Lektion 1 8/4 Ekonomi; Kalkyler och Begrepp (definitioner)

Lektion 1 8/4 Ekonomi; Kalkyler och Begrepp (definitioner)
Ekonomi; kommunal verksamhet intern kalkyl och redovisning) och i jämförelse med privat verksamhet Lektion 1 8/4 Ekonomi; Kalkyler och Begrepp (definitioner) PSB Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39

Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39
Ekonomiska begrepp Broström Karlsson BEGREPPEN Inkomster och Utgifter (ca 0,5 tim) Kap 2 Inbetalningar och Utbetalningar (ca 1,5 tim) Kap 2 Kostnader och Intäkter (ca 2 tim) Kap 2 Rörliga/Fasta Kap 2 Direkta/Indirekta självkostnader Skillnader/likheter i självkostnader i kommuner och privat verksamhet Tabell 12:1 Sär/Sam Kap 2 Täckningsbidrag/täckningsgrad Kap 2 (Trång sektion, Ledig kapacitet) Kap 4 PSB Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39

Inkomster och Utgifter
När man anser att man fått en leverans eller en tjänst har utförts (utgift) eller man själv levererat (inkomst) och fakturan eller kvittot bokförts. Jämför med Din självdeklaration. Leveransen kan i sig täcka en kortare eller längre tid men utgiften/inkomsten avser ett visst tillfälle! PSB Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39

Inbetalningar och Utbetalningar
Pengar i plånboken! Balans! Kassa, bankmedel, plusgiro Pengaflöden! Ut och In! Balansräkning! Tillgångar och Skulder! Investera och Finansiera! Mervärdeskatter! (dock ej med i kalkylerna) Löneskatter i förvaltningen! Fonderingar! Ej ”avdragsgillt”! PSB Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39

Ekonomiska kalkyler Broström Karlsson Om kalkyler (ex ante) Fig. 12:1 Kap Kap 2 (4) INVESTERINGSKALKYL Fig. 12:2 Kap 12:2 Kap (= Inbetalningar och Utbetalningar!) PRODUKTKALKYL Kap 12:3 Kap 5 Kostnad, kapitalkostnad (annuiteter) KAP 11 Resultatanalys (x volym) (resultat) Självkostnadsanalys (/ volym) (prissättning) (Ekvivalentkalkyl) ” (Kap 6) Påläggskalkyl ” Kap 7 Bidragskalkyl vs bidragsanalys (ex post) ” Kap 3 + 5 (ABC-kalkyl) ” (Kap 9) (= Kostnader och Intäkter!) PSB Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39

INVESTERINGSKALKYL = Inbetalningar och Utbetalningar!
BR Kap 12 Kap +IK 11 INTRO och begrepp Kapitalkostnad = Avskrivningar + ränta (beräknas med annuitet) SLUTVÄRDE; NUVÄRDE; NUVÄRDESUMMA; ANNUITET Osäkerheten Tiden Ej jämförbarhet Vilka inbetalningar i kommunal verksamhet? Prognosarbete Livslängden, restvärden RÄNTEFAKTORN (Inflation, (risk ) och alternativ användning) PSB Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39

KAPITALKOSTNADER N (ominella) metoden (anskaffningsvärdet) R (eala) metoden (nuanskaffningsvärdet) S (tandard) metoden (kombination) Avskrivning på nuanskaffning (R) Nominell ränta på bokfört restvärde (N) (RA –metoden respektive NA-metoden (reala/nominella annuitetsmetoden se BR s 222) PSB Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39

Kostnader och Intäkter
KAPITALKOSTNADER (Kapitaltjänstkostnader) = Kostnaden för att använda kapitalet (en fördelningsnyckel för investeringar över tid) Består av Som kostnader alternativt vid finansiering Avskrivningar (förbrukningen av kapital) Amortering Ränta (användandet av kapitalet) Räntebetalning PSB Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39

