Ingen övergödning Giftfri miljö Grundvatten av god kvalitet 3 Miljömål 4 Problemområden Greppa Näringens moduler 1. Ammoniakavgång 2. Kväveutlakning 3.

En presentation över ämnet: "Ingen övergödning Giftfri miljö Grundvatten av god kvalitet 3 Miljömål 4 Problemområden Greppa Näringens moduler 1. Ammoniakavgång 2. Kväveutlakning 3."— Presentationens avskrift:

1 Ingen övergödning Giftfri miljö Grundvatten av god kvalitet 3 Miljömål 4 Problemområden Greppa Näringens moduler 1. Ammoniakavgång 2. Kväveutlakning 3. Fosforförluster 4. Risker vid anv. av bek. medel Miljömålen, problemen och vårt arbetssätt 1A, 2A, 10B, 11B, 12A, 13A, 13C, 40A, osv

2 1. Ammoniakavgång Vi i jordbruket står för ca 85% ammoniakutsläppen ”Senast 2010 ska utsläppen ha minskat med 15% från 1995 års nivå till 52 300 ton” Utsläppen 2001 var 53 800 ton vilket är en minskning med 12% från 1995 Jordbrukets minskning är 17% från 1995 till 2001

3 1. Ammoniakavgång forts Halva minskningen beror på bättre utnyttjande av stallgödseln, mest på övergång från fast till flyt och fler täckta behållare Halva minskningen beror på färre djur. Bl.a. har 400 000 till 700 000 grisar överförts till Jylland. Dansk minskning av ammoniak är 11% under samma tid Efter 2001 har minskningen förmodligen fortsatt Obs, håll isär nationellt och regionala mål, de senare kan vara tuffare

4 2. Kväveutlakning Läge 2003Mål 2005 Mål 2010 Nollalternativ400 1. Stallgödselspridning (ej tidig höst) 0 2. Rådgivning om gödsling500 3. Våtmarker400 4. Vårbearbetning800 5. Fånggrödor1 600 Summa3 500 – 4 000 ton 5 000 ton7 500 ton

5 2. Kväveutlakning Lantbruket följer i stora drag ”tidtabellen” med att minska kväveutlakningen Minskningen beror till stor del på fånggrödorna Anläggningstakten på våtmarker behöver öka om deras andel av målet ska nås Än syns ingen minskning av höstspridningen av fast- eller flytgödsel till höstsäd

6 2. Kväveutlakning forts Knäckfrågan blir om de överoptimala N- givorna minskar efter rådgivning En annan förutsättning är att miljöersättningarna till fånggrödor och vårbearbetning består 2007-2012 Den nya jordbrukspolitiken spås ge miljöarbetet draghjälp och skynda på minskningen av kväveutlakningen

7 3. Fosforförluster Vi i jordbruket står för ca 50% av fosforutsläppet Det finns inget kvantitativt mål för minskning (än) Några faktorer talar för minskning –Som genomsnitt för landet är tillförsel och bortförsel nära balans – Djurhållningen minskar – Arealen skyddszoner har överträffat målet Det är svårt eller omöjligt att översätta ovanstående till antal ton minskade P förluster

8 4. Bekämpningsmedel Mål ”Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden” Mål för dricksvatten. –Halter ska inte kunna påvisas i dricksvatten –För att åtgärder inte ska krävas får dricksvatten innehålla högst 0,1 µg/l av något bekämpningsmedel och högst 0,5 µg/l sammanlagt.

9 4. Bekämpningsmedel forts Mål för ytvatten. –Halter av ett bekämpningsmedel bör inte ge upphov till någon skadlig effekt i vattenmiljön. –Riktvärden i ytvatten finns för ca. 100 bekämpningsmedel Mål för användning. –Nationella riskindikatortal skall peka på en minskande risktrend för miljö och hälsa.

10 4. Bekämpningsmedel forts Antalet hektardoser Har ökat under senare år. Från 3,2 milj. i början av 90-talet till 4,1 milj. doser efter EU-inträdet. Under de tre senaste åren till 4,3 milj doser. Bekämpningsmedel i dricksvatten Fynd av bekämpningsmedel hittas i dricksvatten. Halterna är dock låga. Bekämpningsmedel i ytvatten Det förekommer uppmätta halter i ytvatten som överstiger riktvärdena. Det rör sig främst om herbicider.

11 4. Bekämpningsmedel forts Det är svårt att relatera ovanstående till uppfyllelsen av målet Giftfri miljö. Redovisning av nationella riskindikatorer för miljö och hälsa är ännu inte klara. Att följa trender för halter i vatten kräver omfattande och systematiska mätningar.

12 Sammanfattning av mål och måluppfyllelse hittills 1. Ammoniakavgång 2. Kväveutlakning 3. Fosforförluster 4. Rester av bek. medel

13 Brister och förtjänster i modulerna

14 Målsättning Större bondenytta Större miljöeffekt Bättre dokumentation Bättre anpassning till andra moduler Bättre underlag (referensvärde etc) 5 viktigaste förändringarna på ett blädderblock

15 Grupper ”Kvar i denna avdelning” –Norr, Utfodring nöt –Söder, Vn-balans 10 –Ejdern, Startmodulen –Kongressalen Fosforstrategi Markpackning Vn-balans 40 Utfodring svin Grupprum en bit bort –Ringenäs, Grovfoder –Steninge, Byggmodulerna –Grötvik, Våtmark –Vilshärad, N-strategi –Haverdal, Växtskydd Inlämning 16.20 Samling 16.35

16 ”Sammanfattning” Slå ihop start med vn-balans. Allmänt kombinera bättre Flytta gödslingsplan till 11 eller 15 Bättre nyckeltal och riktlinjer inte minst när det gäller utfodring Dokumentation mer matnyttig, tydligare riktlinjer och mallar Uppföljningsbesök –Efter 3 år, ”1B” –Kort besök i fält efter t.ex N-stratbesök