U teklassrum s ÅNNARNA | Lärarmaterial | Människan och de sandiga markerna Det här arbetsmaterialet är tänkt att hjälpa lärare och elever till att komma.

En presentation över ämnet: "U teklassrum s ÅNNARNA | Lärarmaterial | Människan och de sandiga markerna Det här arbetsmaterialet är tänkt att hjälpa lärare och elever till att komma."— Presentationens avskrift:

1 U teklassrum s ÅNNARNA | Lärarmaterial | Människan och de sandiga markerna Det här arbetsmaterialet är tänkt att hjälpa lärare och elever till att komma till insikt om människans roll för de sandiga markernas växt- och djurlivet på Sånnarna. Arbetet om människan och Sånnarna genomförs förslagsvis både på skolan, i dess närmiljö samt vid uteklassrum Sånnarna. Tips! Utställningsskärmarna från Utemuseum Sånnarna samt broschyren ”Rör om i sanden” ger dig och dina elever en god sammanfattning av de sandiga odlingsmarkerna. Materialet finns att ladda hem från uteklassrummets hemsida under rubriken ”Resursbank”: www.buf.kristianstad.se/kick/not/uteklassrum/sannarna Det finns även ett kartmaterial kring Sånnarna, dock inte på webben. Materialet kan beställas genom Kristianstads Naturskola, naturskolan@utb.kristianstad.se (OBS! Gäller endast personal anställda inom BUF, Kristianstad kommun) Målsättningen med arbetsområdet är att elever och pedagoger ska:  komma till insikt om att människan har en viktig roll för de sandiga markernas biologiska värden,  kunna ge konkreta exempel på olika former av mänsklig aktivitet på de sandiga markerna, historisk i och samtida, samt hur detta har påverkat Sånnarnas djur- och växtliv.  utveckla insikten om betydelsen av variation i landskapet för den biologiska mångfalden, utveckla förmågan att avläsa landskapet och upptäcka olika småmiljöer, samt utveckla kunskap om hur detta mosaikartade landskap kan uppstå, bevaras och utvecklas.  kunna redogöra för några olika hot som Sånnarnas värden är utsatta för samt kunna ge exempel på hur dessa värden kan bevaras och utvecklas och samtidigt nyttjas av människan på ett hållbart sätt, dvs kärnverksamheten i Biosfärområdet. Naturvård och golf i Åhus. FOTO: CARINA WETTEMARK

2 Fundera, Upptäck & Undersök! Vandrande åkerbruk Inledning Vid sin skånska resa 1749 beskriver Linné det vandrande jordbruk som bönderna bedrev på de torra och magra markerna kring Åhus. Åtminstone sedan bronsåldern och ända fram till början av 1900- talet har människan brukat de här markerna i ett mycket småskaligt jordbruk. Bruket har skapat förutsättningar för ett unikt landskap med ett mycket speciellt djur- och växtliv. Grusviva och månhornsbagge FOTO: SAM PETERSON Uppdrag Hur ser markanvändningen ut vid olika tidsperioder? Vilka förändringar har skett sedan 1800-talet? Använd karthäftet! Varför kallas det ”vandrande åkerbruk”? Ta del av demonstrationsodlingen intill utemuseet som visar i miniatyrformat det vandrande åkerbruket. På vilka sätt gynnar det vandrande åkerbruket den biologiska mångfalden? På vilka andra sätt använder människan landskapet så att värdefulla miljöer skapas? Vad är nyckeln till att bevara de sandiga markernas säregna växt- och djurliv? Sandflykt Inledning Linné imponeras av markerna mellan Kristianstad och Åhus : ”Landet var det härligaste och bestod av de störste åkerfält varimellan präktiga ängar lyste” Resan går genom välluktande fält (sandnejlika) och sandmarker. Men Linné beskriver också problemet med flygsand på bägge sidor av ån vid Åhus. Flygsanden transporteras långa sträckor vilket ger problem för folket; floderna blir grundare och åkrarna sandfulla. Linné ger exempel på hur viktig växtlighet är för att binda sanden. Uppdrag Varför är det så blåsigt i Åhustrakten och vad händer när det blåser här samtidigt som det är torrt? Hur påverkar vinden växter, djur och odling - både positivt och negativt? Hur ser omgivningar ut närmast utemuseum Sånnarna nu och för 200 år sedan? Titta er omkring och jämför med kartorna i karthäftet. Vilka skillnader och likheter finns? Hur har människan förändrat omgivningarna för att förhindra sandflykt? Variation & biologisk mångfald Inledning I ett område där det finns olika sorters miljöer kan det trivas många olika sorters växter och djur. Det kan handla om variation i markens fuktighet, om det är skuggigt eller solig, jordtyp, vind och temperatur, om underlaget är kuperat eller plant, födotillgång och så vidare. Ju mer varierat, ”skräpigt” och mosaikartat landskapet är, desto större chans att den biologiska mångfalden är hög! Uppdrag Undersök förslagsvis området kring ”Grushålan” och försök komma fram till hur många olika slags miljöer det finns i området. Vad finns det mest av och minst av? Exempel på miljöer är kaninhål, sandig brant, stängselstolpar, stenmur, stenhög, vattensamling, markväg, stig, en samling videbuskar, stenhög, några gamla brädor etc, etc. Dokumentera med papper, penna och kamera! Fundera sedan på hur dessa miljöer har uppkommit, vilka som har mänskligt ursprung samt om och hur de bör bevaras för att gynna mångfalden av växter och djur. Torra och blöta marker i Vattenriket. Man ju undra hur bönderna egentligen kunde överleva på de magra skördar som de sandiga odlingsmarkerna gav? Inte långt från de torra, magra och sandiga markerna finns det frodiga strandängar längs med Helge å, fd Svarta Sjö Svarta Sjö avvattnades 1775 – då Helge å nytt fick ett nytt utlopp vid Gropahålet. Mer om detta hittar ni här: www.buf.kristianstad.se/kick/not/uteklassrum/Linnérundan/info.shtml Klicka på ”Helge å får ett nytt utlopp” under rubriken Om Vattenriket, Helge å och staden Kristianstad. www.buf.kristianstad.se/kick/not/uteklassrum/Linnérundan/info.shtml Uppdrag Studera markanvändningskartan från 1819 och jordartskartan i karthäftet! Hur ser det ut längs Helge å?

