Aristoteles (384-322 f.kr) Föddes inte i Aten utan i Stageira på halvön Chalkidike (öster om Thessaloniki), men kom dit för att bli student hos Platon.

En presentation över ämnet: "Aristoteles (384-322 f.kr) Föddes inte i Aten utan i Stageira på halvön Chalkidike (öster om Thessaloniki), men kom dit för att bli student hos Platon."— Presentationens avskrift:

1 Aristoteles ( f.kr) Föddes inte i Aten utan i Stageira på halvön Chalkidike (öster om Thessaloniki), men kom dit för att bli student hos Platon – akademin. Etablerade senare sin egen skola Lyceum. Department of Philosophy, Linguistics and Theory of Science

2 Platon och Aristoteles: skillnader och likheter
Aristoteles accepterar inte Platons idélära (idéerna plockas ner och placeras i sina respektive objekt; form/materia) Mer empiriskt lagd (våra vanliga sinnen kan ge kunskap) Etiken (svaret på vad som utgör det goda livet) grundas i den mänskliga naturen Det moraliska livet är det goda livet Idéerna finns i som existerade självständigt någonstans (idévärlden). Innebär att han sätter mer tilltro till våra sinnen. 4. Bemöter aldrig några invändningar likt de som Platon diskuterar, dvs., huruvida det vore bättre att leva omoraliskt om man kan komma undan med det.

3 Utgångspunkt: Mänskliga aktiviteter är målstyrda
Nichomachiska Etiken: en grundläggande tanke Utgångspunkt: Mänskliga aktiviteter är målstyrda Varje form av kunnighet och undersökning anses liksom allt handlande och väljande sträva till något gott. Därför har man också med rätta deklamerat att det goda är det som allt och alla eftersträvar (NE, 1094a1). För att vi ska kunna leva våra liv väl blir det av yttersta vikt att försöka identifiera det högsta goda – det värde som är överordnat alla andra mänskliga värden (något som är värdefullt i sig och inte enbart som ett medel) Platon och Epikuros idéer om det goda livet. Ytterligare en kandidat: Aristoteles. Utgångspunkten är att allt strävar mot det goda. Allt har det goda som sitt mål (telos). Teleologisk världsbild. Allt strävar efter sin naturliga plats. Det måste finnas något gott i sig – annars hotar en infinit regress. Finns det något vi strävar efter för dess egen skull?

4 Det högsta goda Svaret: Lycka/eudaimonia; ung: ”living well and doing well” (1905a) Vad betyder lycka eller eudaimonia? Vad är det alla mänskliga handlingar strävar mot? Lycka! Lycka eller (eudaimonia) består i det som utgör att som människa leva och handla väl. Att det var eudaimonia antog Aristoteles var ganska okontroversiellt. Hur ska eudaimonia förstås? Att kalla någon lycklig eller eudaimon är att fälla ett omdöme om persons liv som helhet. Man kan därför egentligen inte kalla någon eudaimon förrän han eller hon är död. Ett avundsvärt liv/inte synonymt med ett prisvärt liv. man kan inte säga att en bok är bra innan man läst hela … Frågan man måste ställa är ungefär vilket liv skulle man välja åt sina barn. Vad är detta för slags liv? Likt Platon börjar vi med en undersökning av den mänskliga naturen för att kunna besvara detta. Men först tre formella krav som Aristoteles ställer på det högsta goda. Institution enhet avdelning | Namn

5 Tre formella krav på det högsta goda
Allmängiltighet: att vara målet alla mänskliga aktiviteter siktar mot Slutgiltighet: att alltid vara värt att välja för sin egen skull och inte för något annats skull Tillräcklighet: att aldrig kunna göras bättre genom att lägga till något Vilket slags gott är det som för människor uppfyller dessa tre krav? Människor är oense. Vad är det mänskliga aktiviteter eftersträvar?

6 Det goda livet: tre kandidater
Det hedonistiska livet: det högsta värdet är njutningen Det politiska livet: det högsta värdet är ära eller aktning Det reflektiva livet: det högsta värdet är att använda sitt förnuft Aristoteles utvecklar sin teori mot bakgrund av sin teleologiska utgångspunkt: Allt har en särskild funktion (ergon) och denna funktion hjälper oss att hitta dess goda, dvs., vad det strävar mot. Rikedom diskuteras också. 1. är ett liv för djur. 2. ära verkar bero mer på de som hyllar oss än den som äras medan det goda beror på oss själva och inte kan ta ifrån oss på samma sätt. Vi måste alltså studera den mänskliga naturen för att svara på vad som är människans högsta goda.

