Förtroendevalda och arbetsgivarrollen

En presentation över ämnet: "Förtroendevalda och arbetsgivarrollen"— Presentationens avskrift:

1 Förtroendevalda och arbetsgivarrollen
Anderz Andersson

2 Vem är jag? Anderz Andersson Jurist Umeå universitet
Juridiska institutionen Centrum för skolledarutveckling Ordförande IKSU Konsult

3 Dagens program Förmiddagen
Den kommunala organisationen sett ur ett offentligt- och arbetsrättsligt arbetsgivarperspektiv Den arbetsrättsliga regleringen Anställning och anställningsbeslut Anställnings upphörande

4 Dagens program Eftermiddagen Medbestämmandeformer i kommunen
Arbetsmiljölagstiftning Förtroendevaldas juridiska ansvar

5 Programpunkt 1. Den kommunala organisationen sett ur ett offentligt- och arbetsrättsligt arbetsgivarperspektiv

6 Kommunallagen 3 kap. Kommunernas och landstingens organisation och verksamhetsformer Fullmäktige och nämnder Kommunala företag Kommunala entreprenader Kommunalförbund

7 Vem är arbetsgivare? Vem är arbetstagare?
Traditionellt – utförande av arbetet Arbetsgivare - arbetstagare = anställningsavtal Alternativa former Uppdragsgivare – uppdragstagare Inhyrd arbetskraft

8 Delegering av ärenden inom en nämnd
Kommunallagen 6 kap. 33 § En nämnd får uppdra åt ett utskott, åt en ledamot eller ersättare eller åt en anställd hos kommunen eller landstinget att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden, dock inte i de fall som avses i 34 §    En gemensam nämnd får även under samma förutsättningar uppdra åt en anställd i någon av de samverkande kommuner-na eller landstingen att besluta på nämndens vägnar.

9 Delegering av ärenden inom en nämnd
Kommunallagen 6 kap. 34 § I följande slag av ärenden får beslutanderätten inte delegeras: 1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet, Den politiska demokratin

10 Kommunens olika roller
Myndighet – myndighetsutövning och faktiskt handlande Arbetsgivare – anställnings- och kollektivavtalspart Produktion av tjänster – t.ex. skolan, vård och omsorg Avtalspart – köp, hyra

11 Den kommunala organisationen sett ur ett förvaltnings- och arbetsrättsligt perspektiv
Kommunallag (1991:900) 1 kap. inledande bestämmelser 2 kap. Kommunernas och landstingens befogenheter 3 kap. Kommunernas och landstingens organisation och verksamhetsformer 4 kap. De förtroendevalda 5 kap. Fullmäktige 6 kap. Styrelsen och övriga nämnder 7 kap. Medbestämmandeformer 8 kap. Ekonomisk förvaltning 9 kap. Revision 10 kap. Laglighetsprövning

12 Förvaltningslagen Förvaltningslagen innehåller bestämmelser om hur förvalt-ningsmyndigheterna (t.ex. nämnderna) ska handlägga ären-den. Om någon annan lag eller förordning innehåller bestämmel-ser som avviker från förvaltningslagen, så gäller bestämmel-serna i den lagen/förordningen.

13 Förvaltningslagen Lagens tillämpningsområde
Myndigheternas serviceskyldighet Samverkan mellan myndigheter Allmänna krav på handläggning av ärenden - inkommen handling - jäv - parts rätt att ta del av handling - motiverings av beslut - underrättelse m beslut

14 Förvaltningslagen Lagen anger också den skyldighet som myndigheten har att lämna upplysningar, vägledning, råd och annan hjälp till en-skilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde.  Varje ärende där någon enskild är part ska handläggas så en-kelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten efter-sätts

15 Offentlighets- och sekretesslagen
Lagen innehåller bestämmelser om registrering, utlämnande av allmänna handlingar och särskilda bestämmelser om auto-matisk databehandling. Lagen anger att allmänna handlingar med hemliga uppgifter måste registreras/diarieföras och att övriga allmänna hand-lingar ska hållas ordnade så att de är sökbara. Sekretess i personalärenden

16 Personuppgiftslagen Lagen gäller för all behandling av personuppgifter. Lagen syf-tar till att skydda den enskildes integritet vid behandling av personuppgifter. Med personuppgift menas "all slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk person som är i livet". Personaldokumentation som personuppgift