3 ”Sandiga” ord och uttryck! Varför betyder ordet ”sånna” i Sånnaskolan? Varför heter det att marken ligger i ”träda” och vad gjorde egentligen en sandvaktare?? Det finns många dialektala ord som mer eller mindre är knutna till de sandiga odlingsmarkerna. Uppdrag Fundera över ordens betydelse, leta egna lokala ord och uttryck, föreslå gärna egna tolkningar först och sök svaren genom olika källor som ”gamla” Åhusbor, internet, mus é et osv. Sånna. Sand Sånnarna/sannarna. Sandarna, de sandiga markerna kring Åhus. Träda. Åkermark som ”vilar” från odlade grödor. Tolkning: Betande kreatur får ej, eller får lov att beträda marken. Sandvaktare. Någon som hade uppdraget att vaka över sandflykten och att varna bönderna i tid om sanden hotade att driva över odlade grödor. (Frågan är vad man kunde hinna göra på kort tid…?) Månhornsbagge. Horn är ju självklart, men måne? Kanske för att den är nattaktiv? Rävagräs. Gullusern som den egentligen heter, såddes in i början av 1900-talet för att förbättra betet på de sandiga markerna. Se hur den ser ut och läs om den på t ex http://linnaeus.nrm.se/flora/ Hur kan växten förbättra betet? Och varför kallades den för rävagräs? Dragkamp - praktiskt naturvård! Månhornsbaggen, sandbina, många örter och svampar trivs inte när gräset brer ut sig och bildar sammanhängande mattor. Tillsammans med kornas tramp och kaninernas grävande kan ni också göra en naturvårdande insats och se till att det bildas öppna sandblottor. Anordna dragkamp och slit och nöt på gräset så mycket ni kan! Hot och lösningar Inledning Många av de värdefulla sandmarkerna är idag hotade genom olika mänskliga aktiviteter. Stora områden har försvunnit bara sedan slutet av 1990-talet. Det finns dock exempel på hur man kan bevara och utveckla natur- och kulturvärden på sätt som är till nytta för både människor och naturen. Uppdrag På vilka sätt är de sandiga odlingsmarkerna hotade? Använd egna observationer ute vid Sånnarna samt fakta- och informationsmaterialet som finns på uteklassrummets hemsida. Kristianstads Golfklubb - praktiskt exempel på hållbar utveckling! Med torktåliga grässorter som inte kräver så mycket gödning och med markberedning som gynnar det speciella djur- och växtlivet, är Kristianstads Golfklubb ett gott exempel på hur människan kan nyttja de värdefulla markerna på ett hållbart sätt. Golfklubben har fått en nationell utmärkelse för sitt arbete och jobbar nu för att erhålla en internationell miljöcertifiering. FOTO: SAM PETERSON