”Draghjälp” kring implementering av allmänna råd för fritidshem

En presentation över ämnet: "”Draghjälp” kring implementering av allmänna råd för fritidshem"— Presentationens avskrift:

1 ”Draghjälp” kring implementering av allmänna råd för fritidshem

2 Stöd för att utveckla kvaliteten i fritidshem

3 Kvalitet i fritidshemmet
” Fritidshemmet innebär en fantastisk möjlighet att möta elevernas olika lärstilar och bidra till att de utvecklar självkänsla, kreativitet och samarbetsförmåga. Fritidshem av god kvalitet kan bidra till att eleverna når högre mål i skolan” Maria Stockhaus, ordförande i SKL:s utbildningsberedning.

4 Det varierar i vilken grad rektorerna tar sitt ansvar som pedagogiska ledare och verkar för att fritidshemmen utvecklas i förhållande till de nationella målen. Saknas rutiner för redovisningar, sammanställningar samt dokumenterade analyser av de olika fritidshemmens verksamhet. Saknas förslag till förbättringar som det lokala kvalitetsarbetet har lett fram till. Kvalitetsarbetet brister både på verksamhetsnivå och huvudmannanivå. Rektorerna har brist på kunskaper om fritidshemmens verksamhet.

5 Varför har allmänna råden reviderats?
Råden har anpassats till nu gällande skollag och läroplan Ge stöd i tillämpningen av bestämmelserna Belysa utvecklingsområden utifrån resultatet av granskningar och inspektioner

6 Vad är allmänna råd? Vad är allmänna råd?
Rekommendationer om hur man kan eller bör handla för att uppfylla kraven i bestämmelserna Syftar till att påverka utvecklingen i en viss riktning och till att främja en enhetlig rättstillämpning Råden bör följas om man inte handlar på ett annat sätt som gör att kraven i bestämmelserna uppfylls

7 Bestämmelserna Författning:
samlingsnamn för lag, förordning och föreskrift Lag (riksdagen) ex. skollagen Förordning (regeringen) ex. förordning om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Föreskrifter (myndigheter) ex. Skolverkets allmänna råd för kvalitet i fritidshem

8 Allmänna råd som gäller för fritidshem
Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet (2012) Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (2012) Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram (2014)

9 Fritidshemmet och Skollagen
Komplettera utbildningen i förskoleklass och skola Stimulera elevernas utveckling och lärande Erbjuda en meningsfull fritid och rekreation Utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov Främja allsidiga kontakter och social gemenskap

10 Fritidshemmet och läroplanerna Fritidshemmet och Lgr11
Del 1 Värdegrund och uppdrag ex. förståelse och medmänsklighet, en likvärdig utbildning Del 2 Övergripande mål och riktlinjer ex. normer och värden, kunskaper, övergång och samverkan Del 3 Kursplaner syfte, centralt innehåll, kunskapskrav

11 Förmågor som bedöms i Lgr11
samtala kommunicera i tal och skrift anpassa utifrån mottagare, syfte och sammanhang uttrycka ståndpunkter formulera reflektera ta ställning argumentera motivera överväga analysera använda och analysera begrepp beskriva förklara redogöra resonera läsa förstå utforska urskilja tolka dra slutsatser kritiskt granska värdera välja planera söka information systematiskt undersöka identifiera genomföra lösa problem utveckla idéer –kreativitet experimentera gestalta skapa

12 En målstyrd verksamhet
Nationella styrdokument Elevgruppens behov och intressen Ett systematiskt kvalitetsarbete Pedagogisk planering

13 Vad är fritidspedagogens kompetens?
i vårt samspel med eleverna övar vi, uppmuntrar och utvecklar deras social kompetens. vi ger eleverna metoder och handledning för att kunna reda ut konflikter. vi kan se varje barns behov av utmaningar så att de inte alltid väljer det de är vana vid. vi ger barnen möjlighet att fördjupa sina kunskaper i något specialintresse. vi lägger stor vikt vid arbetet med genus och mot diskriminering och kränkande behandling. vi arbetar kompensatoriskt så att alla barn ges möjlighet att delta på samma villkor. genom leken ger vi möjlighet att öva turtagning, samförstånd, koncentration och uthållighet. Komma med alternativa metoder, exempelvis mer praktiska, levande och skapande arbetssätt än skolans mer styrda ofta ”teoretiska” verksamhet. Kunna se verksamheten utifrån olika perspektiv, exempelvis utifrån ett socialt lärande, lärande genom lek och lärande genom att följa givna regler. Thinking outside the box. Fånga upp elevernas intresse och omvandla det i utveckling av elevens förmågor. Lyhördhet. Informella lärandet. Förmåga att ”se” alla elever. Bra på att väcka elevernas lust och engagemang genom att föra en dialog med dem och ställa nyfikna samt utmanande frågor.

