Ny nationell höjdmodell över Sverige SweDEM

En presentation över ämnet: "Ny nationell höjdmodell över Sverige SweDEM"— Presentationens avskrift:

1 Ny nationell höjdmodell över Sverige SweDEM
En kort introduktion och inbjudan till dialog Den här presentationen är en mycket kort introduktion, lämplig för ca. 5 minuter presentation, till Lantmäteriets projekt med att ta fram en ny nationell höjdmodell över Sverige. Syftet är i första hand att informera om kontaktpunkt för att erhålla fortlöpande information om projektet och för ev. dialog med projektledningen om önskemål och prioriteringar. .

2 Ny nationell höjdmodell
Utgångsläge: Nuvarande höjdmodell (50m grid med medelfel ~2m) motsvarar inte dagens högt ställda krav från användare av höjdinformation, varken för planering av infrastruktur eller för riskanalyser etc. Den nuvarande nationella höjdmodellen är framställd under lång tid och med flera olika metoder som t.ex. profilmätningar, fotogrammetri, digitalisering av höjdkurvor etc. Den har alltså ett svårbeskrivet ursprung och i vissa avseenden en ojämn noggrannhet. Medelfelet ligger i storleksordningen 2m, vilket inte i dag är tillräckligt bra för att motsvara kraven. Den har under de gångna åren ändå fyllt en stor funktion i samhället men kraven förändras. Klimat- och sårbarhetsutredningen konstaterar att det är nödvändigt att snarast påbörja anpassningen till klimatförändringarna i Sverige. Risken för översvämningar, ras, skred och erosion ökar. I planeringen för att förebygga katastrofer behövs god höjdinformation. Även i den traditionella utbyggnaden av samhällets infrastruktur behövs höjdinformation av god kvalité. Inte heller för dessa användningsområden duger befintliga data. För alla dessa användningsområden kan man konstatera att den nuvarande höjdmodellen, med god marginal, har passerat sitt ”bäst före”-datum. Alltså måste nya höjddata över Sverige tas fram, och det bör ske utan onödiga dröjsmål.

3 Ny nationell höjdmodell
Noggrannhet i den nya modellen: Målet är att medelfelet ska vara bättre än 0,5m för höjdmodellen i ett 2,5m grid. Medelfel i enskilda laserpunkter på plana hårdgjorda ytor beräknas vara 2 dm. Detta är den miniminoggrannhet vi eftersträvar i den nya nationella höjdmodellen. Kvalitén i slutprodukten kommer att variera något beroende på vilken typ av terräng som redovisas och på vilken editeringsnivå som tillämpas. Även när det gäller noggrannheten i höjddata så kommer det att finnas specifika önskemål om högre noggrannhet i vissa områden och för vissa tillämpningar. Den nationella höjdmodellen kommer inte att kunna tillfredsställa alla dess önskemål utan avser att vara en mycket bra och heltäckande ”basmodell” som ska fungera för de flesta övergripande ändamål. De analyser som görs med hjälp av den nationella modellen kommer förhoppningsvis att öka träffsäkerheten beträffande var mer noggranna data behövs för specifika ändamål.

4 Ny nationell höjdmodell
Referenssystem: Koordinater kommer att anges i SWEREF99 TM (för plan) och RH2000 (för höjd) Enhetligt för hela landet Globalt anpassade Den nya höjdmodellen kommer givetvis att noggrant definieras i de senaste nationella referenssystemen i plan och höjd och kommer att kunna användas tillsammans med övriga GSD-produkter. Referenssystemen är desamma i hela landet vilket möjliggör "sömlöst" användande av höjddata utan att hänsyn behöver tas till administrativa gränser såsom t ex kommungränser, regiongränser etc. Systemen är också globalt anpassade så att de ansluter till motsvarande system i våra nordiska grannländer på någon centimeter när och till övriga Europa med hög kvalitet.

5 Ny nationell höjdmodell
Metod för framställning: Ny höjdmodell framställs med hjälp av laser-skanning från flygplan. Lantmäteriet kommer att tilldelas ekonomiska medel för att ta fram en ny rikstäckande höjdmodell av hög kvalité. Den metod som Lantmäteriet avser att använda för den nya datainsamlingen är laserskanning från flygplan.

