Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 18 december 2014 Konjunkturläget, december 2014.

En presentation över ämnet: "Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 18 december 2014 Konjunkturläget, december 2014."— Presentationens avskrift:

1 Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 18 december 2014 Konjunkturläget, december 2014

2 Sammanfattning Svagt euroområde hämmar svensk tillväxt Långsam återhämtning så länge exporten hackar Inhemsk efterfrågan bidrar till stigande sysselsättning Inflationen har blivit lägre än väntat – Riksbanken behåller nollräntan till slutet av 2016 Begränsat utrymme att göra penningpolitiken mer expansiv – med svagare konjunktur faller ansvaret tyngre på finanspolitiken Överskottsmålet för offentliga finanser allt mer avlägset

3 Prognosen i sammandrag (augusti 2014 inom parentes) Årlig procentuell förändring respektive procent 1 Procent av arbetskraften 2 Vid årets slut 3 Procent av BNP -1,0 (-0,5)-1,8 (-1,3)-2,2 (-2,2) Offentligt finansiellt sparande 3 0,25 (1,00)0,00 (0,50)0,00 (0,25)Reporänta 2 1,3 (1,7)0,8 (1,5)0,5 (0,6)KPIF 7,4 (7,3)7,7 (7,6)7,9 (7,9)Arbetslöshet 1 3,1 (3,4)2,3 (3,1)1,7 (1,8)BNP 201620152014

4 Fördjupningar Osäkerheten i Konjunkturinstitutets prognoser De låga inflationsförväntningarna – hur påverkar de ekonomin och vad kan penningpolitiken göra för att mildra deras effekter? Risk för svagare utveckling av hushållens konsumtion Historiskt låga realräntor det kommande decenniet

5 Svag tillväxt i euroområdet – ljusare utveckling i USA och Storbritannien Procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden

6 Svaga investeringar i euroområdet förklarar en stor del av den lägre tillväxten Index 2006=100, säsongsrensade kvartalsvärden

7 Förtroendeindikatorer för tillverkningsindustrin tyder på liknande utveckling framöver Standardiserade avvikelser från medelvärde, säsongsrensade månadsvärden

8 Svagare BNP-tillväxt i tillväxtekonomierna än före finanskrisen Årlig procentuell förändring, kvartalsvärden

9 Lägre oljepris stärker hushållens reala inkomster och därmed tillväxten Brent, dollar/fat respektive kronor/fat, månadsvärden

10 Svag BNP-tillväxt i Sverige trots barometerindikator över 100 Index medelvärde=100, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden

11 Exporten går knackigt Miljarder kronor, fasta priser respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden

12 Svag importutveckling i viktiga mottagarländer av svensk export Svensk exportmarknad i OECD, procentuell förändring

13 Expansiv politik har stimulerat hushållens konsumtion och drivit upp sparandet – begränsat utrymme för mer stimulans om så skulle behövas Procentuell förändring respektive procent av disponibel inkomst

14 Bostadsinvesteringarna växer så det knakar Miljarder kronor, fasta priser respektive procent

15 Nettoexporten faller men fortfarande betydande överskott i bytesbalansen Procent av BNP

16 Högre anställningsplaner i näringslivet Nettotal, säsongsrensade månadsvärden

17 Sysselsättning och arbetskraft ökar jämförelsevis snabbt trots svag BNP-tillväxt Årlig procentuell förändring, kvartalsvärden

18 Arbetslösheten faller långsamt Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden

19 Ytterligare lägre inflationsförväntningar på alla horisonter – ökad risk för nedåtgående spiral Procent, kvartalsvärden Anm. Medelvärde för alla aktörer i TNS Sifo Prosperas undersökning

20 KPIF exklusive energi ökar något snabbare 2015 till följd av det senaste årets kronförsvagning Årlig procentuell förändring, kvartalsvärden

21 Riksbanken tror fortfarande på snabb uppgång i inflationen under 2016 KPIF, årlig procentuell förändring, kvartals- respektive månadsvärden = Förväntningar enligt Prosperas decemberenkät

22 Reporäntan ligger still till slutet av 2016 Procent, dagsvärden

23 Rekordlåga obligationsräntor Tioåriga statsobligationer, procent, veckovärden

24 Centralbankernas styrräntor kommer att vara låga ovanligt länge, men inte för evigt Procent, dagsvärden

25 Stigande demografisk försörjningskvot ger högre real jämviktsränta på lång sikt Andel yngre (<15 år) och äldre (65+år) i förhållande till arbetsför befolkning (15–64 år), procent Anm. FN:s befolkningsprognos

26 Finanspolitisk scenario 2014-2019 Alliansens budgetmotion gäller för 2015 Bibehållet offentlig åtagande 2016- – Oförändrad personaltäthet i välfärdstjänsterna – Transfereringarna stiger med timlöner  Aktiva beslut i staten om 78 mdkr ökade utgifter 2016-2019 Utgiftsökningarna finansieras ”krona för krona”  Skattehöjningar för hushållen på 78 mdkr 2016-2019 Scenariot är ingen lämplighetsbedömning! – Rimligare bench-mark än regeringens beräkningsantagande som bygger på oförändrade regler – Överskottsmålet uppfylls inte I augusti antog KI att överskottsmålet skulle uppfyllas 2018, dvs. konjunkturjusterat sparande 2018 = 1,2 procent av BNP – Kräver 59 mdkr budgetförstärkande åtgärder 2016-2018 – Bibehållet åtagande t.o.m. 2018 kräver därutöver 58 mdkr finansiering av utgiftsökningar

27 Fullt finansierade finanspolitiska åtgärder, krona för krona, stramar åt finanspolitiken men överskotts- målet nås ej Procent av BNP respektive potentiell BNP 1,2 procent, vilket man bör sikta mot för att nå överskottsmålet 1,3 procentenheter för lågt sparande 2018, vilket mot- svarar 59 mdkr budgetförstärkning

28 Offentliga utgifter stiger snabbare än BNP om standarden i välfärdstjänsterna ska bibehållas – kräver även högre inkomster Konjunkturjusterade inkomster och utgifter i offentlig sektor, procent av potentiell BNP

29 Även om överskottsmålet inte nås faller statens bruttoskuld något från och med 2016 Maastrichtskuld och offentlig sektors finansiella nettoförmögenhet, procent av BNP

30 Finanspolitiska utmaningar Utgångsläge: Demografiskt motiverat stigande utgiftstryck Långt från överskottsmålet Krona för krona – ingen hållbar princip på sikt Låg offentlig bruttoskuld och stabila utsikter Åtgärder: Planera för hantering av stigande utgiftstryck – Vilka utgifter kan begränsas? – Vilka skatter kan höjas? Utred lämpligt saldomål Ha beredskap för temporärt expansiv finanspolitik om konjunkturläget försämras – Begränsade möjligheter för penningpolitiken att parera