Noste = strömmen som stiger uppåt År 2003 står vuxenutbildarna i Finland inför ny en utmaning Nationellt Noste –program, med målet att ”höja utbildningsnivån”

En presentation över ämnet: "Noste = strömmen som stiger uppåt År 2003 står vuxenutbildarna i Finland inför ny en utmaning Nationellt Noste –program, med målet att ”höja utbildningsnivån”"— Presentationens avskrift:

1 Noste = strömmen som stiger uppåt År 2003 står vuxenutbildarna i Finland inför ny en utmaning Nationellt Noste –program, med målet att ”höja utbildningsnivån” för vuxna som är mellan 30 och 54 år och som har en examen endast grundnivå samt är i behov av uppdatering och/eller komplettering av sin yrkesutbildning Petri Salo/Åbo Akademi i Vasa

2 Aikuiskoulutustutkimus är en omfattande undersökning om de vuxnas inlärning, studier och deltagande i vuxenutbildning. Man upprepar denna undersökning med fem års mellanrum. Den se- naste genomfördes år 2000. I den deltog sammanlagt 2041 vuxna i åldern 30-54 år Av dessa saknade 22%, dvs. 446 personer utbildning efter grundläggande utbildning (folkskola,mellanskola, grundskola) Dessa ingår i Noste-programmets målgrupp, som totalt uppskattas till 330 000 personer Uppgifterna i sammanställningen är hämtade från: Kokkila, H. 2003. Elinikäiseksi oppijaksi aikuisiällä? Tillgänglig på internet: http://www.joensuu.fi/sosiologia/www/hanneg.pdf Petri Salo/Åbo Akademi i Vasa

3 ÅlderAndelAlla 30-54 år 30-3414%18% 35-3911%20% 40-4415%20% 45-4925%21% 50-5435%21% YrkesverksamhetAndelAlla 30-54 år Löntagare54%68% Företagare11%9% Jordbrukare5%4% Arbetslös/perm.13%9% Pensionerad12%5% Målgruppen i Noste-programmet enligt AKU2000-undersökningen Petri Salo/Åbo Akademi i Vasa

4 - Över hälften (60%) är män (samtliga 30-54; 51%) - Två av tre är gifta eller samboende (samtliga 30-54; 74%) - Över hälften (60%) har inga barn under 18 år (samtliga 30-54; 46%) - 7 % har svenska som modersmål - Hälften av männen arbetar inom servicebranschen, av kvinnorna drygt två tredjedelar - 70 % har en lång arbetserfarenhet, dvs. över 20 år - bara 10% har en ”utbildningshistoria” längre än 10 år - 93 % har ett stadigvarande arbetsförhållande - 95 % har heltidsarbete Målgruppen i Noste-programmet enligt AKU2000-undersökningen Petri Salo/Åbo Akademi i Vasa

5 Varför har man deltagit i utbildning? Utveckla sig själv/yrkesskickligheten 38% Förpliktelse gentemot arbetsgivaren 32% P.g.a. förändringar i arbetsuppgifter 22% Initiativet till deltagande togs av: En själv36% Arbetsgivaren59% M K 29% 49% 35% 29% 27% 15% 29% 45% 64% 53% Petri Salo/Åbo Akademi i Vasa

6 Vad har man i målgruppen deltagit i för vuxenut- bildning under det senaste året? (över 6 timmar) Ordnats på arb.platsen av arb.givaren 21% I konferenser/seminarier 11% Kurs vid organisation som ger fortbildning 9% Medborgarinstitut 7% Vuxenutbildning vid yrkesläroanstalt 6% - Hälften (48%) deltagit i vuxenutbildning under det senaste året - 8 % har aldrig deltagit vuxenutbildning - Om man ser på deltagandet i yrkesanknuten utbildning, kan man dela målgruppen i icke-deltagare (17%) och utbildningsaktiva (31% deltagit 4-10 gånger; 34% deltagit över 10 gånger) Petri Salo/Åbo Akademi i Vasa

7 Attityderna gentemot yrkesanknuten utbildning Man deltar för att... Få nya arbetsuppgifter 49% Få mera krävande arbetsuppgifter 45% Bibehålla sin arbetsplats 40% Få mera lön 35% Petri Salo/Åbo Akademi i Vasa Vilken typ av utbildning upplever man sig ha behov av? Datateknik 25% Språk 16% Ledarskap, ekonomi/handel 17%