14 Lärande i fritidshemmet
Personalen i fritidshemmet bör 1. inventera vilka behov och intressen eleverna i den aktuella elevgruppen har för att kunna erbjuda dem en meningsfull och varierad verksamhet utgå från elevernas ålder, mognad, behov, intressen och erfarenheter vidga, fördjupa och utmana elevernas kunskaper och erfarenheter elevernas delaktighet och inflytande personalens roll då eleverna leker på eget initiativ kartlägga elevernas val av aktiviteter

15 Lärande i fritidshemmet
Personalen på fritidshemmet bör 2. Välja aktiviteter, arbetssätt och arbetsformer som ger eleverna en möjlighet att utvecklas i riktning mot de övergripande målen i läroplanens andra del. Lärare i fritidshem/fritidspedagoger ansvarar för undervisningen i fritidshemmet Utbildningen målstyrd med utgångspunkt i läroplanen Det systematiska kvalitetsarbetet

16 Lärande i fritidshemmet
Personalen på fritidshemmet bör 3. Ge eleverna möjlighet till nya och fördjupade kunskaper över tid genom att skapa en progression Alla elever ska ha stöd och utmaningar Progression i verksamheten Elevernas ansvar och inflytande Förberedelser för tiden efter fritidshemmet

17 Samverkan med hemmet 4. Samverkan med hemmet
Personalen i fritidshemmet bör 1. informera och föra en dialog med elevens vårdnadshavare om hur aktiviteterna i fritidshemmet leder fram till syftet och målen med fritidshemmets verksamhet Information om fritidshemmets syfte och mål Hur konkretiseras målen i det pedagogiska arbetet? Vårdnadshavarnas förväntningar

18 Samverkan med hemmet 4. Samverkan med hemmet
Personalen på fritidshemmet bör 2. erbjuda eleven och elevens vårdnadshavare samtal om elevens trivsel, lärande och utveckling i fritidshemmet, antingen tillsammans med personalen i förskoleklass eller skolan, eller enskilt i fritidshemmet. Personalen ansvarar för samverkan med hemmet Ge en samlad bild av elevens hela skolsituation Eleven delaktig i samtalet Dialog med hemmet

19 Syftar till att nationella mål för utbildningen ska uppfyllas samt delaktighet och dialog om måluppfyllelsen och orsaker till eventuella brister

20 Systematiskt kvalitetsarbete
i fritidshemmet Ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet 1. Nulägesanalys genomförs 2. Välj mål utifrån uppdragen i skollag och Lgr11 3. Hur planerar och skapar vi en miljö och en arbetsprocess som stödjer elevers utveckling och lärande? Utgå ifrån läroplansmålen och elevgruppens behov samt förutsättningar. Allmänna råd för fritidshem. 4. Utforma utvärderingsbara mål. Planera verksamheten utifrån gruppens behov så att varje elev ges möjlighet till utveckling och lärande. 1. Nulägesanalys genomförs 2. Välj mål utifrån uppdragen i skollag och Lgr11 3. Hur planerar och skapar vi en miljö och en arbetsprocess som stödjer elevers utveckling och lärande? Utgå ifrån läroplansmålen och elevgruppens behov samt förutsättningar. Samtliga mål ska finnas med i planeringen under läsåret. Allmänna råd för fritidshem. 4. Utforma utvärderingsbara mål. Planera verksamheten utifrån gruppens behov så att varje elev ges möjlighet till utveckling och lärande. Förbättra fritidshemmets arbetsprocesser för att utveckla elevers lärande Planera verksamhetens innehåll och genomförandet, i förhållande till målen i skollagen och LGR 11. 8. Vad finns det för forskning och beprövad erfarenhet inom målområdet och hur kan vi använda oss av den? Hur ska vi i det aktuella området förbättra våra arbetsprocesser utifrån våra resultat och slutsatser? ELEV Sammanställ dokumentationen och analysera verksamhetens måluppfyllelse i förhållande till elevens utveckling och lärande. Genomför och dokumentera det planerade arbetet. 7. Sammanställ, reflektera och analysera dokumentationen i aktuellt målområde: Vad har vi gjort och hur har vi dokumenterat? Vad kan vi se i dokumentationen? Hur långt har vi kommit i vår måluppfyllelse? Vilka resultat kan vi se? Vilka slutsatser kan vi dra utifrån resultaten? 5. Målområden som ska dokumenteras 6. Verktyg att använda vid dokumentationen.

21 Fyra dimensioner av kvalitet
Strukturkvalitet Innehållskvalitet Processkvalitet Resultatkvalitet

22 Rektorns pedagogiska ledarskap
Rektorn bör 1.utifrån fördelade resurser från huvudmannen anpassa gruppstorlek, personaltäthet och gruppsammansättning så att fritidshemmet kan uppfylla sitt nationella uppdrag, och då väga in faktorer såsom elevernas ålder personalens kompetens lokalernas och utemiljöns utformning elever med annat modersmål än svenska elever i behov av särskilt stöd kontinuitet i elev- och personalgruppen elevernas närvarotider

23 Rektorns pedagogiska ledarskap
Rektorn bör 2. organisera verksamheten så att personalen i fritidshemmet ges utrymme att planera, följa upp och utveckla verksamheten Rektorns ansvar att organisera verksamheten så att personalen arbetar mot de nationella målen Skapa utrymme för att personalen enskilt och tillsammans kontinuerligt kan planera, följa upp och utveckla utbildningen. Se till att planeringstiden inte påverkas negativt av uppdrag i förskoleklassen eller i skolan

