Presentation Södertörns rådslag

En presentation över ämnet: "Presentation Södertörns rådslag"— Presentationens avskrift:

1 Presentation Södertörns rådslag
SLs vision: ”Genom kollektivtrafiken bidrar SL till att Stockholm är Europas mest attraktiva storstadsregion.”

2 Innehåll Kort om SL Ny kollektivtrafiklag Trafikförsörjningsprogram
Större satsningar Stomnätsstrategin

3 Vad är SL några nyckeltal (2010)…
Resenärer en vanlig dag Färdtjänst- och sjukresor en vanlig dag Påstigande Nöjda kunder % Nöjda kunder färdtjänst- och sjukresor % (2009) Markandsandel 7:30-8:30 till Stockholm % Busslinje 4 har lika många resenärer som SJ 3 3

4 Marknadsandel 50% Vi utgår från en unikt stark position!
KOLLEKTIVTRAFIKENS MARKNADSANDEL PER LÄN Källa: Kollektivtrafikbarometern. Stockholm Västra Götaland Riket Skåne Uppsala Jämtland Gävleborg Jönköping Örebro Västerbotten Värmland Blekinge Södermanland Dalarna Västmanland Halland Västernorrland Norrbotten Kronoberg Kalmar Gotland 50% Vi utgår från en unikt stark position!

5 SL ska se följande som sin kärnverksamhet
Styrande principer SL ska se följande som sin kärnverksamhet strategisk utveckling av kollektivtrafik affärsutveckling säkerställa att lagar och styrande regler följs ansvara för utformningen av landstingets trafikpolitik och trafikplanering SL ska råda över strategiskt viktig infrastruktur SL ska leverera kollektivtrafik genom andra SL ska bli en mer effektiv beställare genom att arbeta med en mer rationell kontraktsstruktur och utökat användande av funktionsupphandlingar SL:s organisation ska utformas så att den följer trafikavtalsstrukturen 5

6 Fokus kommunkontakter
Viktigt för att förbättra vårt samarbete för en hållbar region SL har i sin omorganisation tillsatt sex samhällsplanerare som ska ansvara för kontakter med kommunerna 6

7 Ny kollektivtrafiklag- Trafikförsörjningsprogram
På uppdrag av Trafiknämnden 7

8 Ny kollektivtrafiklag (2010:1065)
Kommersiell kollektivtrafik fritt och inom alla geografiska marknadssegment Nuvarande reglering innebär begränsning för kommersiella bussföretag att bedriva lokal och regional kollektivtrafik Regional kollektivtrafikmyndighet (RKTM) Målsättning: större utbud, ökat resande och bättre samordning med annan samhällsplanering Trafikförsörjningsprogram med mål för den regionala kollektivtrafiken

9 Arbetsgången enligt nya lagstiftningen
Trafikförsörjnings- program Beslut om allmän trafikplikt Upphandling Beslut om allmän trafikplikt, dvs vilken trafik samhället ska stå för, baseras på Trafikförsörjningsprogrammet Efter beslut om allmän trafikplikt sker upphandling av trafik

10 Regional kollektivtrafikmyndighet i Stockholm, Trafiknämnden
SLL Färdtjänst- och tillgänglighets-beredningen Trafiknämnd (RKTM) ( ) Sjötrafik-beredningen SL Styrelse (3) WÅAB Styrelse (3) 10 10

11 Regionalt trafikförsörjningsprogram
Stockholms överenskommelse Nationella planen Läns planen Regionalt trafikförsörjningsprogram Regionala kollektivtrafikmyndigheter – den strategiska beslutsnivån. Myndigheten beslutar om regionala trafikförsörjningsprogram och allmän trafikplikt Fritt marknadstillträde 2012 SL:s förslag till Regional trafikförsörjningsprogram blir klar okt 2012 Genomförandestrategi 2011 Idéstudier Spårvägs- och stomnätsstrategi Etapp 1 (2030) och Etapp 2 ( ) VP per avdelning Förstudier Bl.a. Kistagrenen 11 11

12 Tidsperspektiv Långsiktiga målbilder 2020 – 2030
Strategisk inriktning – trafikförsörjningsprogram för kommande 4 år Revideras vid behov Årlig uppföljning 12 12

