Fokus Framtid - Etablering för välfärd

En presentation över ämnet: "Fokus Framtid - Etablering för välfärd"— Presentationens avskrift:

1 Fokus Framtid - Etablering för välfärd
Länsstyrelsen Välkomna Roligt att se så många här ikväll. Mitt namn är xxx och jag är xxx på xxx. Tillsammans med xxx och xxx kommer jag att leda kvällens samtal. Syftet med kvällens möte är att: 1 ge er en kunskap om hur processen runt nyanlända ser ut 2 informera om det prestationsbaserade ersättningssystemet samt 3 prata om hur det förväntade mottagandet ser ut Fokus Framtid - Etablering för välfärd

2 Uppehållstillstånd och uppehållsrätter i Sverige 2013
Fokus Framtid - Etablering för välfärd

3 Vilka invandrare pratar vi om?
Flyktingar/ Nyanlända Anhöriga till flyktingar Asylsökande ”Nybyggare” INTEGRATION Ensamkommande barn Arbetskrafts- invandring Studenter Anhörig- kärleks- invandring Fokus Framtid - Etablering för välfärd

4 Antal asylsökande till Sverige 2000-2014
Fokus Framtid - Etablering för välfärd Källa: Migrationsverkets prognos feb -14

5 Migrationsverkets boenden i Sverige
Antal boendeplatser var den 28/ Enligt Verkets prognoser kommer antalet platser vara mellan till den siste december 2014. Migrationsverket Om Leila kan ordna sitt eget boende, t ex hos vänner och släktningar, så får hon bosätta sig var hon vill medan hon väntar på beslut. Annars bor hon utan kostnad i en lägenhet som Migrationsverket hyr. I de flesta fall delar man lägenheten med andra asylsökande och man kan inte själv bestämma var man ska bo. Som asylsökande har Leila rätt till akut sjuk- och tandvård samt vård som inte kan vänta. Det är landstinget som beslutar om den vård som den asylsökande kan få. Leila har också rätt till förlossningsvård, förebyggande barna- och mödravård samt vård enligt den svenska smittskyddslagen. Det är sjukvården, ofta vårdcentralen där man bor som gör hälsoundersökningen. Asylsökande barn och ungdomar under 18 år som Abdi, har rätt till samma vård som barn bosatta i Sverige. Har den asylsökande inga pengar eller andra tillgångar kan han eller hon söka dagersättning, den betalas ut till ett bankkort. Ersättningen ska räcka till mat, kläder och skor, sjukvård och medicin, tandvård, hygienartiklar, andra förbrukningsvaror och fritidsaktiviteter. Han/hon kan också söka särskilt bidrag för t ex vinterkläder och glasögon. Ersättning 71 kr/dag för vuxna ensamstående 61 kr/dag och person för vuxna som delar hushåll 37 kr/dag för barn upp till 3 år 43 kr/dag för barn 4-10 år 50 kr/dag för barn år (från och med tredje barnet halveras ersättningen) Fokus Framtid - Etablering för välfärd

6 Den asylsökandes väg 1. En person ansöker om asyl hos Migrationsverket som prövar ansökan. 2. Migrationsverket fattar beslut. Den asylsökande har rätt att överklaga beslutet inom 3 veckor. Han eller hon skickar sitt överklagande till Migrationsverket som prövar beslutet igen. Om beslutet står fast lämnar Migrationsverket överklagandet till en migrationsdomstol, som då prövar ärendet. 3. Dom hos en migrationsdomstol 4. Den asylsökande kan ansöka om prövningstillstånd inom tre veckor. Om den asylsökande får prövningstillstånd prövar Migrationsöverdomstolen ärendet. Den som inte får prövningstillstånd måste återvända hem. Även Migrationsverket kan ansöka om prövningstillstånd hos Migrationsöverdomstolen. 5. Dom hos Migrationsöverdomstolen. Beslutet har vunnit laga kraft och går inte att överklaga. Självmant återvändande Att återvända självmant innebär att personen på eget initiativ väljer att återvända eller åtminstone accepterar beslutet att han eller hon inte får stanna i Sverige. Den som har fått ett avvisnings-eller utvisningsbeslut som trätt i kraft enligt lagen (lagakraftvunnet beslut) är skyldig att lämna Sverige. Det förväntas av personen att han eller hon respekterar beslutet och i första hand försöker ordna hemresan själv och se till att giltiga ID- och resehandlingar finns. Mottagningsenheten på Migrationsverket hjälper till att förbereda och ordna resan om det behövs. Om personen inte återvänder självmant överlämnar Migrationsverket ärendet till polisen. Utresan blir då en uppgift för polisen (återvändande med tvång). Den som väljer att återvända självmant har, i vissa fall, möjlighet att ansöka om olika typer av stöd.

