Specialpedagogik och skol- utveckling - två sidor av samma mynt

En presentation över ämnet: "Specialpedagogik och skol- utveckling - två sidor av samma mynt"— Presentationens avskrift:

1 Specialpedagogik och skol- utveckling - två sidor av samma mynt
Specialpedagogik och skol- utveckling - två sidor av samma mynt? Konferensen ”Gemensamma vägar”. Lycksele 11 – 12 november Gunnar Berg, Mittuniversitetet Detta bildspel får användas fritt. Men glöm helst inte källhänvisningarna.

2 Vad är specialpedagogik. (Brodin, J. & Lindstrand, P. 2004
Vad är specialpedagogik? (Brodin, J. & Lindstrand, P Perspektiv på en skola för alla. Lund: Studentlitteratur.) ”Enkelt skulle man kunna säga att specialpedagogik är de åtgärder som sätts in där den vanliga pedagogiken inte räcker till för att ett barn ska kunna tillgodogöra sig undervisning på samma villkor som andra skolbarn. Detta skulle då kunna tolkas som att specialpedagogiken är en fördjupning eller förfining av pedagogiken men å andra sidan att man endast kan tala om specialpedagogik i exceptionella situationer, där en absolut spetskompetens är nödvändig för att kunna lösa de problem som barnet har.” (s. 84)

3 ”Enkelt skulle man kunna säga att special-pedagogik är de åtgärder som sätts in där den vanliga pedagogiken inte räcker till för att ett barn ska kunna tillgodogöra sig undervisning på samma villkor som andra skolbarn. Detta skulle då kunna tolkas som att specialpedagogiken är en fördjupning eller förfining av pedagogiken men å andra sidan att man endast kan tala om specialpedagogik i exceptionella situationer, där en absolut spetskompetens är nödvändig för att kunna lösa de problem som barnet har.” (s. 84) Spec. ped. = ”ovanlig peda-gogik”! Även breddning! Varför bara då?

4 Specialpedagogik i vid bemärkelse
Specialpedagogik i perspektivet av ”en skola för alla” Utforma skolors vardagsarbete så att alla elever får sina behov tillgodosedda. Specialpedagoger och speciallärare … agerar i samverkan med skolans ledning för att skapa goda lärmiljöer, arbetar såväl proaktivt som reaktivt i förhållande till barns/elevers särskilda behov, samt genomför utredningar/utvecklingsarbeten med fokus på barn/elever som - i olika lärmiljöer - är i behov av särskilt stöd.

5 Skolutvecklingens många ansikten – fem perspektiv
Skolförbättring - en fråga om att förändra lokala organisationers infrastruktur. Effektiva/framgångsrika skolor som modell för skolutveckling. Skolutveckling som förändring av socialpsykologiska arbetsrelationer. Problembaserad skolutveckling. Skolutveckling som frirumserövrande. (källa: Berg, G. & Scherp, H-Å. (2003). Skolutvecklingens många ansikten. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling/Liber.)

6 Frirumsstrategin Skolan/Förskolan som statlig och kommunal institution i samhället; formella och informella uppdrag, administration och ekonomi Skolor/förskolor som organisationer var och en med sina kulturer Outnyttjat frirum för skolutveckling

7 SKOLUTVECKLING ENLIGT FRIRUMSSTRATEGIN – VAD ÄR DET?
Att till elevers bästa ta tillvara på frirummet, dvs. det outnyttjade handlingsutrymmet. Detta förutsätter att frirummet upptäcks och erövras.

8 Skolutveckling enligt frirumsstrategin – några sammanfattande kännetecken
Bottom-up med inslag av top down. Personal- , elev- och (?) föräldrakulturanalyser. Bygger på att skolor känner och tar ett eget ansvar för skolutvecklingen. Alternativ till traditionella kvalitetsutvecklingsmodeller. Ett demokratiskt förhållningssätt som svarar mot skolans huvuduppdrag. Öppnar för lokalsamhällesutveckling.

9 Vad krävs för att frirumsstrategin ska fungera som utvecklingsmodell för skolor…?
Jo, att … … det redan i utvecklingsarbetets initialskede råder en beredskap som innebär att de involverade aktörerna uppfattar att den egna skolorganisationen uppnått en åtminstone viss grad av kollektiv identitet, … utvecklingsarbetets process och innehåll grundas på den enskilda skolans interna behov. En förutsättning för att detta ska fungera i praktiken är att även den kommunala skolledningen i ord och handling aktivt visar att man ställer sig bakom skolutvecklingen, och att … den externa handledaren har en flexibel förmåga att bedöma dels när handledning ska äga rum/inte ska äga rum, dels vad handledningen innehållsligt ska inriktas på.

10 Special-pedagogik Skolutveckling
Spec. ped. och skolutv. som två sidor av samma sak Special-pedagogik Skolutveckling Gemensamt intresse Utforma skolans vardagsarbete så att alla elever får sina behov tillgodosedda. Att till elevers bästa ta tillvara på frirummet, dvs. det outnyttjade handlingsutrymmet. Vad tillför spec. ped. skol-utvecklingen? Fokus på elevers specifika behov i lärandesituationen. Vad tillför skol-utv. special-pedagogiken? Fokus på skolor som organisationer med varierande grad av kollektiv identitet.

11 Hur kan detta förverkligas?
Specialpedagogisk skolutveckling i praktiken Syfte: Att (1) utifrån elevers specifika behov och inom gällande ramar upptäcka en skolas outnyttjade frirum, och att (2) på denna grund utveckla skolans vardags-arbete i allmänhet och lärandemiljöer i synnerhet. Hur kan detta förverkligas? En utvecklingsgrupp bestående av 5-8 personer utses. Handledare ställs till gruppens förfogande. Med handledningsstöd genomför gruppen en behovsanalys. Gruppen arbetar – med fortsatt handledningsstöd – fram ett utvecklingsprogram grundat på behovsanalysen. Handlingsprogrammet ”nöts, blöts och stöts” inom skolan och fastställs därefter. Handlingsprogrammet genomförs i skolans vardagsarbete. Handledning sker även här. Uppföljning och ev. revidering av handlingsprogrammet.

12 Sammanfattande slutsats
Specialpedagogik och skolutveckling – två sidor av samma mynt ! Konferensen ”Gemensamma vägar” Lycksele 11 – 12 november Gunnar Berg, Mittuniversitetet Sammanfattande slutsats Specialpedagogik fokuserar lärmiljöer och lärande i ett vidare sammanhang där enskilda elevers behov står i centrum. Skolutveckling uppmärksammar skolor som organisationer med elevers bästa för ögonen. Vi har här alltså att göra med två områden som ”skakar hand med varandra” och som därmed kan befrukta varandra i fortsatt ömsesidig utveckling.