17 Problem Myndighetsutövning Legitimations- och behörighetsyrken
Anställning som myndighetsutövning Legitimations- och behörighetsyrken Patientsäkerhetslagen Skollagen Socialtjänstlagstiftning

18 Den arbetsrättsliga regleringen
Programpunkt 2. Den arbetsrättsliga regleringen

19 Det arbetsrättsliga regelsystemet
Arbetsrättslig lagstiftning - kollektiv Lag om medbestämmande i arbetslivet MBL Lag om offentlig anställning - LOA Arbetsmiljölagen - AML Arbetstidslagen – ATL Förtroendemannalagen - FML

20 Det arbetsrättsliga regelsystemet
Arbetsrättslig lagstiftning - individuell Lag om anställningsskydd - LAS Ledighetslagstiftning Arbetstidslagen - ATL Sjuklönelagen Diskrimineringslagen

21 Den rättsliga regleringen
Offentligrättsliga Civilrättsliga Tvingande regler Tvingande/dispositiva regler Kommunallag Avtal - anställningsavtal kollektivavtal

22 Vad är ett kollektivavtal?
Ett kollektivavtal är ett skriftligt avtal mellan arbets-givare och anställdas fackliga organisationer som reglerar löner och anställningsvillkor och övriga för-hållandena på arbetsplatsen, till exempel medbe-stämmande. T.ex. HÖK, Allmänna bestämmelser AB

23 Kollektivavtal Lagstiftningen på arbetsmarknadens område är oftast semidispositiv. Det betyder att den kan ersättas och förbättras genom ett kollektivavtal. En enskild individ kan sedan ofta, med kollektivavtalet som grund, i sitt enskilda anställningskontrakt komma överens med sin arbetsgivare om bättre villkor än avtalets miniminivåer

24 Övrig lagstiftning Behörighetsregler vid anställning m.m. Skollagen
Hälso- och sjukvårdslagen Socialtjänsten

25 Övrig lagstiftning Straffrättsliga påföljder enligt brottsbalken
Tjänstefel BrB 20 kap. 1 § Mutbrott BrB 20 kap. 2 § Tystnadspliktsbrott BrB 20 kap. 3 § Arbetsmiljöbrott BrB 3 kap. 10 §

26 Anmälningsplikt Lex Sarah gäller inom socialtjänsten, i verksamheter enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade och vid Statens institutionsstyrelse Lex Maria innebär att vårdgivare är skyldiga att anmäla om patienter har skadats eller riskerat att skadas i vården Lex ? Förslag till motsvarande regler på skolans område

27 Det kollektivavtalsrättsliga systemet
Huvudöverenskommelse - HÖK Sveriges Kommuner och Landsting tecknar HÖK med följande organisationer: Svenska Kommunalarbetareförbundet Fackförbundet SKTF, Ledarna, Akademikerförbundet SSR samt Teaterförbundet AkademikerAlliansen Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd Sveriges Läkarförbund Vårdförbundet

28 Huvudöverenskommelse – HÖK
Löneavtal, Bilaga 1 Centrala och lokala protokollsanteckningar, Bilaga 3 Centrala protokollsanteckningar, Bilaga 4 Centrala parters syn på förutsättningar för en väl fungerande individuell lönesättning, Bilaga 5 Lokalt kollektivavtal om lön och allmänna anställningsvillkor m.m. – LOK 10, Bilaga 6 Lokalt kollektivavtal om lön och allmänna anställningsvillkor m.m. – LOK 10, Bilaga 6a

29 Innehåll a) Löneavtal (Bilaga 1),
b) Allmänna bestämmelser – med följande underbilagor D, anställning i personalpool, E, arbetstider m.m. inom räddningstjänsten, J, viss jourtjänstgörande personal, L, lägerverksamhet m.m., U, uppehållsanställning, c) Centrala och lokala protokollsanteckningar (Bilaga 3), d) Centrala protokollsanteckningar (Bilaga 4), e) Centrala parters syn på förutsättningar för en väl fungerande individuell lönesättning (Bilaga 5), f) LOK 10 (Bilaga 6 och 6a),