8 Hinder för deltagande i personalutbildning (påverkar mycket eller något) Utbildningens dåliga kvalitet 72% Brådska på arbetsplatsen 42% Brist på utbildning som arbetsgivaren står för 28% Hinder för deltagande på fritiden (påverkar mycket eller något) Besvärliga/obekväma arbetstider 54% Brist på intresse46% Trötthet 28% Petri Salo/Åbo Akademi i Vasa

9 Pro gradu arbete från år 2002, skriven av Johanna Kjerin - 18 åldriga, från 44 till 59 år, banktjänstekvinnor från Svenskfinland - Sex av dem hade endast grundutbildning (folkskola/mellanskola) - Alla hade lång arbetserfarenhet inom bankväsendet Deltagande i vuxenutbildning - Nästan alla deltar, några mycket aktiva, några passiva - Alla deltar i personalutbildning, från 3-5 gånger i året ”Som äldre deltar man mindre än som yngre” - Man deltar för att lära sig mera, för att klara av förändrings- takten och för att man är intresserad - Man väljer kurser som bygger på det man kan från tidigare och det man har nytta av i arbetet Petri Salo/Åbo Akademi i Vasa Åldriga arbetstagare och inlärning – en fallstudie inom bankväsendet

10 Åldriga arbetstagare och inlärning - Den långa arbetserfarenheten ger en viss självsäkerhet i fråga om arbetsuppgifterna och yrkesidentitet ”Man vet i regel vad man är bra eller dålig på” - Man har en beredskap att handleda och bli handledd - Flera (5 st.) vill lära sig i arbetet än på kurs (2st.), resten har ingen större skillnad eller önskar kombinera de båda sätten - Kurser och utbildningar en viktigt social funktion, man träffar andra människor inom samma bransch Petri Salo/Åbo Akademi i Vasa Gestaltning av arbetet inom bankbranschen - Allt snabbare förändring som man kan bli uppgiven inför - Teknikens utveckling kräver ständig uppdatering - Allt flere arbetsuppgifter, mera ansvar och större arbetsbörda ”Man hänger med, klarar av det bättre eller sämre” ”Man skall glömma det gamla innan man tar itu med det nya” - Stress och press utifrån/uppifrån - Förändringen upplevs både positiv och negativt

11 Attityder gentemot inlärning - Svårare att lära sig nya saker – behöver mera tid, effektiv strategi - Koncentrationssvårigheter och trötthet påverkar - De samlade erfaranheterna uppväger delvis svårigheterna - Som äldre har man livserfarenhet som gör det t.ex. lättare att se kundens situation - Man har bättre människokännedom - Man är bättre på att se helheter Attityder gentemot pensionering Man vill pensionera sig vid 60 – 65 års ålder Ingen är intresserad av att arbeta efter arbetspensionsåldern Petri Salo/Åbo Akademi i Vasa

12 Den andra generationen: Strukturförändringars och förbättrade utbildningsmöjligheternas generation - födda mellan 1936-1955, idag från 49 till 67 år (en tredjedel av målgruppen) - arbete i central position i livshistorien – koppling till utbildning/karriär - förflyttning från landsbygd till städer - förbättrade, men klassbundna utbildningsmöjligheter Utbildning som möjlighet - Utbildning = skola Den tredje generationen: Välfärdens och de många utbildningsvalens generation - den symboliska erfarenhetsvärlden, media och underhållning i en central position i livshistorierna - i livshistorierna framstår för val av läroanstalter, fritidsintressen och sökandet av sig själv som viktiga teman - (grund)utbildning som en självklarhet – ett val Utbildning = i skolor, läroanstalter, i anslutning till arbet/på fritiden Tre finländska utbildningsgenerationer Källa: Antikainen, A. 1998: Kasvatus, elämänkulku ja yhteiskunta. Petri Salo/Åbo Akademi i Vasa

13 Vuxna är mera motiverade, tar större ansvar (49 %) Vuxenläraren slipper disciplinproblem (33 %) Vuxnas erfarenheter påverkar innehållet (31 %) Vuxna kräver effektiv undervisning (24 %) Vuxna är mindre spontana, vill ha trygg rutin (16 %) Svenska komvuxlärare om skillnaden mellan att undervisa vuxna och barn Petri Salo/Åbo Akademi i Vasa

