Uppföljning av etableringsinsatser i Västerbotten,

En presentation över ämnet: "Uppföljning av etableringsinsatser i Västerbotten,"— Presentationens avskrift:

1 Uppföljning av etableringsinsatser i Västerbotten, 2012-2013
”Projekt UPP” Uppföljning av etableringsinsatser i Västerbotten, Projektledare: Elina Pettersson Projektägare: Umeå Kommun i samarbete med länets övriga kommuner, Länsstyrelsen Finansiering: § 37- projektmedel från Länsstyrelsen

2 Mottagandet av ensamkommande barn i Västerbotten Kartläggningens syfte
ge Länsstyrelsen i Västerbotten en överskådlig bild av mottagandet av ensamkommande barn i kommunerna i länet. identifiera utvecklingsområden och goda exempel kring mottagandet underlätta planering av framtida insatser och ett effektivt genomförande av dessa.

3 Metod Frågeformulär och intervjuer som riktats till kommunernas boendeföreståndare vid HVB-hem för ensamkommande barn. Kartläggningen är uppdelad i två delar. en kvantitativ del som behandlar verksamhetshistorik och verksamhetsaktuellt en kvalitativ del som behandlar samverkan på lokal och regional nivå samt respondenternas synpunkter kring möjligheter och utvecklingsområden kring mottagandet av ensamkommande barn.

4 Antal ensamkommande barn som anvisats till Västerbotten
Skellefteå 251 Umeå 123 Vännäs 20 Robertsfors 18 Norsjö 82 Storuman 30 Dorotea 27 Vilhelmina 15 Åsele 52 Lycksele 31 Västerbotten 649 Antal ensamkommande barn som anvisats fr.o.m (eller verksamhetsstart ) t.o.m. 31 mars 2012 31 Mars 2012 fanns 300 ensamkommande barn inskrivna i kommunernas verksamheter Första kvartalet 2012 har 43 ensamkommande barn anvisats till Västerbotten

5 Mottagna ensamkommande barn i Västerbotten (2006- första kvartalet 2012)
Vidare framgår av den kvantitativa delen hur mottagandet av EKB i Västerbotten ser ut i förhållande till utfall i asylärenden, åldersbedömning, avvikelser och familjeåterförening Bl.a. har: (den 31 mars) av de ca 650 fått Put. D.v.s permanetnt uppehållstillstånd av de mottagna har klassats som Dubliärenden. Dv.s att de redan har pågående asylärende i något annat Eu land och att deras asylansökan därför inte kommer att prövas i Sverige. har fått avslag på sin asylansökan 64 barn har skrivits upp eller ned i ålder 39 stycken har avvikit från kommunrnas omsorg. I många fall utan att man sedan vet var de tagit vägen i andra fall 6 har de avvikna kommit tillbaka 29 av de ensamkommande har återförenats med någon familjemedlem.

6 Problematiskt med siffror och statistik för verksamhetshistorik
Hög arbetsbelastning Avsaknad på efterfrågan från politiskt håll

7 Ytterligare resultat och slutsatser utifrån kartläggningen
Det finns ett starkt engagemang för ensamkommande barn bland Västerbottens mottagande kommuner och inte minst länets HVB-hemsföreståndare. Det finns behov av mer kontinuerlig och systematisk uppföljning av kommunernas verksamhet för ensamkommande barn. Det finns anledning att utveckla både den lokala- och den regionala samverkan kring ensamkommande barn Större deltagande i mottagandet av ensamkommande barn efterfrågas från : Politiker Landstinget (särskilt Barn och ungdomspsykiatrin) Socialtjänsten privata hyresvärdar Näringsliv och privata företag Respondenterna föreslår en regional verksamhetssamordnare för att främja regional samverkan samt ett gemensamt regionalt förhållningssätt för mottagandet. Det finns ett starkt engagemang för ensamkommande barn bland Västerbottens mottagande kommuner och inte minst länets HVB-hemsföreståndare. Det finns behov av mer kontinuerlig och systematisk uppföljning av kommunernas verksamhet för ensamkommande barn. Det finns anledning att utveckla både den lokala- och den regionala samverkan kring ensamkommande barn Bl.a. efterfrågas: - samtliga aktörers, d.v.s. både kommun, myndigheter, privata och ideella sektorn aktiva deltagande och arbete för samverkan och samordning av olika insatser för målgruppen. - utarbetandet av tydligare ansvarsfördelning, rollbeskrivningar och samarbetsformer för samtliga parter som är involverade i mottagandet av ensamkommande barn. (Vilket bland annat skulle kunna göras genom att teckna skriftliga överenskommelser med inblandade aktörer.) Större deltagande i mottagandet av ensamkommande barn efterfrågas från : Politiker Landstinget (särskilt Barn och ungdomspsykiatrin) Socialtjänsten privata hyresvärdar Näringsliv och privata företag    SNABBA FRÅGOR KRING ENSAMKOMMANDE BARN KARTLÄGGNINGEN ? GÅR VIDARE TILL NÄSTA DEL!