30 Huvudöverenskommelse – HÖK
Löneavtal, Bilaga 1 Centrala och lokala protokollsanteckningar, Bilaga 3 Centrala protokollsanteckningar, Bilaga 4 Förtroendeskapande arbete, underbilaga till Centrala protokollsanteckningar, Bilaga 4, Övriga anteckningar, punkt 3, Bilaga 4a Centrala parters syn på förutsättningar för en väl fungerande individuell lönesättning, Bilaga 5 Verksamhetsutveckling och måluppfyllelse, Bilaga 6 Lokalt kollektivavtal om lön och allmänna anställningsvillkor m.m. – LOK 10, Bilaga 7 Lokalt kollektivavtal om lön och allmänna anställningsvillkor m.m. – LOK 10, Bilaga 7a

31 Allmänna bestämmelser med bilagor – AB
Allmänna bestämmelser (AB) är en del av huvudöverens-kommelsen (HÖK) och innehåller allmänna anställningsvillkor

32 Allmänna bestämmelser AB - innehåll
Kap. 1 Inledande bestämmelser Kap. 3 Under anställningen Kap. 4 Arbetstid Kap. 5 Lönebestämmelser och särskilda ersättningar Kap. 6 Ledighetsförmåner Kap. 7 Avslut av anställningen Kap. 8 Övriga förmåner och bestämmelser

33 Kap. 1 Inledande bestämmelser
§ 1 Inledning Anställningsvillkoren i detta avtal ska stimulera till förbät-tringar av verksamhetens effektivitet, produktivitet och kvalitet samt genom flexibla lösningar bidra till att nå verksamhetsmålen ----- Anmärkning Med Svenska Kommunalarbetareförbundet kan avvikelse endast ske genom lokalt kollektivavtal där så särskilt anges och med enskild arbetstagare där så särskilt anges.

34 Avtalets ambition Anger ambitionen om utveckling av anställningsvillkor – stimulerar till förbättringar av verksamhetens effektivitet, produktivitet och kvalitet

35 1 kap. 2 § Tillämpningsområde
Om inte annat följer av lag, förordning eller statlig myn-dighetsföreskrift, ska dessa allmänna bestämmelser som fortsättningsvis kallas avtalet och de till avtalet hörande särskilda bestämmelser/specialbestämmelser, tillämpas på arbetstagare för vilken annat avtal inte gäller.

36 1 kap. 2 § Tillämpningsområde
Om de särskilda bestämmelserna/specialbestämmel-serna avviker från avtalet ska dessa tillämpas. Arbetsgivare och förvaltningschef eller annan arbets-tagare med motsvarande funktion kan träffa överens-kommelse om avvikelse helt eller delvis från detta avtal.

37 1 kap. 2 Tillämpningsområde
Avtalet gäller ej: Arbetstagare i arbetsmarknadspolitiska insatser - BEA Räddningstjänstpersonal i beredskap - RiB Personliga assistent och anhörigvårdare - PAN

38 Ansvarfördelning i kommunens organisation
Kommunallagen Exempel på undantag Skollagen – Aktiebolagslagen

39 Anställning och anställningsbeslut
Programpunkt 3 Anställning och anställningsbeslut

40 Frågor knutna till anställningstillfället
Den fria anställningsrätten råder Begränsningar i den fria anställningsrätten Behörighetsregler Diskriminering Företrädesrätt Anställning som myndighetsutövning Annonsering Arbetsförmedling Deltidsanställningar

41 Anställningsavtal Avtalsförpliktelser Arbetsgivare Arbetstagare
Vederlag Arbete Arbetsledningsrätt Arbetsskyldighet

42 Arbetsledningsrätt Inom svensk arbetsrätt gäller principen om arbetsgiva-rens arbetsledningsrätt. Arbetsledningsrätten innebär att arbetsgivaren inom vida ramar kan utöva arbetsledning, t.ex. att bestämma vilka arbetsuppgifter arbetstagarna ska utföra. Arbetsledningsrätten är en allmän rättsgrundsats på arbetsrättens område, vilket innebär att den gäller utan stöd i kollektivavtal

43 Arbetsskyldighet Arbetsskyldigheten omfattar alla arbetsuppgifter som utförs för arbetsgivarens räkning, vilket innebär att arbetsgivaren inte utan arbetstagarens samtycke kan överföra sina skyldigheter enligt anställningsavtalet till annan arbetsgivare. Vidare gäller arbetsskyldigheten inom arbetsgivarens naturliga verksamhetsområde, vilket innebär inom kollektivavtalets tillämpningsområde.. Slutligen gäller arbetsskyldigheten inom arbetstagarens allmänna yrkeskvalifikationer, och med detta menas i stort sett bara det att det inte ska krävas någon genomgripande omskolning av arbetstagaren för att denne ska kunna utföra sina arbetsuppgifter

44 LAS tillämpningsområde
Denna lag gäller arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Från lagens tillämpning undantas dock 1. arbetstagare som med hänsyn till arbetsuppgifter och anställningsvillkor får anses ha företagsledande eller därmed jämförlig ställning, 2. arbetstagare som tillhör arbetsgivarens familj, 3. arbetstagare som är anställda för arbete i arbetsgivarens hushåll, 4. arbetstagare som är anställda med särskilt anställningsstöd, i skyddat arbete eller i utvecklingsanställning.

