2004-01-30Helena Lindgren 1 Etnografi Källor: Blomberg (kursboken kap 8) Nardi (antropolog); ”The Use of Ethnographic Methods in Design and Evaluation”,

En presentation över ämnet: "2004-01-30Helena Lindgren 1 Etnografi Källor: Blomberg (kursboken kap 8) Nardi (antropolog); ”The Use of Ethnographic Methods in Design and Evaluation”,"— Presentationens avskrift:

1 2004-01-30Helena Lindgren 1 Etnografi Källor: Blomberg (kursboken kap 8) Nardi (antropolog); ”The Use of Ethnographic Methods in Design and Evaluation”, Handbook of Human-Computer Interaction, Ch. 15, Elsevier Science B.V. Syfte: Ta reda på hur människor verkligen gör när de arbetar eller leker. MDI: utveckla förståelse för dagligt arbete och teknologier som används i dagligt arbete. Används av både sociologer och antropologer

2 2004-01-30Helena Lindgren 2 Etnografi De dominerande etnografiska metoderna är: Intervjuer Observationer Deltagande-observationer Innebär att tillbringa mycket tid med och delta i vardagligt liv hos de personer man studerar Utvecklades under sent 1800-, tidigt 1900-tal Flexibel forskningsdesign: Studien tar form allteftersom och man kan följa upp oväntade, intressanta händelser

3 2004-01-30Helena Lindgren 3 Antropologi och etnografi Etnografi utvecklades som en metod att utforska livet i ”främmande” samhällen Antropologer tar numera också hänsyn till att deras egna personliga referenser färgar analyser av det de ser i studierna Centralt i antropologi är den holistiska synen att alla aspekter i en kultur är relaterade – ofta i relationer som kännetecknas av konflikt och motsägelser.

4 2004-01-30Helena Lindgren 4 Sociologi och etnografi Fokus på sub-grupper i samhället Etnografi har här utvecklats som ett alternativ till enkäter Etnometodologi Utvecklats inom sociologi sub-grupp av etnografi Speciellt analytiskt perspektiv

5 2004-01-30Helena Lindgren 5 Gemensamt Fånga ”tyst kunskap”: observationer som komplement till intervjuer Observationerna måste ske i den verkliga miljön Sammanhang mellan aktiviteter

6 2004-01-30Helena Lindgren 6 MDI och etnografi Började användas på 80-talet Varför? Förståelse av människa-maskin-interaktion kräver information om MMI i relation till situationen där det sker Framväxande konsensus om att mänsklig intelligens är socialt befäst och kräver samspel med sin omgivning för att formas – kan inte enkelt återskapas i en dator Växande intresse av att utveckla system som stödjer människor som arbetar tillsammans

7 2004-01-30Helena Lindgren 7 Etnografi och systemdesign 1) Studier av arbete 2) Studier av teknologier i användande 3) Participatorisk / arbetsorienterad design Svårigheten: Hur använda resultat från etnografiska studier i en designspecifikation? Resultat presenteras traditionellt i text. Alternativ: Filmer av arbetssituationer, prototyp / mock-up i användande, foton...

8 2004-01-30Helena Lindgren 8 Ex: Participatorisk design 1) Designer auskulterar, observerar, pratar med anv. (dagar) 2) Modellering 1. Visualisering av arbetssituationen. 3) Modellering 2. Visualisering av möjlig arbetssituation: Anv. lär om teknologi av designern (prototyper, mock-ups) ”Framtids-workshops” (kritik, fantasi, implementation) Organisatoriska spel (förändrade roller, kommunikationssätt) 4) Scenarios 5) Prototyping: presentation och utvärdering av konkreta alternativa lösningar Simulering av arbete genom mock-up design, cooperative prototyping Mål: förbättrad arbetsplats. Konsensus design och användarna deltar kontinuerligt.

9 2004-01-30Helena Lindgren 9 Etnografi och systemdesign – När? Användbart i flera faser i design-cykeln men Nardi identifierar speciellt två tillfällen: 1) Innan designen har tagit form 2) När en robust prototyp finns att testa Ringar in intressanta områden som kan följas upp i en kvantitativ studie där vissa mätbara aspekter kan undersökas och ge statistiska resultat.

10 2004-01-30Helena Lindgren 10 Etnografen Som medlem i ett designteam: Genomföra specifika studier för ett givet projekt eller produkt Projektledning Agera som ”förste användare” av en prototyp Hålla sej uppdaterad med litteratur Tillföra användarens perspektiv under hela projektets gång ”Programmers have many wonderful gifts and talents, but in the heat of coding, it is easy to forget how unlike they themselves end users are.” Nardi 1997

11 2004-01-30Helena Lindgren 11 Etnografen Krävs träning för att kunna genomföra en bra etnografisk studie hantera stor mängd data Krävs medvetande om sina egna ”biases” Krävs känslomässiga resurser för att hantera det obekanta / det som skiljer sej från egna värderingar objektivitet utvecklas över tid Vanligt misstag i etnografiska studier: generalisering utöver studiepopulationen