8 Kartläggning av sfi i Västerbotten Syfte och metod
ge en överblick av Västerbottens kommunala verksamheter kring svenskundervisning för invandrare. Resultatet bygger på inhämtande av statistik och intervjuer med länets 15 sfi-rektorer Rapporten, ett underlag för sfi rådslag - En utvecklingsåtgärd inom dokumentet ”regional utvecklingsstrategi för etablering av nyanlända i Västerbotten 2012”

9 Antal sfi-studerande, antal flyktingar och andel flyktingar vid sfi i Västerbotten 2011
Kommun Antal Sfi-elever Antal flyktingar2 Andelflyktingar vid sfi Skellefteå 325 i.u Bjurholm 31 19 61% Vännäs 34 22 65% Vindeln 20 8 40% Nordmaling 53 26 49% Roberstfors 43 72% Dorotea 32 29 91% Lycksele 56 28 50% Malå 42 33 79% Norsjö 45 40 89% Sorsele 61 55 90% Storuman 10 30% Umeå 678 135 20% Vilhelmina 65 54 83% Åsele 2 11% Totalt 1537 492 32% 1537 inskrivna sfi-studerande i länet 492 av dessa är flyktingar ( Med flyktingar avses här personer som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.) - Noterbart är att Umeå kommun och Skellefteå är två kommuner med stort antal sfi-studerande medan - Dorotea, Norsjö, Sorsele, Vilhelmina har störst andel flyktingar (mellan %) SVÅRT ATT FASTSTÄLLA HUR MÅNGA SOM ÄR HELTIDSSTUDERANDE! Skellefteå har inte angett uppgifter kring antal flyktingar. Relevant med att identifiera sammansättningen för sfi:s målgrupp i varje kommun är att gruppen invandrare är avgörande för hur sfi organiseras. Flyktingar högre grad nivåanpassade kurser. – analfabetisering och studiehandledning på modersmål Övriga invandrare (kärleksinvandrare, arbetskraftsinvandrare) högre grad av flexibilitet -Kvälls-distanskurser - intensiv-sfi

10 Några av de områden där sfi lyckas bra
Samtliga 15 kommuner i länet erbjuder sfi minst 15 timmar i veckan till de som har rätt att delta i utbildningen. Samtliga sfi-skolor kan erbjuda utbildningen inom den tidsgräns som skollagen rekommenderar- 3 månader för samtliga och 1 månad för personer som omfattas av etableringslagen. Alla sfi-skolor erbjuder studie och yrkesvägledning Sfi-skolor i Västerbotten ligger bra till i jämförelse med rikssnittet vad gäller avbrott av studier vid sfi och de avbrott som görs beror i stor utsträckning pga. arbete I länet finns många engagerade och dedikerade både lärare och rektorer. Man arbetar aktivt för att kunna erbjuda de studerande individanpassad undervisning som utgår från den enskildes behov och förutsättningar i så stor utsträckning som möjligt Kartläggningen pekar på både områden där sfi fullföljer sitt uppdrag väldigt väl och områden där det finns ett visst förbättringsutrymme - Men det finns som sagt även områden där sfi skulle kunna bli bättre och där man på ett mer effektivt sätt skulle kunna underlätta för de nyanländas etablering. De områden som rapporten identifierat som huvudsakliga sådana förbättringsområden är bla: se nästa bild

11 Förbättringsområden för sfi i Västerbotten
Ökad flexibilitet Förbättrad samverkan med bl.a Arbetsförmedlingen kring praktikanskaffning Kortare studieuppehåll vid samtliga sfi-skolor Stärkta rutiner för strukturerad uppföljning

12 Flexibilitet vid sfi i Västerbotten
Kommuner med anpassade inriktningar av sfi Kommuner med kvälls- och distanskurser 7 av 15 kommuner saknar lokala överenskommelser där sfi ingår.