6 Ny nationell höjdmodell
Produkter som Lantmäteriet planerar att tillhandahålla: GSD-Laserpunkter markpunkter laserskannade punkter, som efter filtrering och bearbetning, ligger på markytan. icke-markpunkter t.ex. vegetation, byggnader, fordon och annat. GSD-Höjddata i grid 2,5m, 5m, 10m, 25m, 50m, 100m. gridpunkter med önskad spridning räknas fram ur laserpunkter som klassats som markpunkter. Priser är under utredning men målsättningen är att nya höjddata inte ska kosta mer än nuvarande. Detta är de ”standardprodukter” som Lantmäteriet avser att tillhandahålla som GSD-produkter. Det bör noteras att det i första hand är markmodellen, (dvs. markpunkterna), som kommer att ajourhållas inom ramen för tillhandahållandet av nationella höjddata. Hur indikationer på gjorda förändringar ska samlas in och hur ajourhållningen av markmodellen ska gå till är under utredning. Även prismodellen för höjddata är under utredning. Målsättningen är att nya höjddata av bästa kvalité inte ska kosta mer än nuvarande höjddata. Detta innebär att man får en avsevärt bättre produkt till samma pris som tidigare eller ett avsevärt lägre pris på höjddata med lägre täthet.

7 Ny nationell höjdmodell
Tidplan: Upphandling: Våren 2009 Produktionsstart: 1 juli 2009 Produktionstid: 7 år Färdiga produkter planeras att successivt finnas på marknaden ca 6 månader efter datafångst. Produktionsplanen kan komma att justeras efter utfall av intressentdialogen och tilldelningen av medel. Tidplanen bygger helt på att vi får den anslagsfinansiering med ca 30 Mkr/år som Lantmäteriet begärt från regeringen. Om denna förutsättning ändras på något avgörande sätt så kommer givetvis Lantmäteriets tidplan att behöva justeras. I tidplanen har man, förutom tillgången på pengar, även vägt in vilka resurser som finns att tillgå i form av teknik och personal för att bearbeta och produktifiera insamlade data. Intressentdialogen kommer ev. att påverka planeringen så att fokus läggs på insamling (skanning) under de första åren för att snabbt få fram data över prioriterade områden. Bearbetning av skanningdata kan därefter göras behovsstyrt.

8 Ny nationell höjdmodell
Intressentdialog: Kontakt tas med intressenter för att informera om projektet och för att inhämta synpunkter som kan användas i Lantmäteriets planering. Mål: ”Största möjliga samhällsnytta” I planeringsarbetet för höjddataprojektet är intressentdialogen ett mycket viktigt inslag. Huvudsyftet med intressentdialogen är att i ett tidigt skede informera om projektet och att framför allt utbyta information om specifika användarkrav och behov inom olika samhällssektorer. Dessa frågor kan röra såväl krav som påverkar våra tekniska specifikationer för insamling och bearbetning av höjddata som önskemål om prioriteringar av vissa geografiska områden. T.ex. kan liten förändring i specifikationen för laserskanningen leda till avsevärt ökad användbarhet för något speciellt ändamål. Denna kunskap finns hos användarna av höjddata och inte hos Lantmäteriet. Speciellt när det gäller användningen av höjddata för miljöändamål och riskanalyser finns kompetensen hos andra myndigheter. Alltså är intressentdialogen helt nödvändig för uppfyllandet av Lantmäteriets uppdrag. OBS: Kunskapen om användarkraven finns inte bara hos myndigheter utan även inom den privata sektorn. T.ex. inom skogsbruket och vattenregleringsföretagen och liknande branscher finns stor kunskap som vi vill försöka fånga in i intressentdialogen. Lantmäteriet kommer att väga in insamlade önskemål i planerna på ett sätt som medför att ”största möjliga samhällsnytta” uppnås. Den slutliga produktionsplanen kommer dock, framför allt vad beträffar prioriteringen av områden i tid, att vara en kompromiss. Något område måste med nödvändighet komma först och något måste komma sist. Ni som har synpunkter och önskemål rörande höjddata, tveka inte att höra av er till Lantmäteriet. Kontaktuppgifter finns i slutet av denna presentation.

9 Ny nationell höjdmodell
Ny information och kontaktpunkt All ny information om projektet läggs ut på Lantmäteriets hemsida. (Skriv in GSD-höjddata i sökrutan på förstasidan så hamnar ni rätt) Nyhetsbrev skickas via e-post ut direkt till alla på vår sändlista. Anmäl er till: om ni vill vara med på listan. All ny information sprids på olika sätt till intresserade, bl.a. i form av ett enkelt nyhetsbrev. Samma information läggs också ut på Lantmäteriets hemsida. Vi hoppas kunna skicka ut nästa nyhetsbrev före jul. Då kommer vi att kunna sammanfatta den input som vi fått till projektet via intressentdialogen och redovisa de slutsatser vi dragit och presentera en mer detaljerad plan för projektet.