12 2004-01-30Helena Lindgren 12 Etnografi och konversationsanalys Kompletterande tekniker Olika nivåer av analys

13 2004-01-30Helena Lindgren 13 Konversationsanalys Del av etnometodologin Växte fram under 60-70 talen Primära källorna är ljud- och ljud+bild- inspelningar av verkliga interaktioner Ibland kompletterad med fältobservationer men det diskuteras om trad. etnografiska metoder kan inkorporeras i konversationsanalys

14 2004-01-30Helena Lindgren 14 Vad studeras? Språket ses som en farkost för social interaktion Social organisation av vanligt mänskligt beteende Vilka resurser människan förlitar sej på när hon ska producera och känna igen social aktivitet Hur turtagning i interaktionen genererar aktivitet, båda delarna oseparerbara från omgivningen i vilket det händer Kontext definieras av de företeelser som spelar in i aktiviteter och interaktioner

15 2004-01-30Helena Lindgren 15 Metod Videoinspelningar analyseras i detalj flera varv för att identifiera företeelser Studier sker inte utifrån hypotes – istället används induktiva sökmetoder för att hitta mönster av aktivitet och interaktion Sekvens av händelser där varje händelse är beroende av tidigare händelser och genererar följande händelser ”Moment-by-moment”, ställer krav på en användare, krav som emergerar progressivt

16 2004-01-30Helena Lindgren 16 MDI och konversationsanalys Transkriptioner görs av en situation där varje händelse registreras; Användare + dator Användaren: musklick, tangenttryck, menyval,... Datorn: respons – dialogrutor, hårddiskljud, pip, rörelse,... Ex: patient + doktor + dator vad som sägs, samtidigt tal, pauser, blickriktningar, kroppsrörelser

17 2004-01-30Helena Lindgren 17 Teori Omöjligt att genomföra etnografiska studier utan ett teoretiskt perspektiv Filtrera Fokusera Annars risk att undersökarens ”biases” blandas in Teorier: verksamhetsteorin (activity theory), distributed cognition (ex Hutchins), situated action (Suchman).

18 2004-01-30Helena Lindgren 18 Teori 1 - Verksamhetsteorin Man studerar... Verksamhetens historia Det större sammanhang vari verksamheten ingår De föränderliga mål och syften enskilda har med aktiviteterna Vilka uppfattningar och kunskap de enskilda deltagarna i studien har Hur artefakter används för att distribuera och reglera kunskap och aktivitet

19 2004-01-30Helena Lindgren 19 Teori 2 - Distributed cognition Arbetar på systemnivå istället för individnivå Spelar ingen roll hur väl man känner en enskild del i systemet (männsika eller artefakt) om man inte ser hela systemet

20 2004-01-30Helena Lindgren 20 Teori 3 - Situated action Suchman (etnometodolog) ”moment-by-moment” interaktioner studeras utifrån videoinspelningar (jmfr konversationsanalys) Uppfattningar om världen skapas i social interaktion

21 2004-01-30Helena Lindgren 21 Situated action ”Plans and Situated Actions – The Problem of Human - Machine Communication” - Lucy A. Suchman etnometodolog ”Varje utförande av aktivitet är beroende av dess material och sociala omständigheter” Istället för att abstrahera aktivitet från dess kontext för att hitta meningen i det som händer (ex task analysis), tittar man här på hur aktören använder omständigheterna för att uppnå meningsfull aktivitet.

22 2004-01-30Helena Lindgren 22 Situated action: Syfte Inte hitta formella modeller av kunskap och aktivitet (kognitivistisk approach / applied logics) Utforska kunskaps och aktiviteters relation till omständigheterna / miljön i vilka kunskapen och aktiviteterna utövas Följdaktligen kan inte en aktivitet beskrivas / förklaras med hjälp av kognitiva scheman eller sociala normer – organisationen av aktivitet formas i en ”emergens” av ”moment-by-moment”-interaktioner mellan aktörer och mellan aktörer och dess omgivning

23 2004-01-30Helena Lindgren 23 Situated action: Planer Plan -> aktivitet (”Planning Model of Human Activity”, ex Normans 7-stegsmodell) Aktivitet -> plan (”Situated Action”) Planer är källor för aktivitet, förutbestämmer inte aktivitet Planer modifieras ständigt och måste ibland helt överges

24 2004-01-30Helena Lindgren 24 Situated action: Idéer Planer är representationer av situerad aktivitet Representationerna uppkommer i aktivitet när aktiviteten blir problematisk En objektiv uppfattning om situationen är inte given, den måste formas Språket är centralt i denna process

25 2004-01-30Helena Lindgren 25 Situated learning All aktivitet är ”embodied”, kognitiva processer sker simultant på ett dialektiskt sätt med aktivitet, därför är lärande också alltid ”situerad” Kunskap kan inte förflyttas mellan aktiviteter Träna i ”fel” miljö är meningslöst