preliminär.

8 Sjukdomsutveckling

9 Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010
Rekommendationer för omvårdnad Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör ge personer med demenssjukdom en personcentrerad omvårdnad (prioritet 1) Rekommendation om utbildning Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör ge personal, främst vårdbiträden och undersköterskor, som arbetar inom vård, omvårdnad och omsorg om personer med demenssjukdom möjligheter till utbildning som är långsiktig, kombinerad med praktisk träning, handledning och feedback (prioritet 1). Rekommendationer om särskilt boende för personer med demenssjukdom Socialtjänsten bör erbjuda en psykosocial miljö som kännetecknas av trygghet och tillgänglighet och där man kan få ett meningsfullt innehåll i dagen (prioritet 1). Rekommendation om munvård för personer med demenssjukdom Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör regelbundet göra en strukturerad bedömning av munhälsan (prioritet 1).

10 Dementas smärtupplevelse
Graden av demens är kopplat till minskad förmåga att berätta om sin smärta* Graden av demens är även associerad med minskat fysiologiskt svar på smärta* Teori finns om att gravt dementa kan ha problem med kronisk smärta pga. minskat förmåga att kontrollera sin smärtupplevelse.** *Pain Dec;68(2-3): “Dementia and response to pain in the elderly.” **Pain Oct;145(3): doi: /j.pain. “Pain in dementia”.

11 Smärtutredning Hur tolkar man ett smärtuttryck?
Förändrade rörelsemönster (uppe och går eller undviker vissa rörelser) Ändrat verbalt beteende Ändrat/plågat ansiktsuttryck Beteendeförändring, observerad av personal Håller sig för det smärtsamma området Svårt att äta / borsta Beteendeförändring vid smärtstillande läkemedel Självklart skall uppenbara kliniska fynd behandlas.

12 Tankar kring behandling
Radikal kairessanering? Tandförlust Minskad tuggförmåga Malnutrition Tveksam prognos för proteser Hur mobila får tänder vara? Samlar plack, risk för pneumoni Risk för tandaspiration?

13 Nationella riktlinjer för vuxentandvård
Så mycket fluor som möjligt. Men hur mycket orkar pat med? Kanske borde man fluorlacka varje gång man lagar? (Dan eriksson, prof malmö)

14 Ingrepp-övergrepp? Varför får dementa mindre smärtstillande när de har frakturerat höften än personer personer utan demens*? Har dementa rätt att vägra vård? * J OROFAC PAIN 2011;25:6-14 ”Topical Review: Orofacial pain in Dementia patients. A Diagnostic Challeng”

15 Övriga källor http://www.demenscentrum.se/ http://www.janusinfo.se/