Idéburet Offentligt Partnerskap

En presentation över ämnet: "Idéburet Offentligt Partnerskap"— Presentationens avskrift:

1 Idéburet Offentligt Partnerskap
Göteborgs Stad

2 Politisk vilja Politisk vilja till samverkan med social ekonomi
Överenskommelse mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting (2008) Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs stad och sektorn social ekonomi (2012) Handlingsplan för implementering (2014) Kommunfullmäktiges budget: Behov av att utveckla den sociala ekonomin, framförallt stadens gemensamma arbete med organisationerna Den civila sektorn är nödvändig för offentlig verksamhet. Föreningslivet i Göteborg är mycket viktigt som ett socialt kitt i staden Önskan att ha mångfald av aktörer Detta ser vi också när vi läser Göteborgs stads budget och genom det omfattande bidrag som fördelas till organisationer inom sektorn social ekonomi på drygt 230 miljoner kronor per år.

3 Överenskommelsens vision
”Göteborg är en stad där medborgarna engagerar sig och där engagemanget tas tillvara.” Göteborg är redan idag en stad med ett levande föreningsliv och som vi sett tar staden även tillvara detta och ger ett omfattande stöd till social ekonomi. Men vi kan ta tillvara på engagemanget på ett ännu bättre sätt. 50% av den vuxna befolkningen engagerar sig ideellt. Men hur ser den gruppen ut? I vilken åldersgrupp är det vanligast att man utför ideellt/ frivilligt arbete? ,5% ,4 % ,1 Det ideella engagemanget är som vi ser mycket utbrett bland befolkningen. Men det finns vissa mönster som framträder när det gäller svenskarnas ideella engagemang: De som engagerar sig arbetar ofta heltid eller studerar och har hemmavarande barn. De har själva ofta haft föräldrar som engagerat sig ideellt. De har även tillgång till olika sociala arenor. Arbete, fritidssysselsättningar , aktiviteter kopplade till barnen. En typisk person som engagerar sig både ideellt och informellt är en välutbildad, svenskfödd, socioekonomiskt välförankrad man i medelåldern. Han är engagerad i en idrottsförening och är gift eller sambo eller har varit. Han har god inkomst och barn. Det är personer som är välintegrerade i samhället. Vilka är det då som inte engagerar sig ideellt? 26% av alla vuxna uppger att de aldrig arbetat ideellt. Mönstret man kan se här är att de som aldrig arbetat ideellt är de unga år eller riktigt gamla över 75 år. Majoriteten är ensamstående, lågutbildade och lever utan barn, har generellt lägre inkomster än befolkningen i stort och bor i storstäder. Alltså en grupp som ofta även är marginaliserad i övrigt. De som uppger att de inte har arbetat ideellt har fått frågan varför. Allra flest 58% uppger som orsak att de inte tycker att de har tid och 29 % uppger att de aldrig har blivit tillfrågade. ”Svenskarnas engagemang är större än någonsin” av Lars Svedberg, Johan von Essen, Magnus Jegermalm)

4 Överenskommelsens principer
Sex gemensamma principer för ett ömsesidigt förhållningssätt ● Integritet och oberoende ● Dialog ● Kvalitet ● Långsiktighet ● Öppenhet och insyn ● Mångfald Den lokala överenskommelsen bygger på 6 principer. Dessa principer är samma som i den nationella överenskommelsen. Integritet och oberoende Organisationernas initiativförmåga och självbestämmande ska respekteras. Dialog Kommunikationen ska präglas av en ömsesidig respekt. Kvalitet Under den här principen står det att uppföljning och utvärdering ska ske med respekt för parternas olika perspektiv och förutsättningar. Och att när social ekonomi utför verksamhet på uppdrag av staden så är det staden som anger kraven på kvalitet och tillgänglighet. Uppföljning och utvärdering är naturligtvis mycket viktiga. Men kraven på organisationerna måste vara rimliga. Vi som arbetar med stöd till social ekonomi kan se att flera större organisationer i sin iver att tillgodose kvalitetskraven nästan har byggt upp en organisationsstruktur likande den kommunala. Det finns även forskning som lyfter fram att om det offentliga i samverkan med social ekonomi vill värna om organisationernas särart bör man även följa upp verksamheterna med hänsyn till särarten. Långsiktighet Den här principen tar upp vikten av organisationernas möjligheter att planera sin verksamhet och driva verksamhet utifrån en kontinuitet. Det kan ofta vara svårt för organisationerna att planera sin verksamhet utifrån den kortsiktighet som finns i olika stödformer. Göteborgs stad ska underlätta organisationernas planering genom att ha långsiktighet som grund för sina insatser. Öppenhet och insyn Samverkan ska präglas av öppenhet och insyn både från stadens och organisationernas sida. Det ska vara möjligt för organisationerna att följa handläggningen av de ärenden som rör dem. Mångfald Den här principen handlar dels om en öppenhet inför nya organisationer och organisationsformer dels om en öppenhet inför att släppa in social ekonomi som en aktör i välfärdsutvecklingen.