13 Ökad flexibilitet vid sfi i Västerbotten
Fler anpassade inriktningar - yrkes-sfi, analfabetisering, intensiv-sfi Utökade möjligheter att kombinera sfi med andra studier tex. annan vuxenutbildning Större utbud av kvälls- och distanskurser Studiehandledning och undervisning på modersmål Regional samverkan för ökad gemensam kapacitet vid sfi Kartläggningen pekar på en del mer konkreta utvecklingsområden för främjandet av flexibilitet vid sfi i Västerbotten Fler anpassade inriktningar - yrkes-sfi, analfabetisering, intensiv-sfi Utökade möjligheter att kombinera sfi med andra studier tex. annan vuxenutbildning Större utbud av kvälls- och distanskurser Studiehandledning och undervisning på modersmål Regional samverkan för ökad gemensam kapacitet vid sfi Många av kommunerna i Västerbotten är små kommuner med litet elevunderlag och ibland knappa resurser vilket gör att sfi skulle kunna öka sin effektivitet och måluppfyllelse om man samverkade i större utsträckning över kommungränserna.

14 Samverkan kring praktikanskaffning
Studerande som 2011 utförde praktik Sfi-skolor som 2011 samverkat kring praktikanskaffning Ytterligare utdrag ur rapporten som här visar på hur det ser ut för de sfi studerande när det gäller att genomföra praktik i samband med sfi-studier. Och vilken samverkan som finns för praktikanskaffning. Det var endast 20 % av sfi-studerande 2011 som utfört någon form av praktik Och alltså 80 % som inte gjort praktik 6 av 15 sfi-skolor saknar samverkan med andra aktörer såsom bl.a. AF Gemensamt ansvar att tillhandhålla praktikplatser Sfi, Arbetsförmedlingen, kommunens övriga förvaltningar m.fl Praktik är ett viktigt inslag i etableringen för de nyanlända eftersom att det både har har positiva effekter för språkinlärningen och ger arbetslivserfarenhet och de kontakter för att komma ut på arbetsmarknaden. Regeringen satsar nu i årets budgetproposition och fyra år framåt 500 miljoner kronor för praktikplatser åt nyanlända. Praktiken är tänkt att vara sex månader och de avsatta medlem är en merkostnadsersättning som skapar möjlighet för nyanlända per år att få praktik under den första tiden i Sverige. Parktikanskaffning hanteras bl.a. inom Lokala överenskommelser – 7 av 15 saknar lokala övernskommelser

15 Förbättrad samverkan kring praktikanskaffning
Samtliga berörda aktörer, d.v.s. sfi och kommunernas övriga förvaltningar samt Arbetsförmedlingen m.fl. måste bli bättre på att aktivt uppsöka praktikplatser för de sfi-studerande Förbättra informationen till– och kontakten med Näringslivet Lokala överenskommelser i länets samtliga kommuner där sfi inkluderas och där praktikanskaffning regleras Synkronisering/ kordinering av etableringsinsatser Gemensam planering

16 Omställningar av studieuppehåll
14 av 15 sfi-skolor har minst 4 veckors studieuppehåll Fr.o.m. juli 2012 ställs högre krav på kontinuerlig undervisning året om Regional samverkan för att bemöta de nya kraven ?

17 Stärkta rutiner för strukturerad uppföljning
6 av 15 kommuner saknar rutiner för uppföljning av sfi-verksamheten

18 Sfi rådslag Den 4 oktober - sfi rådslag för skolchefer och utbildningspolitiker Där diskuterades; Hur man lokalt/regionalt kan förbättra möjligheterna till flexibla lösningar inom sfi? Hur kan man lokalt/regionalt förbättra möjligheterna till praktik för studerande vid sfi? Hur kan man lokalt/regionalt förbättra möjligheterna till att bedriva sfi kontinuerligt under hela året? Hur kan man lokalt/regionalt förbättra möjligheterna till uppföljningar av sfi? Vilka områden/frågor är intressanta att följa upp över tid och på länsnivå?

19 Tack för er tid och uppmärksamhet !!!