Suggors livstidsproduktion och fruktsamhet

En presentation över ämnet: "Suggors livstidsproduktion och fruktsamhet"— Presentationens avskrift:

1 Suggors livstidsproduktion och fruktsamhet
Namn Efternamn Datum och ort 1

2 Innehåll Gyltan Suggan Din besättnings framtid!!
Lång livstidsproduktion och homogena grupper!!

3 Gyltan 50 % av alla suggor byts ut årligen
Reproduktion, hög ålder samt juver- och spenproblem vanligaste orsakerna Målet är att ha en hög livstidsproduktion per sugga = Välj rätt gylta redan från början! De tre vanligaste utslagningsorsakerna är reproduktionsstörningar, hög ålder och juver- och spenproblem. Denna utslagning är oplanerad och utslagna suggor måste ersättas av gyltor. Flertalet av de utslagna suggorna är unga och detta innebär en hög nyrekrytering. Försöka att eftersträva en lång livstidsproduktion per sugga istället för att slakta ut många unga djur. Satsa på rätt gyltor redan från början.

4 Val av gyltmödrar Grunden till hur bra gyltorna blir
PigSelect och Zikk-Zakk avelsvärden Max 3 gyltämnen grisar in per gyltmoder besättningsspecifikt, utgå från dina förutsättningar! Ta hänsyn till andel omlöp och betäck extra Ex 8 % omlöp, betäck 8 % extra gyltmödrar! Välj rätt galt, för ett effektivt urvalsarbete

5 Val av gyltämnen Minst 14 jämnt placerade spenar
Ingen onormal Helst tre par framför naveln Normalt utvecklad för sin ålder Normal klöv- och benställning Hela kullen fri från missbildningar Välj inte gyltor som har varit sjuka Välj de största gyltorna i stora kullar Undvik att rekrytera efter aggressiva suggor

6 Hur många gyltmödrar behövs?
Antal gyltor för rekrytering/ år: 420*0,50 = 210 st Antal gyltmoderkullar: 210/2 = 105 kullar/år Antal extra gyltmoderkullar: 105*0,08= 9 kullar/år Totalt antal gyltmoderkullar: 114 kullar/år Antal gyltmödrar/grupp: 114/ 2,2/ 11= 5 suggor/grupp vitsemineras OBS! Utgå från din besättnings förutsättningar Anta att du från en gyltmoderkull får två gyltor som grisar in i en grupp och att vi har en besättning med 420 suggor. Besättningen har 50 % årlig rekrytering, 2.2 omgångar per sugga och år, samt 11 sugg-grupper. Besättningen har 8 % omlöp och behöver betäcka extra gyltmödrar, motsvarande andelen omlöp. Om man inte kan få två gyltor som grisar in per gyltmoderkull måste man utgå från sin besättnings förutsättningar och seminera fler gyltmödrar. Räkna alltid med dina egna siffror!

7 Gyltan www.svenskapig.se Av: Maria Malmström, LRF Konsult
Handbok rekryteringsdjur finns att ladda ned på Svenska Pigs hemsida Av: Maria Malmström, LRF Konsult

8 Gyltan Gyltan är inte en slaktgris
Gyltor har andra krav på utfodring Gyltor har andra krav på inhysning Pig-rapport om gyltuppfödning på Vid betäckning ska gyltorna ha uppnått följande: dagars ålder. Målvikt 140 kg. Vid grisning ska gyltan ha mm sidspäck. Vid betäckning kan mm räcka under förutsättning att gyltorna extrautfodras så att de når önskvärt hull vid grisning. Innan gyltan blir könsmogen måste hon ha rätt ålder, vikt och mängd kroppsfett. Gyltorna är könsmogna när de börjar visa sin första brunst och har ägglossning. Normal är brunstcykeln 21 dagar men varierar mellan dagar. Gyltan har en något längre förbrunst än suggan. Börja brunstprova gyltor med galt vid 5 månaders ålder. Galtkontakt, säsong och miljöombyten är faktorer som påverkar när gyltan börjar visa brunst. Galten är det viktigaste faktorn. Tidigt könsmogna gyltor har även lättare att visa en tydlig brunst efter första avvänjning.

