Presentation från Landsbygdsnätverket 2014

En presentation över ämnet: "Presentation från Landsbygdsnätverket 2014"— Presentationens avskrift:

1 Presentation från Landsbygdsnätverket 2014
”Kommuner och landsting vill, kan och vågar satsa på kvalitet på livsmedel i offentliga kök” Presentation från Landsbygdsnätverket 2014

2 Landsbygdsnätverkets arbete med kvalitet på livsmedel i offentliga kök
Rapport ”Kartläggning av utvecklingsarbete” hösten Enkätsvar från 118 kommuner och 17 landsting samt 15 djupintervjuer Rapport från dialogmöten, våren Sex regionala möten med initierade personer i samtal om viktiga kvalitetsfrågor Film från Dialogmöte/seminarium på Almedalen -Temat var ”Ökad kvalité i det offentliga köket – når vi dit genom samverkan?” Film med Eva Sundberg (2:30) Landsbygdsnätverket är en del av det svenska landsbygdsprogrammet och samlar aktörerna för att effektivt nå programmets mål. Landsbygdsnätverkets arbetsgrupp ”Gröna Näringar” har engagerat sig särskilt i kvalitetsfrågor runt livsmedel i offentliga kök. I arbetsgruppen finns representantger från LRF, Livsmedelsverket, Hushållningssällskapet, Länsstyrelsen, Sveriges konsumenteter, Leader/Lokalt ledd utveckling, Naturvårdsverket, Ekologiska lantbrukarna, Jordbruksverket och Skogsstyrelsen. Fakta om Landsbygdsnätverket: Drivs inom ramen för Sveriges landsbygdsprogram och ska stärka genomförandet. Samlar myndigheter och organisationer som är engagerade i arbetet med att utveckla den svenska landsbygden. Är ett forum för att utbyta information, erfarenheter och metoder mellan intressegrupper, myndigheter och experter på lokal, nationell och internationell nivå. Samlar, analyserar och sprider information om situationen på landsbygden och om landsbygdsprogrammets möjligheter. Leds av en styrgrupp som fördelar medel till aktiviteter inom ramen för nätverkets verksamhet. Är kontaktpunkt för Leadergrupperna i Sverige. Har sitt kansli vid Jordbruksverket.

3 Vad är livsmedelskvalitet i det offentliga köket?
Citat från seminarium Almedalen 2014: ”Den som konsumerar produkten bedömer kvaliteten” ”Kvalitet handlar om förtroendet till maten.” ”Kvalitet börjar med kompetens och kunskap. Film från dialogmöte/ seminarium på Almedalen den 1 juli (1:19:00) Vid det seminarium ”Ökad kvalité i det offentliga köket – når vi dit genom samverkan” som Landsbygdsnätverket arrangerade den 1 juli i Almedalen 2014, i anlutning till livmedelsverkets ”Den offentliga måltidens dag”, diskuterades bland annat kvalitetsbegreppet. Under de första sju minuterna pratar paneldeltagarna om definitionen av kvalitet. Vid seminariet medverkade Hans Naess, moderator. Eva Bramsvik Håkansson, måltidschef, Hörby kommun. Henrik Lander (C), Karlstad. Lari Pitkä-Kangas (MP), Malmö. Jesper Lindström SIK samt Odd och Märta Norman, lantbrukare, Gotland. Seminariet diskuterade de insikter som togs fram i rapporten efter Landsbygdsnätverkets dialogmöten enligt följande (ni kan hoppa i filmen till det ämne ni finner intressant): Tidpunkt i filmen Diskussionsämne De första 7 minuterna behandlar begreppet livsmedelskvalitet. Insikten ”Livsmedels- och måltidskvalitet handlar också om regional utveckling, tillväxt och sysselsättning. Offentlig mat blir politiskt intressanta.” 15.45 Insikten ”Bra internt samarbete mellan politiker, inköpsfunktion, kost/måltidsfunktion samt personal ute i de olika verksamheterna ger framgång. Viktigt med ett gemensamt mål. Inköpssamverkan mellan olika kommuner ifrågasätts i vissa sammanhang och är bra i andra.! 31.22 Insikten Visa upp den offentliga maten för allmänheten samt arbeta med opinionsbildning. Merparten av kommuner och landsting serverar fantastisk mat – det är bara ingen som vet det! 44.57 Insikten Grossisternas ersättningsvaror är ett problem och livsmedlens ursprung blir snudd på omöjliga att kontrollera. Hårdare krav bör ställas på grossisterna samt att noga kontrollera och följa upp leveranserna. 55.30 Jesper reagerar – debatten hettar till. Insikten Uppmuntra lokala livsmedelsproducenter att lämna anbud, t ex att dela upp upphandlingen i små delar, att acceptera leveranser endast till ett fåtal ställen och att anordna informationsträffar. Kommunicera med producenterna och hjälp dem ställa om sitt arbetssätt till de nya kraven (ex. vid ekologisk produktion) Fråga: intentionsavtal med små leverantörer. D v s att små leverantörer börjar leverera i små mängder för att sedan utöka. Är det möjligt? Kan man jobba med kortare avtalsperioder? Fråga: Varför köper Malmö in kyckling från Danmark när det finns kyckling producerat i Skåne. Varför pratar vi om geografi och inte innehåll? Fråga: Vad är incitamenten för att ställa krav i upphandlingen? Ska man även ta med samhällsnyttan som krav i upphandlingarna? Kan man jobba som i Finland med kompetenshöjning? Fråga: Kan vi se potentialen i den offentliga måltiden? Det är 3 miljoner off måltider varje dag. 52 % av allt det vi äter utanför hemmet. Kan vi använda detta för att förbättra hälsostatus, att små producenter överlever, fart mellan privata företag och det offentliga så har vi ett starkt livsmedelsverige om några år.