7 Fokus Framtid Kvotflyktingar - Etablering för välfärd Migrationsverket
Det här är ett flyktingläger i Kenya. Människor här väntar på ett bättre liv. En del av dem kommer att flytta till något annat land som så kallad kvotflykting. Varje år kommer mellan och personer till Sverige som kvotflyktingar. Migrationsverket samarbetar med FN:s flyktingorgan, UNHCR (United Nations High Commissioner for Refugees), för att de mest behövande ska få möjlighet att komma hit som kvotflyktingar. Migrationsverket gör varje år resor till utvalda områden för att intervjua personer som har begärt skydd via UNHCR ska få komma hit på den så kallade flyktingkvoten. Det är regeringen som beslutar hur många som ska få komma hit på kvoten varje år. Kvotflyktingar har sitt tillstånd klart när de kommer hit, till skillnad från asylsökande som söker asyl när de har kommit till Sverige. Det är asylsökande som uppmärksammas oftast när media rapporterar något om Migrationsverket. Rätten att söka skydd – asyl – är en grund i arbetet med mänskliga rättigheter. Reglerna för vilka som har rätt att få asyl finns i Utlänningslagen, där FN:s flyktingkonvention, Genèvekonventionen, är inarbetad. Den som är flykting i lagens mening är den som känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av: - ras - nationalitet - religiös eller politisk uppfattning - kön eller sexuell läggning eller - annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp och inte kan eller på grund av fruktan inte vill begagna sig av detta lands skydd Antalet asylsökande varierar beroende på vad som händer i omvärlden. 43 887 asylsökande kom till Sverige Flest från Syrien och Somalia). Fokus Framtid - Etablering för välfärd

8 Ensamkommande Flyktingbarn
Länsstyrelsen presenterar Fokus Framtid - Etablering för välfärd

9 Försörjning under tiden i Migrationsverkets boende
Den som inte har egna pengar kan söka dagersättning från Migrationsverket: 71 kr/dag för ensam vuxen 61 kr/dag och person för vuxna som delar hushåll 37 kr/dag för barn upp till 3 år 43 kr/dag för barn 4-10 år 50 kr/dag för barn år Asylsökande kan få arbeta eller praktisera. Har den asylsökande inga pengar eller andra tillgångar kan han eller hon söka dagersättning. Ersättningen ska räcka till mat, kläder och skor, sjukvård och medicin, tandvård, hygienartiklar, andra förbrukningsvaror och fritidsaktiviteter. Han eller hon kan också söka särskilt bidrag för t ex vinterkläder och glasögon. Ersättning 71 kr/dag för vuxna ensamstående 61 kr/dag och person för vuxna som delar hushåll 37 kr/dag för barn upp till 3 år 43 kr/dag för barn 4-10 år 50 kr/dag för barn år (från och med tredje barnet halveras ersättningen) En asylsökande som kan visa sin identitet (eller som medverkar till att försöka få fram id-dokument) har rätt att arbeta, AT-UND, och kan då ta ett arbete på den öppna marknaden. Den som har arbete får inte ha kvar dagersättningen och måste betala skälig ersättning för boendet om de bor i Migrationsverkets boende. Fokus Framtid - Etablering för välfärd

10 Vad händer vid ja på en ansökan?
Arbetsförmedlingen Det är Arbetsförmedlingen, som tillsammans med kommuner och andra berörda myndigheter, samordnar arbetet med etableringen för personer som fått uppehållstillstånd efter att ha sökt asyl, kvotflyktingar och deras anhöriga. Leila har fått uppehållstillstånd och kan därför flytta vart hon vill i landet. Uppehållstillståndet gäller så länge Leila är bosatt i Sverige. Om hon inte själv kan hitta arbete och bostad kan Arbetsförmedlingen hjälpa. En plan (etableringsplan) tas fram för att Leila så snabbt som möjligt ska kunna försörja sig. Hon kan få ersättning när hon följer etableringsplanen. Migrationsverket hjälper till med själva bosättningen för kvotflyktingar och för ensamstående som inte har rätt till etableringsplan. De är: arbete på heltid går på gymnasiet är över 65 år är funktionshindrad eller är så sjuk att det helt påverkar din prestationsförmåga . Fokus Framtid - Etablering för välfärd