45 LAS tillämpningsområde
Undantagna enligt LAS är arbetstagare som är anställda med: särskilt anställningsstöd - jobb- och utvecklingsgarantin fas 1, skyddat arbete – funktionshinder utvecklingsanställning - funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga

46 Kap. 2 Anställningen AB § 3 Intyg om arbetsförmåga En arbetsgivare kan begära att en arbetssökande ska lämna läkarintyg om arbetsförmågan i anslutning till anställningen. Arbetsgivaren kan anvisa läkare som utfärdar intyget. Kostna-den för intyget ersätts av arbetsgivaren.

47 2 kap. § 4 Anställningsform AB
Mom. 1 Arbetstagare anställs enligt grunderna för lagen om anställningsskydd (LAS).

48 Anställningsavtalet enligt LAS
Tillsvidareanställning 4 § Anställningsavtal gäller tills vidare. Avtal om tidsbegrän-sad anställning får dock träffas i de fall som anges i 5 och 6 §§. Träffas i annat fall ett sådant avtal, kan arbetstagaren på det sätt som anges i 36 § få domstols förklaring att avtalet skall gälla tills vidare

49 6 § LAS, provanställning, ersätts av följande bestämmelser i AB
Mom. 2 Provanställning kan komma i fråga under samman-lagt högst 6 kalendermånader om arbetsgivaren finner det nödvändigt på grund av särskilda omständigheter. Arbetstagare med provanställning anställs för viss tid. Innan beslut fattas om provanställning ska förhandling enligt 11 § lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL) ske.

50 Provanställning enligt AB
Särskilda omständigheter Särskilda krav på t.ex. arbetsförmåga, arbetsledning, smidighet. Anställs för viss tid Upphör vid den bestämda tidens utgång Förhandling enligt 11 § lagen om medbestämmande i arbetslivet Ingen underrättelseskyldighet - varsel finns

51 Oavsett vad som anges i 5 § LAS
Mom. 3 a) Med vikarie avses en arbetstagare som anställs för att arbeta i stället för en annan arbetstagare som är ledig från anställningen (s.k. egentligt vikariat). Som vikarie anses också den, som anställs efter att en arbets-tagare slutat för att helt eller delvis utföra denna arbetstaga-res arbetsuppgifter intill dess efterträdare börjat sitt arbete. Det förutsätts att sådant vikariat inte bestäms till längre tid än som med hänsyn till omständigheterna i fallet normalt krävs tills efterträdaren börjat arbeta.

52 Oavsett vad som anges i 5 § LAS
För andra vikariat gäller vad LAS föreskriver.

53 Oavsett vad som anges i 5 § LAS
b) Efter överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare kan en arbetstagare som uppbär hel ålderspension i någon form anställas för begränsad tid

54 Oavsett vad som anges i 5 § LAS
c) Arbetsgivare och förvaltningschef eller annan arbetstagare med motsvarande funktion kan träffa överenskommelse om tidsbegränsad anställning.

55 Oavsett vad som anges i 5 § LAS
Vad i detta moment anges ska inte innebära inskränkning i den rätt att tidsbegränsa anställning som följer av 5 § LAS

56 LAS 5 § Tidsbegränsad anställning
5 § Avtal om tidsbegränsad anställning får träffas 1. för allmän visstidsanställning, 2. för vikariat, 3. för säsongsarbete, och 4. när arbetstagaren har fyllt 67 år. Om en arbetstagare under en femårsperiod har varit anställd hos arbetsgivaren antingen i allmän visstidsanställning i sam-manlagt mer än två år, eller som vikarie i sammanlagt mer än två år, övergår anställningen till en tillsvidareanställning.