9 Inhysning av gyltor Oavsett om gyltor hålls med slaktgrisar eller separat: Ska det gå att göra brunstkontroll Ska gyltorna kunna utfodras med ett foder som tillgodoser deras näringsbehov. Dubbla foderslingor! Ska gyltorna ha gott om plats att röra sig på så de kan stärka sina ben Djupströbädd är att föredra vid betäckning och under dräktighet

10 Mål med utfodring av gyltor
Att de vid seminering/betäckning har uppnått målen för vikt, ålder och späcklagertjocklek Se tidigare nämnda riktvärden för detta.

11 Utfodring av växande gyltor
Fram till kg vikt kan gyltor utfodras med fri tillgång på smågris- och slaktgrisfoder. När byte sker avgör förutsättningarna Därefter och fram till första grisning rekommenderas restriktiv utfodring med digivningsfoder Dräktighetsfoder har ett råprotein- och aminosyrainnehåll som inte täcker växande gyltors behov Lämpligt mineral- och vitamininnehåll

12 Utfodring av växande gyltor
Digivningsfoder Ger lägre tillväxthastighet och större fettansättning pga lägre innehåll av råprotein och aminosyror än slaktgrisfoder Lysin: 0,57-0,73 g smb lys/MJ NE (0,43-0,55 g smb lys/MJ (Sis =standardiserad ileal smältbar= det protein som kan smältas i tunntarmen) Rekommenderad giva: 10 % lägre än SLU-normen för slaktgrisar, max 31,1 MJ OE/dag vid 60 kg. Öka vid behov fodergivan efter kg för att få önskat hull vidbetäckning.

13 Utfodring vid betäckning
Vid betäckning kan flushing tillämpas: Danska rek är att fodergivan höjs till ca 42 MJ/dag i 5-10 dagar före betäckning. Efter betäckning sänks givan och gyltorna utfodras som dräktiga gyltor (efter hull)

14 Utfodring av dräktiga gyltor
Typiskt innehåll av lysin i foder: Digivningsfoder: 0,48 g sis lysin/MJ oms energi Dräktighetsfoder: 0,3 g sis lysin/MJ oms energi Innehållet av lysin i dräktighetsfoder är för lågt för för dräktiga gyltor  ge dessa digivningsfoder. Fodergivan anpassas efter hull (22-27 MJ NE = MJ OE/gylta och dag. Magra gyltor ges mer.

15 Utfodringsnorm

16 Suggan Ur: ”Grundkurs Svinsemin, Svdhv, 2009”
Arbetet med fruktsamheten pågår hela tiden under suggans produktion. Med produktionsuppföljning kan arbetet med avvänjning, brunst och inseminationsarbete, dräktighetens olika perioder med omlöpningar och dräktighetstestningar följas upp och analyseras. Ur: ”Grundkurs Svinsemin, Svdhv, 2009”

17 Suggan Alla suggor ska grisa inom en vecka
Lång grisningsperiod = spridda avvänjningsvikter Ditid Suggans livmoder behöver 3 veckor för att återställa sig Smågrisarna ska enligt djurskyddsföreskrifterna dia minst 4 veckor Noggrant arbete med fruktsamheten leder till intakta grisningsgrupper. Möjlighet till kullutjämning ökar och avvänjningsvikterna blir jämnare ju tightare grisningsomgången är. Lagstiftade ditid = 4 veckor är svårt att nå upp till om grisningen är utdragen.

18 Produktionsuppföljning
I PigWin Sugg: Besättningsanalysen Medeltal i besättningen Fruktsamhetsanalyser Suggor och galtar Effektanalyser Olika ålderskategorier Åldersfördelning Ha noggrann kontroll på hur suggorna presterar. Använd de verktyg i PigWin Sugg som finns för att optimera arbetet och komma till rätta med eventuella problem.

19 Suggan Avvänjningen Dela betäckningsavdelningen Hälsokontroll
Sortera på ålder, storlek och hull Hälsokontroll Kontrollera suggornas hälsa i samband med avvänjningen Hull, juver, ben, klövar Skriv och följ upp suggor som avviker Unga och tunna suggor är oftare lågrankade och visar inte brunst i grupp lika tydligt som äldre suggor. Första grisar och tunna djur kan med fördel avvänjas en halv till en hel dag tidigare än äldre suggor i god kondition. När suggorna avvänjs och släpps ihop i grupp påbörjas rangordningen. Galtens närvaro i gruppen kan minska antalet slagsmål i sugg-gruppen. Gör en hälsokontroll av varje sugga i samband med avvänjningen. Skriv upp suggor som avviker och följ upp dessa suggor.