7 Funktion/det goda Allt har en funktion (teleologisk världsbild)
Om det uppfyller sin funktion kallar vi det ”bra” Människan har en funktion Vår funktion är relaterad till vår själ Att leva bra är att fungera bra. Fråga: Hur ska vi gå tillväga för att fastställa någots natur/funktion? Svar: Genom att hitta vad som gör en viss klass av objekt unika. Människan är en organism, men olika organismer skiljer sig åt beroende på hur de är besjälade eller vilka slags funktioner de har. Allt har en funktion och strävar efter sin plats. Ögats funktion är att se; musikern funktion är att skapa musik. Aristoteles argument för sin syn på det goda livet börjar med en undersökning av vad som är specifikt för en viss sak. Så vilken är människans funktion? Relaterad till vår själ – hur är vår själ beskaffad. Institution enhet avdelning | Namn

8 Olika slags besjälning
Ämnesomsättning: delas av alla organismer Varseblivning: delas av djur och människor Tänkande: utmärker enbart människor Människans funktion: Tänkandet är vad som utmärker människor. Tänkandet utgör det specifikt mänskliga. Det är därför den aktiviteten som måste stå i centrum för att man ska kunna blomstra som människa. Det innebär för Aristoteles att det mänskligt goda består i själslig aktivitet i enlighet med dygderna. Vad är utmärkande för människor. Undersökning av organismers olika slags besjälning. Vad är det som är utmärkande med människans funktion:

9 Själens delar och dygder
Vegetativa delen: icke-rationell och saknar egentliga dygder (genom god hälsa kan det dock sägas blomstra) Djuriska delen (tillhör den icke-rationella delen): icke- rationell, men under förnuftets inflytande. Blomstrar i kraft av karaktärsdygerna Mänskliga delen (den rationella delen): rationell. Blomstrar i kraft av de intellektuella dygderna Vegetativa delen delas med växter, djuriska delen med andra djur; rationella delen är unikt för människor (vår essens, vår funktion). Det är 2 och 3 som är viktiga för att förstå vad som är utmärkande för människor. Vi är förnuftiga i två olika bemärkelser. See nästa slide.

10 Vad är det som utmärker människan?
Vi har förmågan att resonera Vi har förmågan att lyda vårt förnuft Alltså: eftersom dessa förmågor är utmärkande för människan och därför av yttersta vikt för att förstå människans funktion, dvs., utövandet av dessa förmågor. Det högsta goda (lycka) = att excellera (att realisera sin funktion perfekt) i utövandet av dessa förmågor = att vara dygdig 1 har med den mänskliga delen av själen att göra; 2 har med den djuriska delen att göra. Olika slags dygder är kopplade till dessa två olika egenskaper som utmärker människan. Igen: Att leva bra är att fungera bra.

11 Dygder Intellektuella dygder: visdom, förståelse, intelligens
Karaktärsdygder (moraliska dygder): generositet, mod, måttlighet, rättrådighet, storsinthet Vad är en dygd? En dygd är en slags disposition (något som får oss att handla korrekt i olika situationer) Två olika sätt att excellera. Hur fungerar dessa och hur excellerar vi i relation till detta? Hur uppvisar vi dessa dygder? 1. När den intellektuella delen fungerar väl. 2. När den djuriska delen lyssnar på förnuftet: Karaktärsdygderna nästa slide.

12 Den icke-rationella själens dygder: Karaktärsdygder och medelvägsläran
Vad krävs för att uppvisa en karaktärsdygd? Medelvägsläran: Dygden ligger mellan två ytterligheter Fara – dumdristighet, mod, feghet Hunger – frosseri, måttlighet, svält Exakt var medelvägen ligger varierar från person till person (NE1106b20) En dygdig person finner njutning i att utföra dygdiga handlingar Att excellera är att handla så som medelvägen påbjuder. Dygd identifieras med att excellera (i funktion). Förnuftet ska styra. Det tar tid att skaffa sig dygder. Aristoteles tipsar om att man ska välja en förebild. Den slags moralteori som utvecklas av Aristoteles är inte en teori om rätta handlingar utan om hur man ska vara. Inte en lära om måttfulhet. En modig person känner rädsla vid rätt tillfälle, mot rätt sak och i rätt mängd. (…at the right time, about the right things, towards the right people, for the right end, and in the right way” (NE 1106b20). Skillnad att handla modigt och handla som en modig person (rätt motiv etc måste vara på plats). En dygdig person finner även njutning i att utföra dygdiga handlingar..