4 De viktigaste framgångsfaktorerna för att höja kvaliteten i offentliga kök är (Enlig kartläggning 2013) Kostpolicy som beslutas på högsta politiska nivå Genomarbetade kravspecifikationer vid upphandlingar Ställ krav motsvarande svensk djurskydds- och miljölagstiftning Samsyn hos alla inblandade parter Intresse och engagemang med tid och resurser Möten för erfarenhetsutbyte, kompetenshöjning och affärsutvecklig Synliggör matens ursprung Information och utbildning – gör alla delaktiga Kontinuerligt och långsiktigt kvalitetsarbete Tillvarata de goda exemplen Landsbygdsnätverket genomförde en enkätundersökning hösten 2013 där svar kom in från 188 kommuner och 17 landsting/regioner. Dessutom gjordes 15 djupintervjuer med kommunala kostchefer, rådgivare etc. Från detta underlag kom det fram ett antal arbetssätt som gett framgång i kvalitetsarbetet. Mer information om framgångsfaktorerna finns i kartläggningsrapporten ”HÖGRE KVALITET PÅ LIVSMEDEL I OFFENTLIGA KÖK – KARTLÄGGNING AV UTVECKLINGSARBETE”. I alla delar av rapporten kan sökningar på olika nyckelord göras. Vill du läsa mer om ett specifikt projekt, sök då till exempel på ”fokus matglädje”. Vill du läsa mer om tillexempel samlastningscentral, sök då på det ordet. Det vanligaste sättet att söka i pdf-dokument är att välja ”Edit” och sedan ”Find” alternativt att trycka på Ctrl-knappen och F (Ctrl+F). I svenska versioner gäller istället ”Redigera” och ”Sök” samt Ctrl-knappen och S (Ctrl+S).

5 10 insikter från dialogmöten
Livsmedelskvalitet är ett mångfacetterat begrepp Kvalitet handlar även om måltidsupplevelsen. Visa upp den offentliga maten för allmänheten och bilda opinion Livsmedels- och måltidskvalitet handlar också om regional utveckling, tillväxt och sysselsättning. Lyft fram samhällsekonomiska vinster av offentlig mat med hög kvalitet – t ex vad gäller folkhälsan. Fakta, statistik och utvärderingar behövs För att tydliggöra de frågeställningar som är aktuella vad gäller kvalitet på livsmedel som köps in till de offentliga köken tog arbetsgruppen initiativ till sex stycken regionala dialogmöten som genomfördes under april och maj I dialogmötena möttes producenter, upphandlare, kostchefer, politiker med flera och gav sina synpunkter och mötte argument. Mötena genomfördes i regi av länsstyrelserna i Skåne, Västra Götaland, Östergötland, Värmland, Gävleborg och Västerbotten. De 10 insikterna ovan kommer från den rapport ”Högre kvalitet på livsmedel i offentliga kök – resultat från sex regionala dialogmöten” som sammanställde resultaten från dialogmöten. I rapporten är de mer utförligt beskrivna tillsammans med en bakgrundsbeskrivning.