20 Hull vid avvänjning Mager
Revben, ryggrad och höfter framträder tydligt. Späckmått <10 mm. Tunn Revben, ryggrad och höfter känns vid lätt tryck. Späckmått ca 14 mm. Medel Revben, ryggrad och höfter känns vid hårt tryck. Späckmått ca 17 mm. Fet Revben, ryggrad och höfter känns inte. Späckmått > 20 mm. Ett acceptabelt hull för en sugga vid avvänjning är mellan tunn och medel, helst medel. Källa: Lantmännen

21 Juver

22 Juver

23 Suggan Hygien i boxar och bäddar
Rengör betäckningsavdelningen Håll rent och torrt Strö Använd halm av hög kvalitet Fortsätt att hålla rent och torrt i bäddar och boxar under hela dräktigheten Mocka ut djupströbäddar, skrapa rent boxar. Desinficera båspallar och golv med torrt desinfektionsmedel. Fyll på med halm under tiden då suggorna börjar komma i brunst för att förhindra att suggorna blir blöta och smutsiga när de börjar rida på varandra i samband med att brunsten börjar. Fortsätt hålla rent och torrt i bäddar och boxar under hela dräktigheten

24 Suggan Brunsten & Insemination
Suggorna kommer i brunst 4-5 dagar efter avvänjningen. Det är en viss variation, en del kommer i brunst tidigare och andra i brunst senare. Förbrunsten startar normalt 2-3 dagar efter avvänjningen och suggorna börjar ändra beteende. Suggorna blir oroliga och mer uppmärksamma på sin omgivning. Beteendet att rida på varandra är störst under förbrunsten. Det är suggor i hög rang som rider på lågrankade suggor. Detta bidrar till att unga suggor, vilka ofta är i låg rang, har svårare att visa brunstbeteende i grupp. Därför är det en fördel att dela suggorna efter ålder och storlek i samband med avvänjningen. Brunstkontrollen har stor betydelse för hur väl man lyckas med att få suggorna dräktiga. Kontroller bör ske två gånger om dagen för att vara säker på vid vilken tidpunkt suggorna går in i högbrunst. I en stor sugg-grupp är det både enklast och säkrast att brunstprova suggorna individuellt eller i små grupper. Brunstkontrollen bör genomföras med galten närvarande morgon och kväll. Det finns många olika lösningar på hur detta kan ske. Antingen flyttas en mindre grupp suggor till galten eller så tas galten fram till några få suggor i taget. Högbrunsten, även kallad ståbrunsten, upptäcks genom att suggan visar ”ståreflex”, normalt i 2 dagar (48 timmar). Kommer suggan i brunst tidigt efter avvänjningen är ståbrunsten längre och visar hon brunst senare än 4-5 dagar efter avvänjningen är ståbrunsten ofta kortare än 2 dagar. Ståreflexen framkallas lättast av djurskötaren genom att denne efterliknar galtens beteende inför en naturlig betäckning. När suggorna är invid galten kontrolleras beteendet genom att djurskötaren imiterar galten. Först masseras flanken och ryggslutet. Därefter kan ett knä tryckas mot suggans sida samtidigt som djurskötaren lutar sig över suggan och lyfter i flanken. Med kroppstyngden kan djurskötaren trycka mot ryggslutet. Om suggan står helt still med öronen upplyfta när kontrollen sker är hon i ståbrunst. 12-16 timmar efter att du upptäckt ståreflexen är det dags att inseminera första gången. Fortsätt att seminera suggorna med timmars intervall efter att du upptäckt ståreflexen De suggor som kommer i brunst senare än normalt bör insemineras direkt när ståreflexen upptäcks. Spermierna behöver 4-5 timmar inne i livmodern för att bli befruktningsdugliga och har en total livstid på timmar inne i suggan. Därför bör insemineringen ske 0-15 timmar före ägglossningen. Ägglossningen sker normalt efter att 2/3 av ståbrunsten är över, ca 36 timmar. Källa: Dansk Svineproduktion