INVESTERINGSKALKYL = Inbetalningar och Utbetalningar!
Kap 12 Användbara METODER Pay-backmetoden (pay-off) (utan eller med kalkylränta och skatteeffekter) Nuvärdemetoden (Kapitalvärde = diff inbetalning/utbetalning = avkastning Om kapitalvärdet = 0 så är avkastningen = kalkylräntan Kapitalvärdekvoten = kapitalvärdet i förhållande till grundinvesteringen Differensmetoden: dyrast alternativet är mest lönsamt vid positiv differens Känslighetsanalysen: tre olika ekvationer; kolla närmsta värden i tabellerna (s 238!) Annuitetsmetoden~”nuvärdemetoden”; används vid lika stort inbetalningsöverskott Utbyteskalkylering; här används också annuitetsmetoden Internräntemetoden = högsta möjliga avkastning jämfört med kalkylräntan! PSB Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39

INVESTERINGSKALKYLERING
Övningar och exempel; Gör känslighetsanalysen! PSB Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39

Rörliga/Fasta Om Ditt val gäller volymer på något sätt! PSB Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39

Direkta/Indirekta självkostnader Om Ditt val handlar om hur kostnaderna ska fördelas! Indirekta är omkostnader (fördelas med påläggs %) Skillnader/likheter i självkostnader i kommuner och privat verksamhet PSB Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39

Självkostnader i kommuner resp. privat verksamhet
Privat Kommun Undre gräns Övre gräns Bara internt Även extern Samtliga kostnader Nödvändiga kostnader Kalkylmässiga Bokföringsmässiga Hur fördela? Vad ska med? Volymer Storlek på kostnader PSB Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39

Sär/Sam Om Ditt val handlar om en förändring av något slag. Vad består förändringen av? Kan vara både rörlig och fast! (Om det handlar bara om volymer så är särkostnad = rörliga kostnad) SärINTÄKT – SärKOSTNAD = täckningsbidrag PSB Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39

KRITERIER Kostnadsriktighet Tidsriktighet Rättvisa (likställighet)
Begriplighet PSB Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39

KALKYLERING RESULTATPLANERING LÖNSAMHETSBEDÖMNING PSB Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39

Täckningsbidrag/täckningsgrad SÄRINTÄKTER TB 1 efter produktens särkostnad men före avdelningen särkostnad TB 2 efter avdelningens särkostnad men före samkostnad PSB Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39

Bara två variabler…! VOLYM (är en kvantitetsvariabel) PRIS (är en ”kvalitetsvariabel”) PSB Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39

PRODUKTKALKYLERING Självkostnadskalkyl Ekvivalentkalkyl (kostnad per ekvivalenttal) Påläggskalkyl Bidragskalkyl… PSB Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39

…används utöver …enstaka volym eller prisförändringa (bästa resultat) också vid ”lönsamhetsbedömning”… …vid ledig kapacitet (totalt TB) …vid trång sektor/sektion (bästa TB) …flera produkter/konkurrerande produkter (optimalt TB) PSB Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39

Ekonomi i landstingsverksamhet; intern planering och styrning
Lektion 2 8/4 Styrmedel och mätning; Styrningens möjligheter/problem, mål och mått (1,5 TIM) Exempel: Landstinget i Västmanland (0,5 TIM) Exempel: (Fler exempel den 6/5) Exempel från statlig verksamhet: Se ”Effektivitet och styrning i statliga myndigheter” Studentlitteratur 2006 (Red: Modell, Grönlund) PSB Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39

Ekonomi i landstingsverksamhet; intern planering och styrning
Ekonomistyrningens SYFTE och FORM Möjligheter och Problem Mål och Mått PSB Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39

Vad ingår i en ekonomistyrningsmodell?
Styrningens struktur Styrningens processer Prestationsmätningssystem Styrkort Styrformer och styrfilosofi Relation till andra områden såsom organisation och externredovisning Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39

Ekonomistyrningens syfte
Företagsekonomiskt perspektiv – inte samhällsekonomiskt Modellen är ursprungligen framtagen för vinstdrivande organisationer Ekonomistyrningsmodeller har väglett organisationsförändringar i kommuner, landsting och andra offentliga organisationer Ekonomistyrningen syftar till att åstadkomma förändrat beteende Vad är troligt (what is likely)? Vad är önskvärt (what is desired)? ”What gets measured gets done” ”What you measure is what you get” Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39