11 7 Viktiga områden för samarbete
Utbildning Språk Hälsa Boende Barnomsorg Arbetsförmedlingen Försörjning Fokus Framtid - Etablering för välfärd

12 De tre myndigheternas uppdrag
Migrationsverket kartlägger den nyanländes bakgrund under asyltiden tar fram nationell prognos för nyanlända ansvarar för bosättning av vissa nyanlända beslutar om statlig ersättning till kommuner och landsting Var och en presenterar sin myndighets uppdrag Fokus Framtid - Etablering för välfärd

13 Fokus Framtid Arbetsförmedlingen
har ett samordnande ansvar för etableringsinsatserna ska vara stödjande och pådrivande i förhållande till andra parter ansvarar för etableringssamtal ansvarar för bosättning av personer som har rätt till etableringsplan ansvarar för upprättande av etableringsplan beslutar om etableringsersättning är uppdragsgivare till lotsar fastställer länstal efter samråd med länsstyrelsen och Migrationsverket Var och en presenterar sin myndighets uppdrag Fokus Framtid - Etablering för välfärd

14 Fokus Framtid Länsstyrelserna
medverkar till att det finns beredskap hos kommunerna att ta emot nyanlända tecknar överenskommelser med kommunerna om mottagande av nyanlända främjar regional samverkan mellan kommuner, myndigheter, företag och organisationer som ordnar aktiviteter för nyanlända stödjer kommuner i samordningen av kommunal verksamhet såsom sfi och samhällsorientering följer upp organisering och genomförande av insatser för nyanlända på regional och kommunal nivå Var och en presenterar sin myndighets uppdrag Fokus Framtid - Etablering för välfärd

15 Mottagning länet Fokus Framtid - Etablering för välfärd

16 Mottagandet av nyanlända i länet
2012 2013 2014 Länstal 337/285 854/689 1313/743 (1027/592) Antal platser i överens- kommelser med kommunerna 345/270 760/620 763/490 (hittills) Mottagna 412 778 Fokus Framtid - Etablering för välfärd

17 Ersättning till kommunerna
För asylsökande: Ersättning för skolverksamhet och vissa särskilda kostnader För ensamkommande barn För personer med uppehållstillstånd: Grundersättning för mottagandet Schablonersättning per mottagen person Faktiska kostnader för försörjningsstöd för personer som inte får en etableringsplan Ersättning för kostnader för försörjningsstöd tills etableringsersättningen börjar betalas ut Ersättning för vissa särskilda kostnader (kvotflyktingar) Stöd och service, hälso- och sjukvård för gamla, sjuka och funktionshindrade Ensamkommande barn Fokus Framtid - Etablering för välfärd

18 Ny prestationsbaserad ersättning till kommuner för flyktingmottagande
Grundersättningen halveras från tio till fem prisbasbelopp, för 2014 innebär det från till kr Extra ersättning för mottagande från ABO Kommuner som tar emot nyanlända från ABO får, utöver den befintliga schablonersättningen, kr per mottagen individ (gäller även Kvot men inte EKB) Trappstegsmodell införs Ersättning ges till de kommuner som haft högre mottagande än medianvärdet för riket under föregående år. Den trededel som haft det högsta mottagandet får kr extra/person som tas emot under det aktuella året. Den tredjedel som haft det näst högsta får kr/person och den tredje gruppen får kr/pers. Medel finns från Ersättningen till kommunerna ökar med 1,1 miljarder kronor Fokus Framtid - Etablering för välfärd

19 Paus Fokus Framtid - Etablering för välfärd
Länsstyrelsen bjuder till paus och ger uppdraget: Tänk ut goda exempel från din kommun, ni kommer att få tre minuter på er, precis som I talarstolen I fullmäktige , att beskriva dem Fokus Framtid - Etablering för välfärd