25 Suggan Brunsten & Insemination
Se text föregående bild Källa: Bästa kollen på brunstkontrollen, Norsvin & Svdhv

26 Suggan Brunsten & Insemination
Se text föregående bild Källa: Bästa kollen på brunstkontrollen, Norsvin & Svdhv

27 Suggor Sinperioden Fyra perioder Befruktning Implantation
Dag Tidig dräktighet Sen dräktighet Befruktningen sker i äggledarna och pågår mellan dag 0-3. Därefter vandrar äggen ut i livmodern och utvecklas till embryon. Dag 6 växer embryona till i längd och förflyttas ut helt i livmodern. Dag 8 påbörjas implantationen och embryona tar kontakt med livmoderväggen. Dag 13 skickas signaler från embryona och suggan är dräktig. Implantationstiden är slut på dag 28. Skelettet börjar utvecklas på dag 30 och hjärtat slår. Dag 60 förekommer fosterrörelser.

28 Suggor Sinperioden Håll sugg-gruppen intakt
Inga omgrupperingar och flyttar under implantationstiden God hygien i boxarna och på foder Runt dygn 6 efter befruktingstillfället startar den så kallade implantationsperioden, period 2 i dräktigheten. Under denna period vandrar de befruktade äggcellerna ned från livmoderhornen, utvecklas till embryon och ska slutligen fästa in i livmodern. Implantationsperioden är normalt avslutad efter dygn 28 i dräktigheten. Därför är det viktigt att suggorna inte utsätts för stress under denna period vilket kan störa implantationen. Störningar under implantationstiden kan leda till avbruten dräktighet. Stress och störningar under tidig och sen dräktighet kan leda till fosterdöd och kastningar. Toxiska substanser i möglig halm och dåligt foder kan även orsaka fosterdöd och kastningar. Omgruppering av suggor gör att rangordningar bryts upp och när suggorna bildar nya grupper uppstår slagsmål vilket leder till stress. Undvik därför att gruppera om dräktiga suggor om möjligt och om omgruppering måste ske ska denna inte göras under period två i dräktigheten.

29 Utfodring Sinsuggor Sinsuggans utfodring steg för steg:
1. Från avvänjning till seminering ges suggan så mycket foder hon vill äta eller ca 67-80MJ OE (= 50-60MJ NEsugg) per dag för att stimulera brunsten. 2. Vid seminering sänks givan till sintidsgiva som anpassas efter suggan hull och temperaturen i stallet. Sinsuggor på djupströ behöver extra energi när temperaturen faller under 15°C (+3MJ OE = 2,3MJ NEsugg per dag). Dagsgivan kan variera mellan MJ OE (23 – 30 MJ NEsugg) per dag. 3. Från 3 veckor före grisning sänks givan till 31 MJ OE (= 23 MJ NEsugg) per dag för att minska risken för difeber. Suggor som av någon anledning fortfarande är tunna ges extra, men givan måste reduceras senast 7 dagar före grisning.

30 Fodergiva och ökning vid sänkt temperatur
Utfodring Sinsuggor Stalltemp Fodergiva och ökning vid sänkt temperatur 15°C 31 MJ OE/2,2 kg 10°C + 2,52 MJ OE / 0,2kg 5°C + 5,04 MJ OE / 0,4kg +-0°C + 7,56MJ OE /0,6kg -5°C + 10,08 MJ OE /0,8kg -10°C + 15,12 MJ OE/1,0kg -15°C osv. Alla Suggor med normalhull Magra suggor Avv-bet Under dräktighet Så mycket det kan äta eller MJ OE (=50-60 MJ NEs) per dag Utfodras efter hull, MJ OE (= MJ NEs) per dag till dag 85 i dräktigheten, därefter max 31 MJ OE (=23 MJ NEs) fram till grisning Minst 36 MJ OE (=27 MJ NEs) under dräktigheten tills de uppnår normalhull. Sänk givan till max 31 MJ (=23 MJ NEs) senast 1 vecka före grisning.