Beteendeeffekter Val av styrningsmetoder får effekter för mätning, uppföljning, utvärdering, beteende, personalnöjdhet etc.: effekten är det viktiga! Effektivitet allmänt kriterium: för mycket mätning och för mycket information minskar effektiviteten För mycket betoning av t ex budget kan ge negativa beteendeeffekter Motivera och skapa delaktighet Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39

Ekonomistyrningens mål
Att få individerna i organisationen att handla i linje med målen för organisationen som helhet = målkongruens Att styra beteendet genom att belöna och uppmuntra beslut och beteenden som är målkongruenta/undvika suboptimering Medel för samordning och kommunikation Tydliggöra förväntningar Decentralisering av ansvar Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39

Styrningens grundproblem
Att balansera intressen och hantera målkonflikter ”Delen tycker alltid att den är viktigare än helheten” Reducera komplexiteten – hitta rätt faktorer att basera organisationsstyrningen på En del kommer att tycka att det är orättvist Motivationsaspekter Olika individer har olika drivkrafter Arbetsgivaransvar – stimulera vissa individer, begränsa andra Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39

Styrformer Direktstyrning Programstyrning Beteendestyrning Målstyrning/Prestationsstyrning Kulturstyrning Franchisestyrning Vald styrform skall säkerställa att beteendet påverkas i rätt riktning Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39

Styrningspyramiden Modell som avbildar en organisation i tre nivåer Antar att organisationen är hierarkisk (vilket väl alltid stämmer) Strategisk planering Verksamhetsstyrning Aktivitetsstyrning Verksamhetsstyrningen kan sägas vara länken för att genomföra strategierna Problem, beslut och information olika på olika nivåer Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39

Strategisk planering Dra upp riktlinjer och länka samman organisationens kompetenser med krav, önskemål och potential i omvärlden Marknadsföring Omvärldsanalys Övergripande riskbedömningar Effektivitetsfokus Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39

Organisationens omvärld - makromiljö
Omvärldsbevakning Makromiljö politiska förutsättningar demografi/befolkningsprofil ekonomiska förutsättningar kulturella förutsättningar (livsstil, värderingar) teknologiska förutsättningar Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39

Organisationens omvärld - mikromiljö
Mikromiljö/handlingsmiljö: intressenter patienter/kunder leverantörer anställda lokal opinion media ägare/beställare Mer eller mindre förutsägbara faktorer El mikro: överföring av verksamhet från landsting till kommuner Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39

Verksamhetsstyrning Verksamhetsområden som tilldelats/definierats i den strategiska planeringen Knyter samman strategisk planering och aktivitetsstyrning Typisk fråga här: ska bemanningsföretag anlitas? Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39

Verksamhetsplanering
Nedbrytning av de övergripande strategiska planerna till enhetsnivå Viktigt forum för kunskapsutbyte Här gör man t ex: Cost-/Benefitanalys Nollbasgranskning (zero-based review) Tidshorisont; några år Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39

Aktivitetsstyrning Ansvarar för att utföra redan bestämda aktiviteter på ett effektivt och produktivt sätt Rapporterar till verksamhetsstyrningen Produktivitetsfokus Arbetsuppgifterna här är mycket olika de som hanteras i den strategiska planeringen – jfr. individers drivkrafter och önskemål Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39

Ansvarsredovisning Bygger på att en lämplig ansvarsfördelning finns Delegering av ansvar av en del av organisationens övergripande mål För delegering krävs: Eget mål Mätbar prestation Möjlighet att påverka Påverkbarhetsprincipen är central i all ansvarsredovisning Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39

Aktivitet Strategisk planering Verksamhetsstyrning Aktivitetsstyrning Betoning i styrningsprocessen Mycket planering, mindre uppföljning Planering och uppföljning Mycket uppföljning, begränsad planering Källa för data som används Extern för att kartlägga omvärlden, bred bas av källor Strategisk planering och aktivitetsstyrningen Intern, från verksamhets-styrningen Aggregeringsgrad Hög Ganska hög Låg Tidshorisont Lång – flera år Något år Kort Typ av data som används Övergripande Blandat Välspecificerade Karaktär Oregelbunden Rytmisk Kontinuerlig Noggrannhet Lägre Relativt hög Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39

