Penningpolitik och Inflationsmål

En presentation över ämnet: "Penningpolitik och Inflationsmål"— Presentationens avskrift:

1 Penningpolitik och Inflationsmål

2 Inflation

3 Riksbankens uppgifter
Upprätthålla ett fast penningvärde Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende Att målet för penningpolitiken ska vara att upprätthålla ett fast penningvärde sattes nu på pränt även i lagtexten. Upprätthålla ett fast penningvärde Det innebär att vi ska se till att den svenska kronan behåller sitt värde. Vårt främsta verktyg för att påverka inflationen är reporäntan. Riksbanken arbetar mot ett inflationsmål, dvs inflationen ska begränsas till 2 procent (med en tillåten avvikelse på  1 procentenhet). Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende Tolkat det som att vi har ett övergripande ansvar för finansiell stabilitet i Sverige. Penningpolitik Finansiell stabilitet

4 Vad är inflation? De flesta känner säkert till att inflation handlar om stigande priser. Men alla prisökningar är inte inflation: Om exempelvis oljereserverna blir knappare kan oljepriset stiga. Sådana prisökningar brukar kallas för relativprisförändringar och är alltså inte inflation. För att vi ska tala om inflation ska det vara en ökning av den allmänna prisnivån, det vill säga alla priser i ekonomin ska öka. Om regeringen exempelvis höjer momsen kommer priserna att stiga. Man brukar också skilja på engångshöjningar av den allmänna prisnivån och inflation. För att det ska vara inflation ska ökningstakten i den allmänna prisnivån förändras. Men en höjning av momssatsen ger upphov till en engångshöjning av den allmänna prisnivån men leder inte till att priserna fortsätter att stiga. Om det enda som inträffar är att regeringen höjer momsen kommer den allmänna prisnivån att stiga från en nivå till en annan, för att därefter ligga still.

5 Definitioner Inflation innebär ”en allmän stegring av prisnivån” (penningvärdet urholkas) Deflation innebär att den allmänna prisnivån sjunker Stagflation innebär att både inflationen och arbetslösheten stiger

6 Ju högre inflation, desto mindre är löneökningen värd
400:- 20.000:- 20.000:- 800:- - 2 % real löneökning + 20.000:- Månadslön 4% nominell löneökning 400:- 2% inflation

7 Hur uppstår inflation? Centralbanken kan öka utbudet av pengar
Utbud och efterfrågan på pengar – ökar mängden sedlar mer än produktionen av varor och tjänster, urholkas penningvärdet Jämför med värdemynt där den ädla metallen späds ut Kostnadsinflation Flaskhalsar Löneökningar större än produktivitetstillväxten Förväntningar Beteende Svåra att bryta Oberoende centralbank Importerad inflation

8 Internationell utveckling
Inflationspusslet Internationell utveckling Svensk konjunktur Övrigt BNP Räntor Växel-kurser Oljepris ...mm BNP Räntor Produktivitet Resurs- utnyttjande Löner ...mm Inflations- förväntningar $ Kronan Inflationen € Skatter och subventioner

9 Spelar det någon roll om inflationen är hög eller låg?
Låg och stabil inflation lättare att förutse - skapar inte så mkt problem Skapar goda förutsättningar för god och långsiktigt hållbar tillväxt Hög och varierande (volatil) inflation skapar däremot problem… Ungefär samma inflationstakt som de viktigaste handelsparterna underlättar…

10 Hög och varierande inflation skapar problem:
Prisförhållandena mellan olika varor (relativpriser) förändras ofta snabbt. Svår att förutse och skapar därmed osäkerhet om framtiden: Svårt att planera för hushåll, företag, offentlig sektor… Omfördelning (sparare/låntagare, långa lönekontrakt)… Större risker ger krav på högre ränta/vinst….. ….kortsiktigt/spekulativt beslutsfattande och färre investeringar ….hotar tillväxt och sysselsättning på lång sikt

11 Vad säger empirin om tillväxt och inflation?
Låg och stabil inflation Goda förutsättningar för hög och stabil tillväxt

12 I Sverige har lägre inflation…

13 …gått hand i hand med högre tillväxt

14 …Men det tog tid innan förväntningarna konvergerade mot målet
Anm. Penningmarknadsaktörer, Prosopera, Realtidsdata KPI

15 Olika mått på Inflation

16 Hur mäts inflation? Det vanligaste och mest kända måttet på inflation är förändringen i konsumentprisindex, KPI. Det beräknas och publiceras varje månad av Statistiska centralbyrån. SCB ”köper” en korg av varor och tjänster varje månad. Genom att köpa samma varor och tjänster kan man beräkna hur stora prisförändringarna på varukorgen är. Eftersom kvaliteten på varorna kan ändras över tiden, som när en dators prestanda förbättras över tiden, försöker SCB uppskatta förbättringarnas värde och räkna bort dem från prisförändringarna. Vad som ingår i korgen och hur stor betydelse olika prisförändringar får, beror på hur mycket hushållen köper av de olika varorna och tjänsterna. En vara eller tjänst som det köps mycket av får en större vikt än en vara eller tjänst som det köps lite av. Därmed får prisförändringar på en vara eller tjänst som det köps mycket av ett större genomslag på KPI än prisförändringar på en vara eller tjänst som det köps lite av. Ett annat relativt välkänt mått på inflation är det harmoniserade indexet för konsumentpriser, HIKP. HIKP försöker mäta ungefär samma sak som KPI, samtidigt som man försöker använda likartade (harmoniserade) metoder i de olika länderna inom EU-området.