24 Rektorns pedagogiska ledarskap
Rektorn bör 3. föra en kontinuerlig dialog med personalen i fritidshemmet om det dagliga arbetet samt om hur verksamheten kan bidra till ökad måluppfyllelse för eleverna Rektorns pedagogiska ledarskap Förtrogenhet med uppdraget och den dagliga verksamheten Kommunicera arbetsformer, metoder, användandet av lärmiljön i förhållande till elevers utveckling mot målen i läroplanen Återkoppling till personalen

25 Rektorns pedagogiska ledarskap
Rektorn bör 4. organisera verksamheten så den stödjer samarbetsformer och erfarenhetsutbyten mellan personalen i fritidshemmet, förskoleklassen och skolan för att på så sett kunna skapa helhetsperspektiv på elevens utveckling, lärande och utbildning. Organisation som stödjer en helhetssyn samt utveckla samarbetsformer med tydlighet i roller och uppdrag Utrymme för gemensam planering och pedagogiska diskussioner Ömsesidighet och jämbördighet i samarbetet Övergångar

26 Särskilt stöd Särskilt stöd
”Om eleven vistas i fritidshem är det viktigt att fritidshemmet och skolan samarbetar när behovet av särskilt stöd utreds i någon av verksamheterna, så att personalen beaktar samtliga omständigheter för eleven.”

27 Rektorns pedagogiska ledarskap
Rektorn bör 5. ta hänsyn till vårdnadshavares olika möjligheter att delta i och påverka verksamheten genom att se till att det finns olika former för information och inflytande Rektorns ansvar att formerna för samarbete utvecklas och att information ges om fritidshemmets mål och sätt att arbeta Samråd med möjlighet att föra fram förslag och synpunkter, samt möjlighet till inflytande genom information om kommande beslut

28 Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling
Huvudregeln är att det ska finnas en plan för varje enskild verksamhet. En vanlig brist är att det upprättas en gemensam plan för en skolenhet och ett fritidshem där de enskilda verksamheternas specifika förutsättningar inte framkommer.

29 Förutsättningar för arbetet i fritidshemmet
Huvudmannen och rektorn bör 1. inför beslut som påverkar eleverna i fritidshemmet genomföra barnkonsekvensanalyser Barnens bästa / Barnperspektiv Konsekvenser av beslut och åtgärder Dialog mellan huvudman och rektorn

30 Förutsättningar för arbetet i fritidshemmet
Huvudmannen och rektorn bör se till att eleverna har tillgång till säkra, hälsosamma och ändamålsenliga lokaler och utemiljöer som möjliggör en varierad pedagogisk verksamhet samt stödjer elevernas lärande och utveckling såväl enskilt som i grupp Eleverna ska tillförsäkras trygghet och studiero Lokaler/utrustning för olika typer av verksamhet inne och ute som tillgodoser syftet med utbildningen

31 Förutsättningar för arbetet i fritidshemmet
Huvudmannen och rektorn bör 3. utforma kompetensutvecklingsinsatser för personalen i fritidshemmet utifrån en kontinuerlig kartläggning och analys av verksamhetens behov i förhållande till fritidshemmets specifika uppdrag. Riktad kompetensutveckling utifrån fritidshemmets specifika behov Huvudmannen kartlägger i nära samarbete med

32 Förutsättningar för arbetet i fritidshemmet
Huvudmannen och rektorn bör 4. se till att fritidshemmets utvecklingsområden identifieras och synliggörs i det systematiska kvalitetsarbetet Ett systematiskt kvalitetsarbete ska bedrivas på huvudmannanivå och på enhetsnivå Systematiskt och kontinuerligt följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen

33 Förutsättningar för arbetet i fritidshemmet
Huvudmannen bör 5. ha en fungerande modell för resursfördelning som tar hänsyn till de lokala förutsättningarna och behoven i olika fritidshem upptagningsområdenas socioekonomiska karaktär elevernas ålder personalens kompetens lokalernas och utemiljöns utformning elever med annat modersmål än svenska elever i behov av särskilt stöd elevgruppens sammansättning och storlek

34 Förutsättningar för arbetet i fritidshemmet
Huvudmannen bör 6. föra en dialog med rektorn om personaltäthet, storlek och sammansättning på elevgrupperna i fritidshemmet i förhållande till verksamhetens uppdrag och fördelning av resurser Huvudmannen har det övergripande ansvaret för kvaliteten i fritidshemmet Dialog om vad som är en lämplig personaltäthet, gruppstorlek och gruppsammansättning Olika behov på varje fritidshem

35 Frågor att diskutera 1. På vilket sätt kan de nya råden bidra till att utveckla verksamheten på mitt fritidshem? 2. Hur kan jag/arbetslaget/förvaltningen medverka till att fritidshemmets potential synliggörs och används i syfte att bidra till elevernas måluppfyllelse?