Strategisk planering Verksamhetsstyrning Aktivitetsstyrning Köp av dotterbolag i Frankrike Hyra av ny lagerlokal Maskinunderhåll Börja sälja på Internet Lansera en ny hemsida Löpande uppdatering av information på hemsidan Starta försäljning i USA Beslut om distribu-tionsstrategi i USA Säkerställa att varumärkesexponeringen är adekvat hos återförsäljaren Starta en akutklinik Byta tidsboknings-system Operativ vårdverksamhet Beslut om att börja tillverka en ny bilmodell Byte av underleverantör Uppföljning av leveransprecision Flytt av produktion till annat land Upphandling av transporter Specificerade produktionsaktiviteter Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39

Ansvarsenheter Kostnadsenhet/kostnadsansvar Standardkostnadsenhet (prestationer kvantitativt) Bedömningskostnadsenhet (allmän bedömning) Resultatenhet; resultatansvar; d v s intäkter - kostnader (”fiktiv” eller ”verklig” enhet) Balansräkningsenhet d v s lönsamhetsansvar; innebär ansvar för kapitalbindning PSB Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39

Internpriser Grundprincip: marknadspris, frihet att välja leverantörer utanför organisationen Men: kvalitetskrav, begränsad tillgång Kostnadsbaserad prissättning Kostnad + pålägg Marknadspris - rabatt Förhandlingar – vid ledig kapacitet Marginalprissättning – men vems köp är på marginalen? Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39

Internpriser Internpriserna skall bidra till att: Varje ansvarsenhet i eget intresse vidtar åtgärder som är bra för organisationen som helhet Med andra ord: ge beslut som är målkongruenta Resultatmätningen blir så bra som möjligt Internprissystemet bör vara lättförståeligt och lättadministrerat för att vara effektivt Påverkar vinstfördelning, resursfördelning och utvärdering För låga priser leder till överkonsumtion Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39

Typiska styrproblem Administration och support Svårt mäta resultat Bristande målkongruens Forskning och utveckling (FoU/R&D) Svårt mäta resultatet (dock nya patent, nya produkter etc.) Oftast ej möjligt att kontrollera på årsbasis Skilj mellan effektivitet (effectiveness) och produktivitet (efficiency) Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39

Strategisk styrning (av t ex sjukhus)
SWOT Kartlägga resurser och kompetenser Fastställa strategi Patientgrupper Utbud Specialisering Tillväxt Analys av makro- och mikromiljö Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39

Marknadsföring (av t ex sjukhus)
”Kundsegment” Verksamhetens varumärke/image Varför marknadsföra? Jfr. förskjutning i valmöjligheter och maktrelationer sedan några decennier tillbaka Marknadsföringens budbärare Marknadsföringens målgrupp (intressenter) Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39

Styrmedel: Budgetens syften
Kommunikation Motivera chefer att upprätta planer Informera chefer om vad som förväntas av dem Åstadkomma ett åtagande från cheferna Åstadkomma en standard för bedömning av verkligt resultat Resursfördelning Samordna organisationens aktiviteter Lagstadgad i kommuner och landsting Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39

Budgetprocessen Traditionellt: planering (resultatplan), samordning, kontroll Senare: också för motivation (kommunikativt redskap, ”träning” i ekonomisk tänkande för chefer…) En budget som inte påverkar handling är en dålig budget! Budget viktigare i offentlig verksamhet eftersom det inte finns någon marknad som reglerar utbud och efterfrågan Top-down och bottom-up Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39

Budgetformer Fast vs. rörlig budget; i förväg fastställt samband mellan kostnadsnivå och produktionsnivå/-volym Rullande budget; organisationen befinner sig i en ständig budgeteringsprocess Rambudgetering Reviderad budget (men spelregler ändras) Behovsbaserad budgetering Prestationsbudgetering Uppräkning av förra årets budget Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39

Behöver vi budgetera? Diskutera!
Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39

Behöver vi budgetera? Diskutera!
Budget låser upp tankarna Minskar flexibiliteten Konstlad periodindelning Kan leda till osolidariskt avdelningstänkande Benchmarking som alternativ Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39