13 Den rationella själens dygder
Karaktärsdygdernas plats är i den icke-rationella eller djuriska delen av vår själ – den rationella delens uppgift är dock att kontrollera de djuriska impulserna Rationella själens dygder: visdom, intelligens och förståelse Generell idé: den rationella själens funktion är att resonera väl Aristoteles skiljer på praktisk och teoretisk förnuft/resonerande Hur skiljer man på praktiskt och teoretiskt resonerande (förnuft) Institution enhet avdelning | Namn

14 Praktiskt och teoretiskt förnuft/visdom
Teoretiskt förnuft/visdom (sofia): Den vetenskapliga delen, undersöker det som är universell eller det som inte är upp till oss (hur världen är beskaffad) Praktisk förnuft/visdom (fronesis): Den rationella delen, vägleder oss i avseende på det som är upp till oss. Vårt praktiska förnuft excellerar då det leder oss till eudaimonia och manifesterar praktisk visdom; hjälper oss att fatta rätt beslut och utföra rätt handlingar. Det praktiska förnuftet ska vägleda den icke-rationella delen av själen och tala om vart medelvägen ligger i partikulära situationer. Deliberation (om väl utförd: inkluderar förståelse av hela situationen), decision (om deliberationen utförs väl ser vi vad som krävs i situationen och vi uppvisar intelligens), deliberative desire, action; finns inga giltiga generella regler (partikularism vs generalism). Praktiska förnuftet är kopplat till handlande. Teoretiskt förnuft: (understanding: förstå axiom; scientific knowledge: härleda teorem från axiom). När både förståelse och vetenskaplig kunskap är på plats uppvisar vi teoretisk visdom.

15 Hur blir man dygdig/hur handlar man dygdigt?
Fråga: Hur blir vi dygdiga? Svar: Använd en förebild (hantverksanalogi) Det räcker dock inte att vi handlar rätt för att en handling ska vara dygdig! …det […] en svår uppgift att vara god. Ty det är i varje enskilt fall svårt att få tag i det intermediära. […]. Likaså kan vem som helst bli vred, och det är lätt liksom att ge bort och göra av med pengar. Men att göra det i relation till rätt person, i lämplig utsträckning, vid rätt tidpunkt, med rätt syfte och på ett lämpligt sätt är varken vanligt eller lätt. Därför är det goda både sällsynt, berömvärt och skönt. (NE a26-29). För att lyckas handla dygdigt krävs praktisk visdom! Vi vet nu vad Aristoteles ansåg vara utmärkande för människor och kan därmed se vad han ansåg vara den bästa för oss. För att excellera eller blomstra eller fungera väl ska vi Det bästa livet är det kontemplativa livet (att använda teoretiskt förnuft)

16 Eudaimonia: Det högsta goda, det lyckliga livet
Att leva väl eller blomstra (det goda eller lyckliga livet) kräver att man lever i enlighet med sin funktion och excellerar i denna verksamhet. Det kräver dock även att man är vacker, har vänner, rikedom och makt. Att leva ett blomstrande liv beror därför till en viss del på tur. Institution enhet avdelning | Namn

17 Viljesvaghet (akrasia)
Viljesvaghet: att veta det goda/rätta men ändå inte göra det Tre olika uppfattningar: Sokrates: viljesvaghet är omöjligt. Platon i Staten: viljesvaghet är möjligt Aristoteles: viljesvaghet (i en viss mening) är möjligt Den som känner till det goda/rätta gör det goda/rätta.

18 Sokrates och viljesvaghet
No one who either knows or believes that something else, which is in his power to do, is better than what he is doing, subsequently does the other, when he can do what is better (Protagoras 358b7-c1) No one freely goes for bad things he believes to be bad; it’s not … in human nature to be prepared to go for what you think to be bad in preference to what is good. And when he is force to choose one of two evils, nobody will choose the greater when he can have the lesser (Protagoras 358c6-d4) Institution enhet avdelning | Namn

19 Hur ser Sokrates argument ut?
Ingen önskar vad hon anser vara på det stora hela dåligt; man önskar det man på det stora hela anser gott. Om en person tror att en handling är dålig så kommer han/hon inte önska att utföra den; om en person tror att en handling är bra så kommer han/hon önska att utföra den. Om en person önskar utföra en handling och det är möjligt att utföra den så kommer han/hon utföra den. Alltså: Om en person tror att en handling är bra och han/hon har möjligheten att utföra den, så kommer han/hon utföra den; om en person tror att en handling är dålig, så kommer han/hon inte att utföra den. Hur man exakt ska förstå argumentet är omtvistat. I Menon argumenterar Sokrates för testen att ingen önskar det dåliga, vilket verkar falskt. Om jag tillexempel önskar äta en svampstuvning jag gjort av vad jag tror är champinjoner men svampen är giftig så vore det ju dåligt att äta svampen, men ändå något jag önskar. Skilja mellan följande teser: Att önska något dåligt utan att veta att det är dåligt Att önska något dåligt i tron att de är dåliga Det är det senare som är relevant. Invändningar: Premiss 1 är falsk. Vi önskar inte alltid göra vad vi anser bäst. Försanthållanden om det rätta och motivation ser inte ut på så sätt. Kunskap motiverar inte (jämför karta och vägval). Två läsningar: prudentiell eller moralisk paradox: Ingen önskar göra vad de tror är moraliskt dåligt; ingen önskar göra vad de tror är dåligt för dem (skadar dem). Vad är det som gör kopplingen så tight? 1, moraliska fakta motiverar om vi har kunskap om dem, dvs., de har en slags magnetism eller dragningskraft, 2, moraliska uppfattningar är önskeliknande tillstånd, vi har en generell önskan att göra det rätta och undvika det orätta. Institution enhet avdelning | Namn