13 Dagens trafikkoncept Stomnätet ett grovmaskigt nät
Direkttrafik kompletterar under högtrafik Kommuntrafik erbjuder korta gångavstånd Landsbygdstrafik lokalt anpassade lösningar Skärgårdstrafik och hamntrafik ger en bastrafik med båt och direktlinjer sommartid Regional tågtrafik bedrivs av SJ idag möjliggör arbetspendling över länsgräns Kommersiell trafik omfattar långväga järnvägstrafik, båttrafik, taxi och omfattar ca 15 % av antalet kollektivtrafikresor 13 13

14 Kollektivtrafikens konkurrenskraft
Källa: Trafikplan 2020

15 Framtiden i en växande region
Över nya invånare per år Nya bostadsområden Fler arbetsplatser Omfattande investeringar Ökade miljökrav Allt äldre befolkning – tillgänglighet för alla 15

16 Stora framtida utmaningar
Begränsade möjligheter att öka kapaciteten i spårtrafiken på befintliga spår Många sträckor med låg medelhastighet i stombusstrafiken Hög risk för förseningar på flera sträckor Hälften av SL:s resenärer besväras av trängsel, en tredjedel är uttryckligen missnöjda Ökat tryck i bytespunkterna

17 Viktigt med god samverkan i hela länet
Utbyggnader för drygt 80 miljarder kr gör att SL-resandet kan hålla nästan jämna steg med bilresandet Ytterligare satsningar - utöver trafikplanens - behövs för att öka kollektivtrafikens konkurrenskraft gentemot biltrafiken Förutsätter en god samverkan kring genomförande och finansiering mellan staten, landstinget, kommunerna med flera intressenter

18 Sammanfattande utmaningar
För trafiken Ökande efterfrågan Miljökrav Tillgänglighet för alla För organisation och utförande Att finansiera en ökande trafik och stora projekt Att åstadkomma ett resande över gränser och samordning mellan upphandlad och kommersiell trafik Att samspela med stadsutvecklingen, samverkan med kommuner, trafikverket m.fl 18

19 Kollektivtrafikandel
Måltal: Nuläge: 37 % Mål 2020: Ökning med 2,5 %-enheter Mål 2030: Ökning med 5 %-enheter Resor med motoriserade transportmedel såsom bil, buss och tåg Stor utmaning att öka kollektivtrafikandelen Exempel på åtgärdsområden: Pålitlighet, trafikinformation, riktad information till målgrupper, infartsparkeringar Ytterligare åtgärder krävs, ex: Samordnad bebyggelseplanering Förbättrad framkomlighet Ekonomiska styrmedel Målet 2030 kräver ca 15 % fler kollektivtrafikresenärer än vad prognoserna visar Åtgärderna beskrivna i Trafikplan 2020 räcker inte för att öka kollektivtrafikandelen Mätning: RVU (utgångspunkt RES2005/2006)

20 Trängsel Stående passagerare ska undvikas
Många resenärer upplever besvär av trängsel idag Bussar Utanför innerstaden max 20 % ståplatsutnyttjande Innerstaden max 40 % ståplatsutnyttjande ”Sitti90”: inga stående resenärer Många avgångar klarar inte denna standarden idag Spår Tunnelbanan: medeltal/maxtim 30 % av ståplatserna Pendeltåg: medeltal/maxtim 20 % av ståplatserna

21 Åtgärder för ökad komfort och bättre kapacitet
Trafikutökningar i busstrafiken utöver det som planeras i Trafikplan 2020 Tydliggöra entreprenörens ansvar i trafikavtal Fler tunnelbanetåg i rusningen Citybanans öppnande

22 Resor för alla Olika gruppers behov
Vardagslivsperspektiv och social hållbarhet Måltal: Låginsteg alternativt lift på buss Låggolv i spårtrafiken senast 2020 Full tillgänglighet

23 Geografisk nåbarhet – regional tillgänglighet
Flerkärnig region Minskade restider Idag mer än dubbelt så lång restid med kollektivtrafiken jämfört med bil mellan de regionala stadskärnorna 2030 är målet restidskvot 1,5

24 Måltal för miljö, hälsa, säkerhet och effektivitet
Målen fokuserar på miljöpåverkan orsakad av kollektivtrafiken i sig Andel förnybar energi: 100% år 2030 Buller lokalbanor och tunnelbanaor Alla boende i Stockholms län ska 2030 ha bullernivåer på högst 70 dB (A) max på minst en uteplats invid fasad samt maximalt 45 dB (A) inomhus nattetid från den kollektiva spårtrafiken. Måltal gällande buller från buss, pendeltåg och regionaltåg bör tas fram i kommande versioner av det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Utsläpp av partiklar ska 2020 ha minskats med 50 % och % (basår 2009). Energianvändningen per utfört trafikarbete i personkm. Ska 2020 ha minskats med 25 % och % (basår 2007). Kostnadseffektivitet: Kostnaderna för den allmänna trafiken: kostnader per personkilometer SL:s strategiska karta