20 Ökad invandring – en viktig tillväxtfråga.
Sverige står inför en stor omställning på arbetsmarknaden; 1,5 miljoner går i pension Den viktigaste åtgärden för att underlätta generationsväxlingen är att förbättra integrationen av utrikes födda på arbetsmarknaden samt att underlätta för dem att bosätta sig också utanför storstads- och tillväxtområdena. Den viktigaste faktorn för regionernas befolknings- och arbetskraftstillväxt är inslaget av utrikes födda. Länsstyrelsen Sverige är ett land som värnar mänskliga och demokratiska rättigheter. Att vi välkomnar människor till Sverige har flera syften. Dels är det självfallet en humanitär insats; vi erbjuder en möjlighet till en trygg och ljus framtid för människor som vill lämna ett svårt liv bakom sig. Men de som kommer till oss är också ett viktigt bidrag för Sverige. Vi står inför en enorm utmaning de kommande åren. Enligt Arbetsförmedlingen väntas 1,5 miljoner människor gå i pension mellan 2010 och 2025 i Sverige. Det betyder att vi får arbetskraftsbrist på många håll i landet, vilket bland annat drabbar vård, skola och omsorg. För att upprätthålla en fortsatt god välfärd behövs också mer arbetskraftsinvandring än vi har idag. Inom 20 år kommer vi att sakna uppemot ingenjörer i Sverige, enligt Statistiska Centralbyrån. Just nu arbetar ca arbetskraftsinvandrare som ingenjörer och IT-specialister i Sverige. Och om vi ska titta på vårdsektorn så krävs det, enligt Socialstyrelsen, en nettoinvandring av läkare för att möta det ökade behovet på procent fler läkare de kommande 15 åren. Utan nettoinvandring når vi bara 5 procent. Slutligen startas vart femte nytt företag av någon med utländsk härkomst, enligt myndigheten Tillväxtanalys. Och för varje utlandsfödd som ett svenskt tillverkningsföretag anställer, ökar det företagets export till den personens hemland med nästan en procent, enligt ny forskning från Lunds universitet. Det är bara några exempel. Men varför tar vi upp dessa siffror? Jo, för att det finns en utbredd missuppfattning att invandringen enbart är en belastning för vårt samhälle. I Sverige har vi lyckats kombinera en förhållandevis hög invandring med en god ekonomisk utveckling. Och de kommande åren behöver vi alltså dessa nya svenskar för att kunna upprätthålla vår välfärdsstat, det är mycket viktigt att komma ihåg. I dagsläget är ungefär 15 % av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Enligt Statistiska centralbyrån kommer denna siffra att öka under de närmaste åren och stabiliseras vid ungefär 18 %. Fokus Framtid - Etablering för välfärd

21 Fokus Framtid Befolkningsutveckling 1992-2012 - Etablering för välfärd
Arbetsförmedlingen Om Arbetsförmedlingen har siffror för 2013 nu under årets lopp så bör denna bytas ut mot en nyare version. Diagrammet visar hur befolkningen förändrats i procent mellan åren 1992 och Det är stora skillnader mellan länen. Drygt hälften av länen ökade sin befolkning mellan åren 1992 och Den största befolkningsökningen har skett i storstadslänen. Fokus Framtid - Etablering för välfärd

22 Fokus Framtid Prognos befolkningsutveckling 2013-2023
Arbetsförmedlingen Diagrammet visar hur befolkningen förväntas utvecklas under åren 2013 till Samtliga län förutom Västernorrland och Norrbottens län förväntas få en positiv befolkningsutveckling de kommande tio åren. Fokus Framtid - Etablering för välfärd

23 Prognos befolkningsutveckling 2013-2023 - arbetsför ålder (18-64 år)
Arbetsförmedlingen Diagrammet visar hur befolkningen i arbetsför ålder (18-64 år) förväntas utvecklas under åren 2013 till Befolkningen i arbetsför ålder väntas öka i knappt en tredjedel av länen de kommande tio åren. Detta kan jämföras med föregående bild som visar att hela befolkningen kommer att öka i samtliga län utom två. Fokus Framtid - Etablering för välfärd