31 Suggor Omlöpskontroll
Grupphållna suggor – använd galten som stimuli! 3 veckor efter första insemination 6 veckor efter första insemination Ha noggranna rutiner för omlöpskontroll och skriv upp suggor som löper om! Hålls suggorna i grupp kan man använda galten för att upptäcka eventuella brunstiga suggor. Låt inte galten gå okontrollerat med sugg-gruppen. Galten släpps in till suggorna efter utfodringen och beteendet hos suggorna studeras. Ett annat alternativ är att låta galten gå utanför suggornas box och att djurskötaren kontrollerar suggornas beteende i boxen. Suggor som visar ståbrunst insemineras på nytt enligt inseminationsrutiner och journalförs som omlöp. Det är vanligt att omlöpningskontrollen på tre veckor är bristfällig, många besättningar har onödigt många improduktiva dagar på grund av detta. I de fall där andelen omlöpningar i besättningen ökar eller är högt är det att rekommendera att hitta den bakomliggande orsaken. Använd produktionsuppföljningen och se över hur långa intervallen mellan insemineringarna är. Suggor som inte blir dräktiga eller aborterar under period 2 i dräktigheten kommer normalt i brunst igen inom dagar efter första brunst. Om suggan kommer i brunst tidigare än 18 dagar har man misslyckats med att seminera på rätt tidpunkt i första brunsten. Brunstar suggan senare än 24 dagar finns det anledning att misstänka att kringliggande miljöfaktorer påverkat dräktighetens bevarande negativt. Exempel på miljöfaktorer som påverkar negativt är stress och toxiska (giftiga) substanser i foder eller strö.

32 Suggor Dräktighetstestning
Gör minst två dräktighetstestningar! Medata, Pregtone, Scanner Störst säkerhet 28 dagar efter insemination Gör noggranna uppföljningar i de fall där resultatet är osäkert! Det är viktigt att ha noggrann kontroll på att alla suggor är dräktiga. Suggor som är odräktiga och inte upptäcks i tid är mycket kostsamma. Därför är det viktigt att kontrollera dräktigheten. De tre vanligaste apparaterna som används för dräktighetskontroller är Medata, Pregtone och Scanner. Pregtone bygger på ultraljudsteknik som detekterar ett ökat blodflöde i livmodern vid dräktighet och avger en hög lång ton som tecken på att suggan är dräktig. Medata detekterar ljudet från det ökade blodflödet i den dräktiga suggans livmoder och även fostrens hjärtljud. Ljuden förs över till hörlurar som den person som utför dräktighetstestningen har på sig. Pregtone och Medata används mes störst säkerhet 28 dygn efter inseminationstidpunkten. Scanner är också en ultraljudsteknik där en bild visas av livmoderns innehåll. Innan benbildningen har påbörjats är svarta fosterblåsor synliga på skärmen. Ett säkert resultat kan fastställas vid dygn 24 i dräktigheten. Det är dock viktigt att komma ihåg att implantationen inte är helt färdig innan dygn 28 i dräktigheten. Därför bör dräktigheten alltid kontrolleras två gånger.

33 Suggan Produktionsuppföljning
Kontrollera regelbundet följande mått (förklarar Besättningsanalysens mått). Brunstpassningsrutiner och inseminationstekniken påverkar : andel omlöp, dräktighetsprocenten, galldagar, improduktiva dagar, totalt födda per kull Omgrupperingar påverkar: andel omlöp, dräktighetsprocenten, improduktiva dagar, totalt och levande födda per kull Hygienen påverkar: andel omlöp, dräktighetsprocent, improduktiva dagar, totalt och levande födda per kull Omlöpskontroll påverkar: improduktiva dagar och antal avvanda grisar per årssugga Dr-test påverkar: improduktiva dagar och antal avvanda grisar per årrssugga. Antal avvanda grisar per årrsugga påverkas av alla förekommande rutiner = ett väl fungerande arbete med fruktsamheten ger ett bra produktionsresultat.

34 Välj rätt gylta från början
Sammanfattning, varje föreläsare sammanfattar själv sin föreläsning Exempel nedan: Välj rätt gylta från början Noggrant och effektivt arbete med fruktsamheten leder till tighta grisningsgrupper Använd produktionsuppföljning! Välj själv hur du sammanfattar din föreläsning

35 Svenska Pig, c/o LRF Sydost Box 974, 391 29 KALMAR
35