Resursfördelning för- och grundskolan

En presentation över ämnet: "Resursfördelning för- och grundskolan"— Presentationens avskrift:

1 Resursfördelning för- och grundskolan
Träffar på Google Resursfördelning Resursfördelning + skola Resursfördelning + viktning Resursfördelning + viktning + skola Resursfördelning + viktning + skola + Umeå Resursfördelning + viktning + skola + Skellefteå

2 Resursfördelning för- och grundskolan
Resurs – tre förklaringar från SAOB: 1) Åtskålige penninge-summor, hvilka jag upnegotierat, tils jag ifrån Sverige skulle bekommaresource. 2) tillgångar med särskild tanke på den möjlighet som tillgångar av ngt slag ge att åstadkomma l. uträtta ngt, tillgångar som möjliggöra ngt, möjligheter 3) Ett sätt varpå ngt är möjligt att göra, metod l. medel l. åtgärd som är möjlig (t) att använda l. tillgripa i en viss situation, utväg, "väg", chans, möjlighet o. d.; numera i sht om möjlighet l. utväg att rädda sig ur en svårighet l. att reda upp en besvärlig situation l. att livnära sig o. d., företrädesvis i sg., särsk. i uttr Resursfördelningssystem Att ha ett system för att fördela resurser, i detta sammanhang pengar, är sannolikt bättre än att inget ha. Men varje system är trots allt bara ett system för att fördela resurser som man hoppas ska vara mer rättvist* än något annat. Det finns ingen absolut sanning utan det är övergripande mål som bestämmer vilket system man formar. Utgångspunkten i Umeå har varit att få en resursfördelningsmodell som på bästa sätt ska kunna möta de olika verksamheternas behov utifrån uppsatta mål. Detta för att vi på bästa sätt kan stödja våra barns och ungas studieframgång och sociala utveckling. Resurstilldelningen ska därför möta de faktiska behoven så rättvist som möjligt.

3 Resursfördelning för- och grundskolan
Varför en översyn av resursfördelningssystemet i Umeå? Låg tilltro till det gamla systemet främst beroende på dålig transparens och svårt att förstå principerna. Det genomfördes förändringar över tid som man inte förstått och därför inte kunnat påverka från verksamheterna Målet med en ny resursfördelningsmodell ska vara resursfördelningen ska bli överskådligare och lättare att förstå ett fåtal principer ska styra resursfördelningen huvudprinciperna ska vara enhetliga för alla verksamheter utvärdering ska underlättas så att korrigeringar kontinuerligt kan genomföras lika villkor för kommunala och fristående alternativ I projektgruppen fanns representanter för förvaltningsledning, egna verksamheter, kommundelarna, fristående skolor och enskilda förskolor

4 Resursfördelning för- och grundskolan
Vilka var de största bristerna med det gamla systemet? Ej enhetliga grundprinciper för verksamheterna förskola, fritidshem och grundskola Enheterna fick pengar från många olika potter som tillkommit efter hand – ej överskådligt Den viktade resursen var för stor och det rådde stor obalans i tilldelningen mellan de olika ”stadierna” inom grundskolan och mellan olika enheter Ingen konsekvent tilldelning av resurser i relation till timplanen

5 Resursfördelning för- och grundskolan
Huvudprinciper för À-pris/elevpeng Tidigare modell Grundskola / Fritidshem Basresurs 87,4 % – en enhet sedan stegrad tilldelning utifrån viktning Förskola Basresurs 99 % Nuvarande modell Basresurs 94% - lika för alla Basresurs 96,5 % - lika för alla

6 Resursfördelning för- och grundskolan
BUIBASS – Barn och Ungdomar I Behov Av Särskilt Stöd Tidigare modell Alla resurser ( KKR) fördelades efter sökförfarande Ny modell A) Generell BUIBASS ca 60% ( KKR) av de resurser man tidigare sökte har tillförts basresursen vilket motsvarar 2 100 kr per barn/elev för förskola - åk 3 1 200 kr per elev för åk 4-9 B) Resurs följer barnet Enheterna söker för barn/elever med ”omfattande funktionsnedsättningar som är bestående över tid”. För detta finns en budget på KKR

7 Resursfördelning för- och grundskolan
Tidigare modell Viktad tilläggsresurs: 12,4 %, alla utom en enhet fick viktad resurs F: 21,6%, åk 1-3: 18,4%, åk 4-6: 10,4%, åk 7-9: 7,5%

8 Resursfördelning för- och grundskolan
Ny modell Viktad tilläggsresurs: 6% av undervisningsresursen, ca 1/3-del av enheterna får del av den

9 Resursfördelning för- och grundskolan
Ett sociokulturellt index tas fram för varje enhet. Detta index bygger på tre bakgrundsfaktorer: * andel barn i familjer med flykting/ invandrarbakgrund * andel barn i familjer som ej har eftergymnasial utbildning * andel barn i familjer som uppbär försörjningsstöd Vad vill man uppnå med en viktad resurs till ett antal enheter? Alla enheter har samma uppdrag men förutsättningarna kan se väldigt olika ut. Det finns stora strukturella skillnader mellan olika områden/enheter. Att fördela extra resurser till några redan från början är ett sätt att göra förutsättningarna för att man ska lyckas blir mer likvärdiga.

10 Resursfördelning för- och grundskolan
Ett index över 0,55 (max. 3,0) ger extra resurs i stegrad omfattning Ca 1/3-del av enheterna får del av en viktad resurs Tilldelning kr/elev Enheternas index uppdateras varje år med uppgifter från SCB och Socialförvaltningen i Umeå. Att inhämta objektiva fakta i stället för att göra personliga bedömningar är bra. Lönekorrigering - löneskillnader mellan enheter utjämnas

11 Resursfördelning för- och grundskolan
Sammanfattning resurstilldelning till enheterna Basresurs 94 % av undervisningsresursen Viktad resurs % av - ” - Övrig resurs Städ, läromedel, verksamhets vaktmästare, fortbildning, telefon, kopiator skolbibliotek, mm Bibliotekarier Åk 7-9 SVA Fördelas till skolområden efter index Liten enhet Grundskola en parallell Förskola – 1-2 avd Liten enhet glesbygd Ledarlöner Skolområdeschef förfogar dem för sitt område Övrigt Hyror, skolmåltider, adm stöd, mm är skolgemensamma resurser

12 Resursfördelning för- och grundskolan
Skolgemensamma resurser – vad är det?

13 Resursfördelning för- och grundskolan
Skolgemensamma resurser som inte fördelas till fristående grundskolor men som får nyttja efter behov Skolskjutsar kr/elev Skoldatanät 500 Centrala avtal AV-central 170 Badundervisning 400 Skolbiblioteksservice 170 Invandrarundervisn, exkl SVA 845 Sjukhus/BUP/Allergi/Hörsel 160 Resursskolor 450 Asperger, ADHD, Omega m fl 640 Summa Skolgemensamma resurser som inte fördelas ut Skolkontor För- och grundskolenämnd

14 Resursfördelning för- och grundskolan
Resurser i KKR till för- och grundskola i Umeå 2008 F åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Elevpeng 21,4 31,7 34,8 37,6 Övr resurs 0,5 4,5 4,8 6,8 Summa 21,9 36,2 39,6 44,4 Viktad resurs ca 1/3-del av enheterna – kr À-pris fritidshem 6 år = 34, år = 28,5 Fritidsklubb = 14,2 À-pris förskola år = 86,8 4-5 år = 79,8