57 LAS 6 § Provanställning 6 § Avtal får även träffas om tidsbegränsad provanställning, om prövotiden är högst sex månader. Vill inte arbetsgivaren eller arbetstagaren att anställningen skall fortsätta efter det att prövotiden har löpt ut, skall besked om detta lämnas till motparten senast vid prövotidens utgång. Görs inte detta, övergår provanställningen i en tillsvidarean-ställning

58 Provanställning bilaga M, AB
Anställningsform (AB § 4) 4. § 4 tillförs Provanställning syftande till tillsvidareanställning Arbetstagare som ej varit tillsvidareanställd enligt dessa be-stämmelser eller motsvarande tidigare bestämmelser prov-anställes under de första 12 månaderna av anställningen.

59 HÖK Anteckningar till AB
Provanställning syftande till tillsvidareanställning 1. Förskollärare/fritidspedagog/hemspråkstränare respektive SFI-lärare som inte varit tillsvidareanställd som förskollärare/ fritidspedagog/hemspråkstränare respektive SFI-lärare provanställs under de första 12 månaderna av anställningen

60 Legitimation för lärare och förskollärare
Förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare och utnämning till lektor 60

61 Förordning (2011:326) 1 kap. Inledande föreskrifter
2 kap. Behörighetsgrundande utbildning 3 kap. Utländsk lärar- eller förskollärarutbildning 4 kap. Legitimation och utnämning till lektor

62 Föreskrifter om introduktionsperiod och kompetensprofiler
Föreskrifter utfärdade av Skolverket avseende introdukt-ionsperiod och kompetensprofiler för lärare och förskol-lärare. Föreskrifterna reglerar den introduktionsperiod som en lärare och en förskollärare i vissa fall måste genomgå för att kunna bli legitimerad.

63 Innehåll Syfte Introduktionsperiodens längd
En mentor under introduktionsperioden En plan för introduktionsperioden Dokumentation Bedömning under introduktionsperioden Yttrande över lämplighet Kompetensprofil Lärare Förskollärare 63

64 Syfte Introduktionsperioden syftar till att 1. ge stöd på ett yrkesmässigt, personligt och socialt plan, 2. stimulera professionell utveckling, 3. skapa en trygg och utvecklande arbetsmiljö för läraren, och 4. utveckla lärarens förståelse för skolan som arbetsplats samt för dess roll i samhället. 64

65 Introduktionsperiodens längd
Huvudmannen bör sträva efter att läraren får genomföra sin tjänstgöring under introduktionsperioden på heltid. Om en lärare inte har tjänstgjort på heltid eller har varit frånvarande under en längre period ska detta kompenseras genom att han eller hon i stället tjänstgör under en längre period. Den sammanlagda tjänstgöringen ska motsvara minst ett läsår på heltid. 65

66 En mentor under introduktionsperioden
Rektorn ska utse en mentor till den lärare som genomför introduktionsperioden. Mentorn ska så långt det är möjligt vara behörig inom samma område som läraren. 66

67 En plan för introduktionsperioden
Rektorn eller ska ansvara för att introduktionsperioden planeras på sådant sätt att läraren ges det stöd som behövs utifrån tidigare kunskaper, erfarenheter och förmåga att fungera självständigt i sin yrkesroll. Läraren ska också ges tillfälle till bedömning och i förekommande fall betygsättning av eleverna 67

68 En plan för introduktionsperioden
Rektorn ska sätta av tid för introduktionsperiodens genomförande för sig själv, mentorn och läraren. För rektorn ska tiden vara tillräcklig för observationer, uppföljning och bedömning av lärarens lämplighet. För mentorn ska tiden vara tillräcklig för observationer och samtal. För läraren ska den avsatta tiden vara tillräcklig för reflektion över den egna verksamheten. 68

69 En plan för introduktionsperioden
Rektorn bör utforma planen så att läraren ges möjlighet att praktisera så många av yrkets uppgifter som möjligt, däribland olika metoder för undervisning, utvecklingssamtal, bedömning och i förekommande fall individuella utvecklingsplaner eller arbetsplatsförlagt lärande 69

70 Dokumentation Rektorn ska ansvara för att lärarens arbete och resultat under introduktionsperioden dokumenteras. Det ska framgå av dokumentationen vad läraren genomfört, på vilket sätt, vilket syftet var och i vilken utsträckning syftet uppnåddes. Dokumentationen ska utgå från kompetensprofilens kommunikationsområden: mötet med eleven, ledarskap och samverkan. Rektorn ska dokumentera sina observationer, uppföljningen och bedömningen. Mentorn ska dokumentera observationer och samtal. Läraren och ska dokumentera sitt arbete. 70