Några funderingar till sist…
Fundera över och diskutera: Vem har tillgång till informationen? Hur distribueras den? Vilket fokus har informationen? Vilken rytm präglar informationsgivningen? Åtgärdsorientering (proaktiv, reaktiv) Vilken information mörkas? Hur presenteras informationen? Jfr det som finns i påvb-icke påvb, att kunna förstå o argumentera m h a ekonomisk terminologi Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39

Några ord om… roller, byråkrati, attityder och makt Styrning av sjukvården som en tjänste eller kunskapsorganisation? (Diskutera) Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39

Tjänsteorganisationer
Tjänster är personalkrävande Kvaliteten är svår att värdera Unika inslag i “tjänsteproduktionen” Patienten/Kunden deltar - patientkontakten viktig Delegering av ansvar är ofta en viktig framgångsfaktor Tjänster kan vara lågkvalificerade och högkvalificerade, jfr. kunskapsorganisationer Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39

Kunskapsorganisationer
Svårt att mäta utfall/resultat, t ex av undervisning Olika från gång till gång Traditionellt sett stor frihet för de professionella (t ex. präster, läkare, professor) att inte behöva rapportera hur de använder sin tid Marknadsföringsaktiviteterna inte skilda från ”produktionen” Ofta mindre utvecklade rutiner för budget och strategisk planering

Själv- utvärdering? (diskutera)
Svårare – kvalitet är upplevelsebaserad Ska vi själva utvärdera eller ska vi ta in någon annan? Sjukhusets service från kundens/patientens perspektiv Kärnservice Periferiservice Kundens upplevelse av servicen Om man inte är nöjd - ”rösta med fötterna…”: om sådan möjlighet föreligger

Mätning av sjukvård Stor andel personalkostnader: människan är oftast lättrörlig och attraktiv Utbildningskostnader för nyanställda Kompetensutveckling ”Det osynliga kontraktet” (motivation) Hur kan humanistiska/mjuka värden mätas? Arbetstillfredsställelse Enbart (ekonomisk) resultatmässig bedömning omöjlig och olämplig, jfr. sjukhusens samhällsuppgift (hur ska detta hanteras när ekonomin styrs med företagsekonomiska modeller?) Resultatstyrning och medicinska bedömningar skall hanteras separat - ”dubbla styrningssystem” Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39

Redovisning av tid? (diskutera)
Ledningsinstrument (Management by Numbers) Vilken nedbrytningsnivå? Ger information om arbetsmiljön Kvantitativa data Beteendeeffekter Vilken kvalitet har data? Sjukfrånvaro och dess kostnader Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39

Valfrihet (diskutera)
Allt vanligare i offentlig verksamhet Variation i utbud - variation i efterfrågan Hur värderar patienten/kunden tjänsten (”rösta med fötterna”)? Resultat Ekonomiskt Upplevt Medicinskt ”A satisfied patient may end up a dead one, and not knowing that the professional quality of the service which he received was poor” (John Övretveit) Allmänt ökat intresse för resultatmätning Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39

Makt i organisationer Många definitioner av begreppet makt En individs förmåga att styra och påverka en annan individs beteende ”Platta organisationer” – finns de? Och hur ser maktstrukturen då ut? Makt kan visa sig i många sammanhang: Att hålla en presentation Att skriva en rapport Att undanhålla information Att vara med i en ledningsgrupp Byråkratikritik Förmodad låg produktivitet Förmodad svag effektivitet Förmodad svag flexibilitet (formalisering) Förmodad bristfällig lyhördhet – kund-/patientorientering Varför är det så? Gäller det offentlig sektor eller alla stora organisationer? Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39

Mätning och uppföljning ”Balanserade styrkort”

Balanserade styrkort Mycket vanligt i svenska industriföretag och offentliga organisationer under 1990-talet och framåt: osäker utveckling Styrkort kan ses som en paketering och implementering av ekonomistyrningstänkande Ger fokus och inriktning på verksamheten Gör organisationen delaktig med personalen involverad i arbetet Breddar mätningen Uttrycker vad man tycker är viktigt och vill satsa på Ger en samlad bild av organisationen Används som grund för feedback och belöning Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39