17 KPI ur ett historiskt perspektiv Årlig procentuell förändring
Källor: Edvinsson & Söderberg (2007) och Statistiska centralbyrån 17

18 Vad är underliggande inflation?
Inflation betyder att den allmänna prisnivån stiger: Men KPI väger samman prisökningar på olika varor. Därför kommer prisökningar på enskilda varor, till exempel olja, medföra att KPI stiger. Man brukar också avse en varaktig förändring i prisökningstakten när man talar om inflation: Men KPI stiger om till exempel momsen höjs. För att åtgärda dessa ”problem” med KPI är det därför vanligt att man rensar bort en del prisförändringar från KPI. Detta brukar kallas för underliggande inflation eller kärninflation.

19 Olika mått på underliggande inflation
KPIF: KPI med fast bostadsränta Exkluderingsmått: KPIFxe KPIF där energipriserna viktats ur Andra exempel är HIKPxe och HIKPxel Trimmade mått: Trim85 Ett mått där de undergrupper med högst respektive lägst förändringstakt viktats ur (i detta fall 7,5% ur varje ”svans”) Omviktade mått: Und24 Ett mått där de olika undergrupperna har fått nya vikter, i förhållande till sina respektive standardavvikelser

20 Underliggande inflation Årlig procentuell förändring

21 Varför KPIF? Riksbankens inflationsmål är uttryckt i termer av KPI
KPI inkluderar en räntekostnadskomponent som består som mäter hushållens kostnader för egnahemsboende När Riksbanken tex höjer räntan i syfte att dämpa inflationen blir den direkta effekten att KPI stiger KPIF = KPI med fast ränta KPIF exkluderar således effekten av ränteförändringar och används som ett kompletterande mått till KPI

22 Reporäntan, KPI och KPIF Procent, Årlig procentuell förändring
Reporäntan påverkar räntekostnaderna Räntekostnaderna påverkar KPI Analysen kompletteras därav med KPIF

23 Inflationsmålet

24 Riksbankens uppgifter
Upprätthålla ett fast penningvärde Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende Att målet för penningpolitiken ska vara att upprätthålla ett fast penningvärde sattes nu på pränt även i lagtexten. Upprätthålla ett fast penningvärde Det innebär att vi ska se till att den svenska kronan behåller sitt värde. Vårt främsta verktyg för att påverka inflationen är reporäntan. Riksbanken arbetar mot ett inflationsmål, dvs inflationen ska begränsas till 2 procent med en tillåten avvikelse på  1 procentenhet. Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende Tolkat det som att vi har ett övergripande ansvar för finansiell stabilitet i Sverige. Penningpolitik Finansiell stabilitet

25 Inflationsmålet Den 15 januari 1993 annonserade Riksbanken att penningpolitiken skulle inriktas mot att uppnå prisstabilitet: Men när den fasta växelkursen övergavs hade kronans värde mot andra valutor försvagats (deprecierats) kraftigt samtidigt som det skett en del förändringar i indirekta skatter. Därför angav Riksbanken att målet för penningpolitiken skulle börja gälla först från och med 1995. Inflationsmålet är sedan dess definierat som att den årliga ökningen av KPI ska vara 2 procent.

26 Varför just två procent?
En för hög inflation är skadlig för ekonomin. En låg och stabil inflation skapar goda förutsättningar för en gynnsam ekonomisk utveckling. Men en alltför låg inflation är inte heller bra. Ett alltför lågt inflationsmål ökar risken för deflation, det vill säga att den allmänna prisnivån faller. För att undvika deflation finns det därför skäl att sätta inflationsmålet till ett positivt tal. Att det blev just 2 procent beror på att inflationen var ungefär 2 procent när inflationsmålet introducerades. Dessutom var detta i linje med inflationsmålen i andra industriländer

27 Penningpolitik - Flexibel inflationsmålspolitik

28 Riksbankens uppgifter
Upprätthålla ett fast penningvärde Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende Att målet för penningpolitiken ska vara att upprätthålla ett fast penningvärde sattes nu på pränt även i lagtexten. Upprätthålla ett fast penningvärde Det innebär att vi ska se till att den svenska kronan behåller sitt värde. Vårt främsta verktyg för att påverka inflationen är reporäntan. Riksbanken arbetar mot ett inflationsmål, dvs inflationen ska begränsas till 2 procent med en tillåten avvikelse på  1 procentenhet. Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende Tolkat det som att vi har ett övergripande ansvar för finansiell stabilitet i Sverige. Penningpolitik Finansiell stabilitet