14 Vad borde vuxenlärarna göra? @ De potentiella deltagarna i målgruppen måste motiveras! @ Deltagare måste uppleva nytta och meningsfullhet! @ Deltagarna måste komma över ”negativa skolerfarenheter” @ Man skall kunna koppla det som förs fram till arbetsuppgifterna/ fritidsintressen! (genomgång, kartläggningar) @ Man skall kunna handleda och vägleda på ett meningsfullt sätt @ Man skall kunna påvisa resultaten – utfallet! För detta behövs verktyg: @ Instrument för diagnostisering av tidigare kunskaper, färdigheter och erfarenheter (Vad man kan och vet! Vad man inte kan och vet!) @ Instrument för kartläggning av behov (på kort sikt - på lång sikt) @ Instrument som hjälper med behovkartläggning, planering och förverkligande – Personliga studieplaner Onödigt att göra detta individuellt – behövs samarbete och nätverk!!! Petri Salo/Åbo Akademi i Vasa

15 Om personliga studieplaner Utgångspunkt @ Individens tidigare studier @ Arbetserfarenhet @ Livssituation Utgående från dessa tar man ställning till @ Utgångsläget/-nivån @ Tidsramarna för studier @ Innehåll och metoder/studieaktiviteter @ Utvärderingssätt och –former Strävar efter att... man skall undvika onödiga överlappningar Borde leda till att... 1) individen skapar sig en föreställning om sina egna mål 2) medventenheten om det egna kunnandet ökar 3) individen blir medveten om de krav som ställs i fråga om yrkesskicklighet och -kunnande Petri Salo/Åbo Akademi i Vasa

16 Miniversion (konstaterande) En kartläggning och uppföljning av de delområden av yrkesskicklighet som individen behärskar Maxiversion (strategisk) En mångsidig och grundlig genomgång av... individens livssituation och förväntningar önskemål och förhoppningar studiefärdigheter och -vanor styrkor och svagheter i yrkeskunnandet förväntningar och mål gällande studier Petri Salo/Åbo Akademi i Vasa Personlig studieplan

17 Exempel på innehåll i ett Personligt Studieplan (A) tidigare utbildning och arbetserfarenhet (B) utvärdering av utgångsnivån (C) kartläggning av studiefärdigheter (D) önskemål gällande utbildning och studieaktiviteter (E) kartläggning av livssituationen (tid, pengar, familj osv.) (F) hur tidigare prestationer kan räknas till godo (G) kartläggning av planerna efter utbildning, examina Petri Salo/Åbo Akademi i Vasa

18 Långt borta LOKALISERING Nära Annonsering REKRYTERING Uppsökande Saknas BRYGGOR TILL STUDIER Vägledning, möjlighet att prova Kursavgifter FINANSIERING Avgiftsfritt, bidrag Ingen anpassning TIDER Anpassning Tillfällig GRUPPSAMMANSÄTTNING Existerande relationer Fixerat, KURSINNEHÅLL Flexibel, anpassad, saknar betydelse meningsfull Anpassning av vuxenstudier för utbildningsovana Traditionella åtgärder Kraftfulla åtgärder Källa: Fransson, A. & Larsson, S. 1990. Att ta steget till vuxenstudier Petri Salo/Åbo Akademi i Vasa

19 Saker och ting att fundera på!! Hurudant (stöd)nätverk behöver du som lärare? Hur skall Du skapa den? Vilka är de största utmaningarna för mig som lärare? Att möta vuxna studerande? Att hjälpa dem i de inledande skederna? Att kunna motivera dem i sina studier? Att veta hur verkligheten inom min bransch ser ut idag? Att handleda/undervisa/utvärdera/individualisera?

20 Material på internet Kunskapslyftet i Sverige, Regeringens proposition: Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen (sidorna 30-48) hoppa över det som inte är allmänt relevant http://utbildning.regeringen.se/propositionermm/propositioner/00_01/p20002001_72.pdf Rapporten Elinikäiseksi oppijaksi aikuisiällä? om Noste –programmets målgrupp www.joensuu.fi/sosiologia/www/hanneg.pdf UBS´ hemsidor www.oph.fi -> julkaisukaappi -> arviointi/ammatillinen koulutus -> aikuiskoulutus ja opettajankoulutus -> svenskspråkiga publikationer Nyttigt? Bakom länken Aikuiskoulutus ja opettajankoulutus @ Lakio & Ropo: Ammatillinen aikuiskoulutus verkkoon @ Niskanen: Näyttötutkintojen ja henkilökohtaisten opiskeluohjelmien... @ Spangar, Filander & Jokinen: Aihioita aikuisopiskelin henkilökohtaistamiseen På svenska @ Kvalitetsledning i anslutning till läroavtalsutbildning @ Inlärning i arbetet Handledning för utbildningsanordnare www.vasa.abo.fi/users/psalo/Web/nykurstud.htm -> studiematerial på svenska

21 Petri Salo/Åbo Akademi i Vasa