25 Trafikförsörjningsprogrammets fortsatta process
Beaktande av synpunkter och ev revidering av programmet i maj Beslut i landstingets trafiknämnd i juni Beslut i landstingsrådsberedningen och landstingsstyrelsen under sommaren Slutgiltigt formellt beslut av RKTM i landstingsfullmäktige den 18 september

26 Större satsningar enligt RUFS och statliga planer till 2020
Pendeltåg till Uppsala/Arlanda Roslagsbanan kapacitetsförstärkning pågående Mälarbanan flerspår Barkarby-Kallhäll, Trafikverket Röd tunnelbana, nytt signalsystem Tvärbana Norr Kistagrenen Tvärbana Norr Solnagrenen, pågående Spårväg city inkl. upprustning av Lidingöbanan Spårväg syd, etappstart Bussterminal Slussen Tunnelbane-depå Norsborg Citybanan, Trafikverket pågående Spv Syd: Lite pengar finns i statliga planer. Förestudie genomförd. Spv bedöms inte som aktuell. Kan bli aktuell på längre sikt om mer omfattande bebyggelse än i nuvarande planer. Försatt utredande av bussalternativ förordas. Har varit på remiss. Ska upp i TN i april. Oklart hur ärendet kommer att se ut. Citybanan: Möjliggör utökad turtäthet Pendeltåg till Uppsala/Arlanda: Huvudalternativ från Tumba under ht o från Älvsjö övrig tid. Röd T-bana o ny depå i Norsborg: Möjliggör utökad turtäthet Tvärbana Ost och upprustning av Saltsjöbanan Södertälje, dubbelspår, Trafikverket + SL bytespunkter pågående Nynäsbanan dubbelspår Västerhaninge-Hemfosa, Trafikverket pågående Lokalbanor, SL Järnvägar, TrV

27 Stomnätsstrategierna
Utredningsetapp 1: Innerstadens stomnät (innanför tvärbanan) – färdigställs till TN maj Etapp 2: Övriga länets stomnät – spårtrafik + blåbussar. Tillsammans en helhetsbedömning av länets behov

28 Stomnätsstrategin, utredningsetapp 2
Klara det framtida kapacitetsbehovet i kollektivtrafiken Länets befolkning växer snabbare än beräknat Ökningen av bilresor visar en global tendens att avta Trafikförsörjningsprogrammet sätter upp mål om en ökad kollektivtrafikandel – något som är svårt att nå med dagens planering Skapa ett attraktivare kollektivtrafikresande i hela länet Utveckla buss- och spårlösningar som ger restidsvinster samtidigt som befintligt system avlastas Öka möjligheten till tvärresor utanför innerstan Säkerställa funktionalitet och komfort i det fortsatt starka radiella resandet Skapa en större regional tillgänglighet Konsekvent infoga de regionala stadskärnorna i nätet Stärka kollektivtrafiken i starka stråk mellan viktiga start- och målpunkter i länet

29 Stomnätsstrategin, utredningsetapp 2
En total genomgång av resandet i länet 2030 har genomförts. Identifiering av ytterligare starka stråk utanför dagens stomnät Kartläggning av kollektivtrafikens attraktivitet i relationer med stort totalt resande (bil+ koll) Ett förslag på utvecklat stombussnät har i hela länet har tagits fram för analys Genare dragningar, bättre framkomlighet, högre medelhastigheter Stomlinjer i nya stråk Arbete med utvecklade resandeprognoser Ta höjd för ett ökat kollektivresande för att klara trängsel och ökad kollektivtrafikandel Omfattande analysarbete kring åtgärder och investeringar i hela länet och i samtliga trafikslag under hela våren Möten och kontinuerlig dialog med samtliga kommunsektorer Inriktning, målpunkter och framtida behov av utveckling i stomnätet Stor förståelse för behov av ökad framkomlighet för kollektivtrafiken och samordning med bebyggelseplaneringen Nästa möte med Södertörnskommunerna är planerat till 29 mars