PSermant Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39

Fyra perspektiv Finansiellt (igår: vad tycker ägarna?) Kund (idag: hur uppfattar kunden oss?) Process (idag: vad måste vi bli bra på?) Förnyelse och utveckling (imorgon: hur kan vi fortsätta att förbättra oss i framtiden?) Andra perspektiv, t ex medarbetarperspektiv och miljöperspektiv kan också vara med Finns gränsfall mellan dessa persp Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39

Perspektiv Normalt fyra perspektiv Finansiellt perspektiv Vinst, tillväxt, avkastningsmått, TB Kundperspektiv Kundnöjdhet, lojalitet, nyrekrytering Internt perspektiv Beläggningsgrad, frånvaro, effektivitet Framtids-/Utvecklingsperspektiv Utbildning, investeringar, långsiktig marknadsföring LS = t ex varumärkesbyggande Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39

Nedbrytning, koppling Allt skall samverka Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39

Varför styrkort? Skapar långsiktighet; även sådant som ger avkastning i framtiden mäts Visualiserar humankapital Visar hur immateriella investeringar kommer att ge avkastning i framtiden Kompletterar den finansiella mätningen Underlag för att diskutera prestation Lyfta fram strategisk funktion hos annars anonyma delar av organisationen Enkelt att förstå och förankra Förbättrad lönsamhet (?) Styrkortet ger stor frihet i utformningen Styrkort är inte främst ett sätt att sänka kostnader, utan ett sätt att ge verksamheten inriktning och stödja utveckling Tyvärr kan styrkort också begränsa förändring Och förankra förändringarna = det blir tydligare vad man vill; om du ej tycker att detta är bra, kanske du skall jobba någon annanstans. Det vi tagit fram bygger ju också på vad personalen tycker Ger förankring, ej top-down Inom företaget, mellan avd. och nivåer; styrkortet länkar ihop delar Vem vi är och vad vi vill Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39

Effekter av Styrkort Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39

Delar i att ta fram ett styrkort
Vision och strategi Identifiera processer/mätpunkter Bedöma mått Fastställa mått och styrkort Belöningssystem Genomförandet är enklare i en organisation med tydlig struktur och erfarenhet av mätning och belöningssystem Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39

Styrkortet Vision och strategi Förslag på mått Verksamhetskartläggning
Perspektiv kund, finansiellt, internt, utveckling Styrkortet Förslag på mått Verksamhetskartläggning Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39

Fällor i styrkortsarbete
För många mått Styrkortet uppdateras ”Fastnar” i måtten Systemet resurskrävande och otympligt Ovana vid att mätas och belönas Organisationen ej delaktig Ej seriöst menat Kritik mot styrkort stark tro på att människor kan styras med incitament. Denna kritik torde inte uppkomma när inga eller små belöningar är kopplade till måluppnåelse Endast ett sätt att få hästen att springa snabbare Ensidig ideologi: ”Du kan bara förändra sådant du kan mäta” MBN marginell risk i liten org Viktigt fundera över beteendeeffekter i förväg Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39

Vision och strategi Konkurrensfördel: vad är vi bra på jämfört med våra konkurrenter? Vill vi växa i framtiden, och i så fall hur? SWOT-analys (styrkor, svagheter, möjligheter, hot) Kritiska framgångsfaktorer Hur bedömer vi tyngdpunkten i vår verksamhet och hur samspelar delarna? Vad vill vi att varumärket står för? Vision och strategi måste vara möjliga att genomföra Ledstjärna för organisationen, t ex vid nyanställningar Kanske upptäcker att vi är bra på nöjda kunder men har dålig effektivitet i verkstaden eller bra på beg.bil men dålig på nybil etc.; här bestämmer vi framtida inriktning etc. Jag som kund ute i marknaden, varför skall jag välja Atteviks? Tillväxt är rimligt för många, eftersom det finns en allmän tendens till att de större blir större och de mindre försvinner Lite varumärkestänkande; många kunder köper begagnat och då är det viktigt att Atteviks klingar bra + många som bor i gränslandet mellan Atteviks upptagningsområde och andra VW-grupp-åf Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39

Verksamhetskartläggning/ Värdekedjeanalys
Verksamheten gås igenom och kartläggs Lämpliga mätpunkter identifieras Personal intervjuas Bruttolista med mått tas fram (många förslag på mått) Förslag på mätpunkter bedöms (och blir färre) För att skapa en god helhet i styrkortet måste varje förslag på mätpunkt bedömas Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39