24 Fokus Framtid - Etablering för välfärd

25 Andel av befolkningen som är utrikes födda
31 dec 2012 31 dec 2013 Folkmängd Utrikes födda Riket 15,4 15,9 Stockholm 22,2 22,6 Jämtland 6,9 7,6 Berg 7 215 5,9 7 160 6,7 Bräcke 6 655 9,4 6 559 9,6 Härjedalen 10 246 7,3 10 281 8,7 Krokom 14 590 5,7 14 643 6,5 Ragunda 5 466 7,7 5 458 8,9 Strömsund 12 138 9,3 11 984 Åre 10 406 10 420 8,1 Östersund 59 485 6,4 59 956 7,1 Fokus Framtid - Etablering för välfärd Källa: SCB

26 Fokus Framtid - Etablering för välfärd
Sveriges befolkning har kontinuerligt ökat i flera hundra år. I äldre tider berodde folkökningen på ett födelseöverskott, men från mitten av 1900-talet svarar invandringsöverskottet för en allt större del av uppgången. Tre födelsetoppar har noterats under 1900-talet: 1940-talet, 1960-talet och omkring Den senaste födelsetoppen var omkring Det är dessa toppar som ligger till grund för befolkningens åldersprofil. Den stora utmaningen på arbetsmarknaden i dag är att med bibehållen regional balans matcha pensionsavgångarna mot inträdet i arbetslivet av dem som är födda omkring Se 9 Fokus Framtid - Etablering för välfärd

27 Fokus Framtid - Etablering för välfärd

28 Fokus Framtid - Etablering för välfärd

29 Antal inskrivna i etableringsuppdraget i Jämtland
Februaridata, Ledning och styrning Fokus Framtid - Etablering för välfärd

30 Åldersfördelning - inskrivna i Jämtland
Februaridata, källa Ledning och styrning Fokus Framtid - Etablering för välfärd

31 Utbildningsbakgrund – inskrivna i Jämtland
Februaridata, källa Ledning och styrning Fokus Framtid - Etablering för välfärd

32 De femton vanligaste yrkesgrupperna – inskrivna i Jämtland
Februaridata, källa månadsfilen Fokus Framtid - Etablering för välfärd

33 Regionförbundet Sju prioriteringar
Företagande, innovation, forskning och utveckling Kompetens och kunskapsutveckling Resurssnålare och effektivare Besöksnäring och attraktivitet Infrastruktur och samhällsservice Socialt inkluderande och ett sunt liv Demografiska möjligheter Fokus Framtid - Etablering för välfärd

34 Fokus Framtid Övergripande mål (ett urval av 36 st)
Fler arbetstillfällen Fler i högre utbildning Andelen utomnordiskt födda är lika som riksgenomsnittet Bra och utvecklat mottagande av alla nya länsinnevånare Förbättrade kommunikationer Bra bredband och god service Fokus Framtid - Etablering för välfärd

35 Integrationsstrategi för Jämtlands län
Integrationsstrategin ska handla om alla invandrare. Den regionala överenskommelsen RÖK, inriktar sig speciellt på mottagandet av flyktingar. Integrationsstrategin är tänkt som en brygga mellan det vi gör operativt, och strategierna i Rus och EU 2020 Kopplingar till tillväxtarbetet, inflyttarservice, kompetensförsörjning, barn och ungdomar mm. Utgår från 4 områden: - Arbete - Utbildning - Social sammanhållning - Boende Fokus Framtid - Etablering för välfärd

36 Den regionala överenskommelsen RÖK skall bidra till:
- att det nationella målet för integrationspolitiken, lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund ska få genomslag i länet. - att skapa samsyn om ansvar och ge stöd till regionala och lokala aktörer i deras arbete med tidiga etablerings- och mottagningsinsatser för nyanlända flyktingar och skyddsbehövande - ett samhälle med etnisk och kulturell mångfald där människor kompletterar varandra och ömsesidigt bidrar med sin kompetens och livserfarenhet. . Fokus Framtid - Etablering för välfärd

37 Utmaningar för länet Fokus Framtid
på kort sikt att få de utrikesfödda i arbete i högre utsträckning matcha asylboende i länet mot etablering i länets kommuner på lång sikt tillgodose länets ökande kompetensbehov med fler utlandsfödda bostadsfrågan vår tillväxt och attraktionskraft är avgörande för hur vi kan locka till oss unga kompetenta medborgare framöver i konkurrens med övriga västvärlden Fokus Framtid - Etablering för välfärd

38 Slut! Fokus Framtid - Etablering för välfärd