29 Flexibel inflationsmålspolitik i praktiken
Utan att åsidosätta inflationsmålet bör penningpolitiken även inriktas på att stabilisera produktion och sysselsättning runt långsiktiga utvecklingsbanor. Givet trovärdighet för långsiktig prisstabilitet kan räntan användas till att: Stabilisera inflationen kring målet Stabilisera resursutnyttjandet, alltså produktionens och sysselsättningens avvikelse från potential (”GAP”) Penningpolitiken kan påverka produktion och sysselsättning på kort sikt men inte på lång sikt. Utan att åsidosätta inflationsmålet bör penningpolitiken även inriktas på att stabilisera produktion och sysselsättning runt långsiktiga utvecklingsbanor - Obs! Endast minska variation. Inga mål för nivåerna på produktion eller arbetslöshet. Praktisk tillämpning av penningpolitiken i Sverige: - Stabilisera inflationen kring målet - Stabilisera resursutnyttjandet, alltså produktionens och sysselsättningens avvikelse från potential (”GAP”) 29

30 Den penningpolitiska avvägningen
Vid varje penningpolitiskt möte gör direktionen en avvägning av vilken räntebana som ger “bäst” framtida utveckling för inflation och resursutnyttjande Arbetslösheten högre än långsiktigt hållbar nivå Inflationen över målet

31 Transmissions-mekanismen

32 Från reporäntan till “sluträntor”
Förväntningar på penningpolitik Räntor på stats-obligationer Räntor på bostads-obligationer m.m. Räntor till hushåll och företag - Ju längre löptid - och ju högre kreditrisk Desto mer avviker räntorna från styrräntan (reporäntan)

33 Genomsnittliga räntor till hushåll och företag samt reporäntan Per cent
Anm: avser nya avtal. Sista preliminära observationen är ett snabbestimat.

34 Vi påverkar ekonomin med hjälp av räntan…
Inflationsförväntningar Reporäntehöjning (eller förväntningar om en sådan) Marknadsräntorna stiger Lägre förväntad lönsamhet hos företag, Lägre förmögenhetsvärden Ökat sparande Starkare krona Svårare få krediter – lägre investeringar och konsumtion Minskad konsumtion Minskade investeringar Minskad export – ökad import Lägre importpriser Minskad efterfrågan Lägre inflation KREDITKANALEN RÄNTEKANALEN VÄXELKURSKANALEN

35 Framåtblickande penningpolitike

36 Penningpolitiken verkar med fördröjning och bygger på prognoser
Indikatorer och prognoser Medel Repor Stående in- och utlåning Penning- politiskt beslut Mål Prisstabilitet Transmissionsmekanismen

37 Räntebesluten baseras på prognoser
Penningpolitiken påverkar den ekonomiska utvecklingen med viss fördröjning Prognoser för framtida inflation, BNP och sysselsättning mm är mycket viktiga Men kom ihåg! Allmänhetens förväntningar (prognoser) påverkar också utvecklingen i ekonomin => Riksbankens trovärdighet viktig 37

38 Riksbankens prognos för reporäntan
Prognoser baserade på oförändrad reporänta marknadens förväntningar på reporäntan (fr.o.m. okt 2005) Riksbankens egen prognos för reporäntan (fr.o.m. feb 2007) Fördelar med en egen prognos Lättare att utvärdera och jämföra våra prognoser Resonemang och avvägningar blir tydligare Penningpolitiken blir mer effektiv – har större potential att påverka marknadsräntorna En prognos – inget löfte! 38

39 Prognos, inte ett löfte I den avvägningen landade vi igår i att 0,75 procent är en lämplig räntenivå i dagsläget. Men som alltid, prognos, inte ett löfte. Det kan som sagt komma information som gör att vi behöver ändra våra prognoser och det illustreras av osäkerhetsintervallet. Reporänta, procent. Prognos avser kvartalsmedelvärden, utfall avser dagsdata. Källa: Riksbanken

40 Räntebeslut och kommunikation
6 penningpolitiska möten per år Presskonferens dagen efter varje möte Protokoll med namn på ledamöterna publiceras två veckor efter mötet Prognoser publiceras efter alla 6 mötena 3 Penningpolitiska rapporter (PPR) 3 Penningpolitiska uppföljningar (PPU) Därutöver publiceras: Tal, Ekonomiska kommentarer, PoV-artiklar, redogörelse för penningpolitiken (RPP), mm 40

41 Sammanfattning penningpolitiken i Sverige
Lagom låg inflation – mål på 2 procent Självständig Riksbank Flexibel inflationsmålspolitik som försöker stabilisera både inflation och produktion/ sysselsättning (resursutnyttjande) Öppenhet och tydlighet ger trovärdighet 41