Kriterier för mått, vad är viktigast? (diskutera)
Relevanta Mätbara Giltighet: mäter det som de ska mäta Påverkbarhet Tydlighet Effektivitet Deltagande i utformningen Koppling till verksamhetsidén Risk att flera mått mäter samma sak Relevans för strategin Mätbarhet Giltighet; måttets förmåga att mäta det som avses mätas; t ex personalomsättning mäter iofs kanske trivseln, men jfr Ulricehamn 50-åringar och Din Bil Hammarby 22-åringar; ant. andra arbetsplatser, rörlighet, familj etc. Påverkbarhet; inte minst i offentlig sektor tycks detta kriterium ibland negligeras Tydlighet Effektivitet Koppling till strategi Koppling till lönsamhet; m h a styrkortet skall alla jobba på det sätt som ger företaget bäst lönsamhet. Man kan också formulera det som att individens och företagets mål blir mer lika Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39

Typer av mått; vilka är viktigast? (diskutera)
Finansiella mått; billiga och enkla att ta fram Kvantitiva Kvalitativa; viktiga för att komplettera finansiell mätning men kostar mer = inte för många Absoluta mått (90% nöjda kunder) och relationsmått I förväg – efteråt Individuellt – grupp Hårda – mjuka mått Interna – externa mått Variation för att få en mångsidig mätning Varför används måttet? Måste förklaras Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39

Exempel på mått Kund-/Patient-tillfredsställelse Personalomsättning Kundklagomål Handläggningstid Förbättringsförslag Hur uppfattas vi av kunderna-klienterna-marknaden-patienterna (attitydundersökning) Förstås en skala på mått Trad starka; man går ofta tillbaka till dem eftersom de är billiga och enkla att mäta, ex konsultbyrå som jag studerade hade ambitionen att införa mjuka mått men det blev mest hårda ändå till slut Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39

Styrkort för Idrotts- och föreningsverksamhet
Kund Nöjd Kund Index (NKI) - bad NKI – motionscentraler/gym NKI – isanläggningar NKI - föreningar Känner göteborgarna till oss? Antal exponeringar i media Medarbetare /utveckling Nöjd Medarbetar Index (NMI) Tid för kompetensutveckling Individuella utvecklingsplaner Antal förslag (inlämnade/genomförda) Antal studiebesök/benchmarkingtillfällen Frånvaro Rörlighet Ekonomi / uppdrag Kostnad / besök / anläggningstyp Kostnad / uthyrd timma / anläggningstyp Verksamhet / processer Uthyrda timmar Öppettimmar i verksamheter öppna för allmänheten Antal besök i verksamheter öppna för Hur ser våra samarbetspartners på oss? Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39

Styrkort bibliotek Kund Nöjd kund-index Utbud Bemötande/service Tillgänglighet – öppettider Besöksfrekvens Medarbetare/utveckling Nöjd medarbetar-index Personalomsättning Sjukfrånvaro Utbildningstid Kompetensindex Utvecklingssamtal / utvecklingsplan Verksamhet/processer Beställningstider Utlåningstider Kravrutiner Samarbetsindex Ekonomi Balanserad budget Personalkostnader Investeringar Inköp Lokalkostnader Utbildningskostnader Personaltäthet Datortäthet Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39

Styrkort sjukhus/geriatrikklinik

Lektion 1 8/4 Ekonomi; Kalkyler och Begrepp (definitioner)

Liknande presentationer

En presentation över ämnet: "Lektion 1 8/4 Ekonomi; Kalkyler och Begrepp (definitioner)"— Presentationens avskrift:

Liknande presentationer

Om projektet

Kontakta oss

Logga in

Logga in via sociala nätverk:

Lektion 1 8/4 Ekonomi; Kalkyler och Begrepp (definitioner)

Liknande presentationer

En presentation över ämnet: "Lektion 1 8/4 Ekonomi; Kalkyler och Begrepp (definitioner)"— Presentationens avskrift:

Liknande presentationer

Om projektet

Kontakta oss