6 10 insikter från dialogmöten (forts)
6. Tydlig vägledning saknas från lagar och regler i arbetet med livsmedelsupphandlingar.. 7. Livsmedelsupphandlingar kräver tid, energi, kunskap och kreativitet. 8. Grossisternas ersättningsvaror är ett problem och livsmedlens ursprung blir snudd på omöjliga att kontrollera. 9. Bra internt samarbete mellan politiker, inköpsfunktion, kost/måltidsfunktion samt personal ute i de olika verksamheterna ger framgång. 10. Uppmuntra lokala livsmedelsproducenter att lämna anbud. De 10 insikterna ovan kommer från den rapport ”Högre kvalitet på livsmedel i offentliga kök – resultat från sex regionala dialogmöten” som sammanställde resultaten från dialogmöten. I rapporten är de mer utförligt beskrivna tillsammans med en bakgrundsbeskrivning.

7 Hur kan man ta hänsyn till svensk miljö-och djurskyddslagstiftning?
Eva Bramsvik – Håkansson, Kostchef Hörby kommun: ”Man kan ställa kvalitetskrav och beskriva uppfödningsförhållanden, exempelvis djurboxens storlek och att det inte ska vara svanskupering.” ”Kvalitet är råa produkter som inte är processade och att inköpt kött ska vara färskt, ej vakuumförpackat.” ”Delar man upp varugrupperna i upphandlingen kan små lokala producenter komma med.” Film med Eva Bramsvik (3:46)

8 Hur ska kommunerna efterleva de goda intentioner som ofta finns?
Jesper Lindström, SIK: ”Det behövs politiska styrdokument som kompletteras med en upphandlingspolicy.” ”Hela organisationen måste förstå vad dokumentet och policyn innebär, från upphandlarna till köken” ”Uppföljning av de goda intentionerna är viktigt, annars kanske man inte får det man beställt! Följ upp på produktnivå.” Film med Jesper Lindström (2:41)

9 Vilka erfarenheter togs upp på ditt dialogmöte?
Maria Larsson, upphandlare, Inköp Gävleborg: ”Vi hade bra erfarenheter att dela med oss från nytt avtal med en samordnad upphandling där 10 kommuner samarbetar och 20 lokala och mindre leverantörer deltar. Den är upplagd så en leverantör kan lämna till en enskild skola där det är lämpligt.” ”Det är annat arbetssätt att jobba med små leverantörer jämfört med stora grossister.” ”Se på vilken region man bor i och anpassa till de leverantörer som finns.” Film med Maria Larsson (2:57)

10 Vad är dina bästa tips för en bättre måltid?
Lari Pitkä Kangas, kommunalråd (MP) Malmö Stad: ”Kunskap och kompetens viktigt i processen från jord till bord och från bord till jord.” ”Satsa på personalen som är mycket viktig” ”Vettig dialog behövs med leverantörer, grossister och gäster, samt en god intern samverkan inom kommunen” ”Gynna lokala producenter med hänsyn tagen till de förutsättningar som finns, men det går inte att diskriminera andra bara för att man gillar sin lokala bonde.” Film med Lari Pitkä Kangas (2:13)

11 Hur kan lantbrukare delta i offentlig upphandling?
Axel Hansson, LRF: ”Grunden är att få igång en bra dialog mellan upphandlande myndighet, kommunen till exempel, och lokala leverantörer.” ”Kommuner bör visa intresse för dialog, öppna upp upphandlingarna för fler och mindre producenter och ställa kvalitetskrav, exempelvis miljöstyrningsrådets kriterier” ”Lokala leverantörer/producenterna bör visa intresse till kommunen, ta reda på när nästa upphandling äger rum och anpassa sina produkter för offentlig upphandling.” Film med Axel Hansson (3:06)

12 Ta reda på mer! Landsbygdsnätverkets kartläggning, databas, rapporter med mera. I databasen finns enkätsvar från 118 kommuner och 17 landsting samt 15 djupintervjuer: Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg vid Livsmedelverket: LRFS information om offentlig upphandling: Miljöstyrningsrådet/konkurrensverket Ett enkelt sätt att ta reda på hur andra gör med kvalitetsarbetet för livsmedel i offentliga kök är att söka i den kartläggning som finns på Landsbygdsnätverkets webbplats I alla delar av rapporten kan sökningar på olika nyckelord göras. Vill du läsa mer om ett specifikt projekt, sök då till exempel på ”fokus matglädje”. Vill du läsa mer om tillexempel samlastningscentral, sök då på det ordet. Det vanligaste sättet att söka i pdf-dokument är att välja ”Edit” och sedan ”Find” alternativt att trycka på Ctrl-knappen och F (Ctrl+F). I svenska versioner gäller istället ”Redigera” och ”Sök” samt Ctrl-knappen och S (Ctrl+S).

13

14

15

16