Ta fram en kvalitetsmodell med indikatorer för verksamhetsuppföljning.

En presentation över ämnet: "Ta fram en kvalitetsmodell med indikatorer för verksamhetsuppföljning."— Presentationens avskrift:

1 Ta fram en kvalitetsmodell med indikatorer för verksamhetsuppföljning.
Nytt uppdrag delprojekt 4: Ta fram en kvalitetsmodell med indikatorer för verksamhetsuppföljning.

2 Något förändrad organisation
Rektorsgruppen blir referensgrupp och delprojektets ledningsgrupp blir styrgrupp. Projekttiden förlängs till För uppdraget ”riktlinjer programutbud” sker ingen förändring.

3 Hur utformar vi kommunalförbundets kvalitetssystem?
Vad vill vi veta? Vilka är ”Vi”? Vilka är de relevanta indikatorerna? Vilken kravnivå? Ex. Skolinspektionens inspektionspunkter.

4 Vad vill vi veta? studieavbrott med orsaker närvaro betygsresultat
gymnasieexamen collegediplom för egna kommunen och för kommunförbundet - pivottabeller anpassad studiegång omval av kurser programbyten - och varför ändrad individuell studieplan beslutade åtgärdsprogram ja/nej elevenkäter: trygghet, inflytande, lärande,

5 Vad vill vi veta? andel behöriga lärare antal kränkningsärenden
resultatindikatorer IM ( övriga nyanlända inom vux) APL antal veckor 15 lärlingsplatser nationella prov systemintegration ekonomi/kvalitet andel elever som söker utb. utanför kommunförbundet - andel sökande utifrån som vill läsa inom kommunalförbundet antal sökande in eller ut från kommunförbundet meritpoäng 22. nyckeltal SYV, skolsköterska, elevvård, etc...

6 Modellidé Kronologiskt kvalitetssystem
Fas 1 antal sökande andel sökande in till vårt kommunförbund respektive ut ur vårt kommunförbund systemintegration inom ekonomi-- och kvalitetssystem vad kostar eleven? antal sökande per program meritpoäng per program Fas 2 byte av program byte av skola byte av kurser (Vux)

7 Modellidé….. Fas 3 studieavbrott - orsaker närvaro resultat :
betyg, intyg, gymnasieexamen, andel F eller streck under utbildning, antal studieavbrott och orsaken till avbrottet, collegediplom antal beslutade åtgärdsprogram -- hur många JA och hur många NEJ resultatindikatorer - effektivitetsmått - Introduktionsprogram (IM) samt inom VUX Lärling/ Arbetsplatsförlagt lärande (APL) Individuellt anpassat program

8 Modellidé…. Fas 4 ELEVENKÄT: trygghet, inflytande, lärande
antal kränkningsärenden klagomålshantering  Fas 5  andel behöriga/legitimerade lärare nyckeltal gällande Studie- och yrkesvägledare (SYV), lokaler, elevhälsa etc

9 Vem vill veta? Systemkrav: Möjlighet att filtrera ut det material som respektive nivå behöver: rektor förbundsdirektion ägarkommunens nämnd lärare skolinspektion Arbetsgruppen: Dan Jonsson, Elisabet Järmens Wallin, Anders Olsson, Maritta Collin, Ylva Tiden, Fredrik Ebervik

10 Kriterier för analys inför beslut om gemensamt utbud för gymnasieskola, gymnasiesärskola och VUX:
1. Omvärldsanalys - statliga direktiv o ekonomi Analys av statliga direktiv - arbetsmarknad, näringsliv regionalt, nationellt och internationellt Analys av framtida arbetsmarknad Analys av internationella, nationella och regionala behov gällande utbildning och arbetsmarknad Analys av befintliga näringslivskontakter och avtal - högskolor, universitet Analys av utbildningsutbud på högskolor/universitet Analys av behörighetskrav för studier vid högskolor/universitet Analys av samarbeten, nätverk med högskolor/universitet - konkurrens t.ex friskolor och omgivande kommuner Analys av erbjudet utbud från friskolor och omgivande kommuner. - nuvarande profiler t.ex RIG, NIU Analys av befintlig profilering

11 Kriterier för analys inför beslut av programutbud
2. Förutsättningar - lokaler o material - sökbild och intresse (däremot är vi frågande till säkerheten i enkäter från åk 8 som Troll/Värn använder) Analys av grundskoleresultat och behörighetsnivå Analys av aktuell sökbild Analys av sökbild över tid och utvecklingstrender - kompetens inom förbundet Analys av befintlig kompetens Analys av kompetensbehov - Gymnasiesär, VUX och IM är fördel av befintliga verksamheter/program på gymnasiet. Analys av befintliga verksamheter och samarbetsvinster

12 Kriterier för analys inför beslut av programutbud.
3. Kommunikationer – tåg / buss -Möjlighet för transport med tåg och buss. Analys av transportbehov inför kravställan till transportbolag Analys av möjligheterna för eleverna att transportera sig - Möjligheter till boende och inackorderingsbidrag. Analys av möjligheten till boende för elever som studerar på annan ort inom förbundet Analys av möjligheten till inackorderingsbidrag till studerande som studerar på annan ort inom förbundet. - Möjlighet till distansutbildning Analys av möjligheten till distansutbildning Analys av teknikbehov för distansutbildning

13 Att arbeta med vid nästa möte:
1 Attraktivitet Här formuleras behovet av resurser för att interagera med omvärlden och rätt tolka dess behov och önskemål. För att bli synlig på en konkurrensutsatt marknad krävs förmåga att profilera och kommunicera. Kompetens för detta behövs i kommunalförbundet. Förslaget till övergripande organisation innehåller resurs för omvärldsbevakning och marknadskommunikation. 2 Flexibilitet Det gemensamma utbudet behöver anpassas – ibland med kort varsel – till elevernas val. Det kräver att beslutsbefogenheterna är klart definierade och att samspelet mellan ledningsnivåerna fungerar på ett effektivt och flexibelt sätt. I rapporten för uppdraget ”Tydligt ledarskap” framhålls vikten av att utgå från rektors ledaruppdrag då det gäller att åstadkomma ett flexibelt beslutsfattande.

14 Effektivitet och kvalitet… (Hur arbeta med det ekonomiska perspektivet
För att kunna fatta väl grundade beslut måste flera perspektiv säkras. Vilka mervärden kan skapas? Ekonomiskt perspektiv. Är besluten hållbara långsiktigt/kortsiktigt Kvalitetsperspektiv. Innebär beslutet kvalitet för eleven? Lokaler, utrustning, kompetens. Kan vi genomföra det planerade beslutet?

15 Effektivitet och kvalitet…
Frågor och faktorer som påverkar underlag för beslut: Politiska och kommunala visioner och samhällsutveckling. Effekt- och kvalitetsmål för kommunalförbundet. Elever väljer i stor utsträckning (87% i Bollnäs)lokala utbildningar istället för att åka till andra kommuner. Kan det finnas ett basutbud på orterna, eller hur skulle gemensamma år 1 kunna se ut för att sedan kunna ha fler inriktningar inom kommunalförbunden. Arbetsgruppen: Birgitta Mobacke, Maria Hagelin, Marianne Silfver, Cecilia Torstensson, Lars Nilsson, Bertil Lundqvist, Anna-Lena Sjölander