Varför? Hur? om autismspektrumstörningar

En presentation över ämnet: "Varför? Hur? om autismspektrumstörningar"— Presentationens avskrift:

1 Varför? Hur? om autismspektrumstörningar
Tidig intervention Varför? Hur? om autismspektrumstörningar Karin Olafsdottir, Autismteamet, BUP, UsiL

2 Vad är en Autismspektrumstörning?
Vad är en Autismspektrumstörning? Genomgripande störning i utvecklingen Påverkar kommunikation, ömsesidig social interaktion och lek, intressen och beteende Livslångt Förändras med ålder och utvecklingsnivå Ett spektrum av “Genomgripande störningar i utvecklingen” Karin Olafsdottir, Autismteamet, BUP, UsiL

3 Varför tidigt? Problemen försvinner inte - det blir svårare – risk för pålagringar Tidig träning påverkar funktionsnivån Lättare att hjälpa mindre barn/ungdom Både barn och föräldrar lider utan rätt förklaring och stöd

4 Varför svårt? Vi tänker olika om detta Vi kan olika om detta
Tidiga tecken vare sig dramatiska eller oroande för gemene man Misstanken väcks i allmän vård/omsorg Varför oroa föräldrar Kan uppfattas som kritik av barnet

5 Varför svårt? - forts Andra specifika svårigheter i förgrunden
Svårt växla spår från ”orsakskedja med specifika svårigheter ” till ”triadproblem” Vi tar inte vardagen utanför behandlingsrummet på allvar

6 Hur tidigare? Utredningsteam som aktivt arbetar för tidig diagnos, prioritera små barn, snabb utredning Kontinuerligt informera/utbilda resursteam, logopeder om autism och om varför tidigt Samarbetsmöten med BHV Inbjuda till anonyma konsultationer

7 Diagnostiska Instrument
Diagnostiska Instrument Autism Diagnostic Interview - Revised, Rutter, Le Couter, Lord Autism Diagnostic Observation Schedule Lord, Rutter, DiLavore, Risi Karin Olafsdottir, Autismteamet, BUP, UsiL

8 Hur?-En utredning hos oss
Hur?-En utredning hos oss Inledande bedömningssamtal m ”paus” Obs och intervju på förskola/skola Intervju med föräldrarna enl ADI-R Strukturerad observation enl ADOS Medicinsk, psykologisk och pedagogisk bedömning, inkl PEP-R Genomgång av bedömning m för och också tillsammans m för på förskola/skola Karin Olafsdottir, Autismteamet, BUP, UsiL

9 Målet i ADOS är att ge standardiserad information inom områdena:
Målet i ADOS är att ge standardiserad information inom områdena: Socialt beteende Hur verbalt och icke-verbalt beteende används/integreras i sociala situationer Lek/intressen Karin Olafsdottir, Autismteamet, BUP, UsiL

10 AOSI – med högriskbarn Specifika beteenden
AOSI – med högriskbarn Specifika beteenden Förlängd latens för att avleda visuell uppmärksamhet Karakteristiskt mönster i tidigt temperament Försenat expressivt o impressivt språk Artikel av Susan Bryson i pärm - AOSI att titta på 6 mån – gående; syskon till A-barn 1 Avv ök, att följa med blicken, orientera sig mot eget namn, imitera, socialt leende, reaktivitet, socialt intresse och känslor 2 Barnet fixerar ett föremål med blicken och man för in ett annat från sidan 3 Uttalad passivitet och sänkt aktivitetsnivå vid 6 mån, följt av extrem reaktion på oro, mindre uttryck av positiva känslor vid 12 mån 4 Försenat expressivt och receptivt språk Karin Olafsdottir, Autismteamet, BUP, UsiL

11 Baby – ADOS - högriskbarn
Baby – ADOS - högriskbarn Från gående till 18 mån Uppgifter från ADOS med tillägg Visa reaktioner i sociala situationer Visa att förstår språk Gående till c:a 18 mån Utveckling av mod 1 – reagera på olika soc sit Förstå ”Hej”, ”Kom hit” Häftapparaten Retas - bubbelpistolen Kan inte – blåsa upp ballongen Avbryta interaktion, ignorera – födelsedagskalaset Förstå oro – tappa papper Känna igen sig i spegel – plåster Plåster på tl’s finger Lära nonsens ord – lägga föremålet i korg Skall komma ut i jul Karin Olafsdottir, Autismteamet, BUP, UsiL

12 ADI-R Organisation Bakgrund, allmän Tidig utveckling
Kommunikation och språk Social utveckling och lek Ovanliga intressen och beteenden Olika icke-specifika beteenden och speciella isolerade förmågor