20 Moralisk eller prudentiellt argument?
Hur ska första premissen förstås? 1a: Om en person tror att en handling är moraliskt dålig så kommer han/hon inte önska att utföra den; om en person tror att en handling är moraliskt bra så kommer han/hon önska att utföra den. 1b:Om en person tror att en handling är dålig för honom/henne så kommer han/hon inte önska att utföra den; om en person tror att en handling är bra för honom/henne så kommer han/hon önska att utföra den. Saker kan vara dåligt på olika sätt. Betyder ”bra” och ”dåligt” dåligt för mig eller moraliskt dåligt? Om vi skiljer på dessa tolkningar får två olika argument med två olika slutsatser. Om jag anser att en handling är moraliskt bäst och jag kan utföra den så kommer jag utföra den. Om jag anser att en handling är bäst för mig, och jag kan utföra den, så kommer jag utföra den. Institution enhet avdelning | Namn

21 Platon och viljesvaghet
Plato, in separating the faculties of reason and appetite and setting them against one another, generated a psychological theory that expained how, contrary to Socrates and, for once, in accordance with accepted opinion, akrasia can and do occur (Arrington, 86). Förnuftet talar om vad som är rätt Behoven följer inte alltid förnuftets påbud Alltså är viljesvaghet möjligt. Institution enhet avdelning | Namn

22 Aristoteles och viljesvaghet
Lära om syllogismer (Alla A är B, Alla B är C, alltså, Alla A är C). Praktisk syllogism Vårt handlande har tre huvudkomponenter Översats (universell princip) ex. Stöld är fel Undersats (något faller under principen) ex. att ta Lisas penna är stöld Slutsats (handling/avsikt) ex. (avsikt/handling) att inte ta pennan Syllogismlära: hur en slutsats följer ur två premiser. (praktisk syllgism är denna lära fast tillämpad på handling – slutsatsen är en avsikt eller handling). Deliberation över medel för dygdigt handlande. Viktigt för att förstå hur Aristoteles tänkte sig att mänskligt handlande fungerar. Vad ska jag göra i den här situationen? Institution enhet avdelning | Namn

23 Aristoteles uppfattning
Aristoteles skiljer på två typer av vetande: Medvetet (att kunna redogöra för något) Omedvetet (att veta det, men inte kunna redogöra för det) Viljesvaghet uppstår då våra begär får oss att ”blunda” för undersatsen i en praktisk syllogism; den viljesvage misslyckas se kopplingen mellan en generell moralisk regel och en partikulär situation på grund av exempelvis begär eller behov. Jag har kunskap om trafikregler på ett sätt (medvetet) när jag kör bil och på att annat sätt (omedvetet) när jag sover eller är onykter. Jag vet att det är fel att stjäla, att ta lisas penna är stöld, men jag vill så gärna ha den att mitt omdöme om detta grumlas och undersatsen sätt ur spel och slutsatsen (handlingen) faller inte ut. Aristoteles är av åsikten att starka begär kan göra en lik en galning eller någon som är onykter. ”It is clear that we must say that the weak willed are like these people” (1147a 17-18). Debatten idag. Internalism/externalism. Vad är en moralisk uppfattning etc. Frågan om viljesvaghet är fortfarande i allra högsta grad levande. Mer moderat tolkning: att veta det rätta/goda men inte ha någon åtföljande motivation eller några känslor (exempelvis skuld eller ilska). Institution enhet avdelning | Namn

24 Situationistisk/partikularistisk etik
Situationistisk/partikularistisk etik: det finns inga generella moraliska regler vi kan använda oss av (annat än som tumregler) Institution enhet avdelning | Namn

25 Dygdetik Dygdetik: en lära där dygderna står i fokus.
Huvudfrågan är vad för slags karaktär man ska söka utveckla. Detta snarare än en strävan att hitta generella principer för rätt/fel handlande (jmf utilitarism). Agentfokuserad (snarare än fokuserad på handlingar) Hur bör man handla? En handling är rätt omm det är den slags handling som en dygdig person karaktäristiskt skulle utfört under omständigheterna (Hursthouse, On Virtue Ethics, p. 28). Institution enhet avdelning | Namn