5 Bidrag och upphandling
Föreningsbidrag Främja föreningar Röstbärande och representation Självbestämmanderätt Upphandling Köp av tjänster Verksamheten ägs av köparen Kontrakt skrivs Strikta regler enligt LOU

6 Idéburet Offentligt Partnerskap
Juridiskt utrymme för IOP finns för ”icke-ekonomisk tjänst av allmänt intresse” Ingen juridisk definition – EU rättspraxis och lokal tradition och metoder är viktiga Politisk vilja och starkt föreningsliv betydelsefullt Mellanform mellan föreningsbidrag och kommersiella kontrakt Ingen juridisk definition av icke-ekonomisk tjänst av allmänt intresse – EU rättspraxis viktig OCH svensk tradition och hävdvunna metoder – stort tolkningsutrymme. Göteborgs Stad politiska vilja är viktig – vi kan koppla detta till Överenskommelsen om samverkan men också till arbetsmarknadsmässiga mål, integration och mål om unga människor.

7 Idéburet Offentligt Partnerskap
Verksamheten sker på initiativ av organisationen Verksamheten stämmer väl överens med en politisk program eller plan Ingen konkurrenssituation att vårda Båda parter ska bidra med resurser Specifik verksamhet – inte generellt föreningsbidrag Ingen detaljreglering Gärna långsiktigt Det finns ingen mall Verksamheten sker på initiativ av organisationen – inte ”beställning” av kommun – INTE upphandling Verksamheten stämmer väl överens med en politisk program eller plan – politiska mål, nämnde tidigare Ingen konkurrenssituation att vårda – samtal med andra möjliga aktörer Båda parter ska bidra med resurser – ska inte gå med vinst Specifik verksamhet – inte generellt föreningsbidrag - hade inte kunnat vara vanligt förenig Ingen detaljreglering Gärna långsiktigt

8 Case study: Insatser för migrerande EU-medborgare i Göteborg
Ekonomiskt utsatta EU medborgare söker sig till Göteborg. Maj 2012 fick Social resursförvaltning i uppdrag att utreda situationen. Uppdraget har därefter utvecklats och omfattar både arbete inom förvaltningens verksamheter samt insatser via organisationer inom Social ekonomi Inför vintern 2013/14 skrev Göteborgs Stad ett IOP-avtal med tre organisationer för att öka insatserna för de mest utsatta migrerande EU medborgarna. Avtalet har förlängts och omfattar 2015 fyra organisationer och fem verksamheter. Insatserna inkluderar övernattningsplatser, en dagcentral, öppen förskola, informationsarbete och fältverksamhet. Avtalspartners är Bräcke Diakoni, Göteborgs Kyrkliga Stadsmission, Räddningsmissionen och Frälsningsarmén Gemensam referensgrupp Tonvikt på lärande och samla information Skift från akut nöd till humanitärt bemötande

9 Lärdomar Tydlig bild av verksamheten som avtalet gäller
Båda parter måste vara lika intresserade Diskutera finansiering tidigt Förankring med beslutsfattare Våga testa Gör om och gör rätt!