71 Yttrande över lämplighet
När introduktionsperioden är avslutad ska rektorn avsluta in-troduktionsperioden genom att, efter samråd med mentorn, avge ett skriftligt yttrande om lärarens lämplighet. Det ska framgå av yttrandet om lärarens lämplighet för yrket är tillfredsställande eller icke tillfredsställande. 71

72 Bedömning under introduktionsperioden
Under introduktionsperioden ska rektorn vid minst tre tillfällen bedöma lärarens eller förskollärarens lämplighet att bedriva undervisning. Bedömningen ska göras utifrån de kompetensprofiler som anges i föreskriften 72

73 Läraren ska kunna vidareutveckla sin förmåga att
i mötet med eleven i sitt ledarskap i sin samverkan 73

74 1. i mötet med eleven a) kartlägga varje enskild elevs behov och anpassa undervisningssättet till individen, elevgruppen, sammanhanget och situationen, så att varje elev utvecklas så lång det är möjligt inom läroplanen, ämnesplanen eller kursplanen. b) utforma undervisningen i överensstämmelse med läroplaner och ämnesplaner eller kursplaner och med utgångspunkt i dessa sätta tydliga mål för arbetet samt ange vad som krävs för att målen och i förekommande fall kunskapskraven ska kunna uppnås och kommunicera detta med eleven, c) ta ansvar för att stödja elevens utveckling till självständigt lärande under hela livet genom att göra eleven delaktig i planeringen, d) utveckla elevens förmåga att upptäcka problem och att finna lösningar till dessa, e) visa tillit till elevens förmåga, och f) ta ansvar för att bedöma, kommunicera och följa upp elevens kunskapsutveckling, 74

75 2. i sitt ledarskap a) leda och organisera arbetet så att en trygg arbetsmiljö skapas som grundar sig på ömsesidig respekt och samarbete, b) visa förståelse för värdet av mångfald och respekt för skillnader och genom detta utveckla elevernas sociala och medborgerliga kompetens, c) kunna avgöra när det finns behov av stöd från en annan lärare, d) ha en god relation till eleverna som karakteriseras av ömsesidig respekt, förtroendefullt förhållningssätt, e) skydda varje elev mot skada, kränkningar och trakasserier, och f) låta eleverna utveckla sina förmågor oberoende av könstillhörighet, 75

76 3. i sin samverkan a) vara saklig och uppfattas som rättvis av eleverna, b) föra ett nära samarbete med kolleger och föräldrar, c) upparbeta kontakter med samhället i övrigt, d) delta i utvecklingen av den skola där de är anställda, e) respektera såväl kollegors som andra yrkesgruppers kompetens, skyldigheter och ansvar i den dagliga verksamheten, och f) dela den människo- och kunskapssyn som lärares yrkesetik vilar på samt diskutera och bearbeta yrkesetiska ställningstaganden. 76

77 Skolverkets föreskrifter och allmänna råd om kompetensprofiler för utnämning lektor
Bestämmelser om vem som får utnämnas till lektor finns i 2 kap. 24 § skollagen (2010:800). 77

78 Lärarlegitimationen tvingar kommunerna att tjänstepussla
SKL - 38 av landets större kommuner - frågan om de nya behörighetsreglerna ställer krav på speciella åtgärder. Nästan alla, 96 procent, svarar ja och att deras lärare måste få kompletterande utbildning. 78

79 Lärarlegitimationen tvingar kommunerna att tjänstepussla
Andra förändringar 46 procent måste nyrekrytera personal. 38 procent behöver inrätta deltidstjänster. 12 procent måste ha distansundervisning i språk. 54 procent anser att kommuner måste samarbeta kring lärartjänster 79

80 Reform med lärarlegitimation riskerar platt fall Lärarförbundet
Minst lärare saknar examen och/eller undervisar i ämnen och läsår de inte är behöriga för. De har fram till 2015 på sig att läsa in det som fattas.. Regeringen har i budgetpropositionen anslagit 1,5 miljarder kronor till och med 2014 som ska gå till fortbildningen av dessa lärare inom Lärarlyftet Delar de 1,5 miljarderna med räcker det till högst en termins studier per person (en plats på lärarutbildningen kostar staten kronor om året). 80

81 Reform med lärarlegitimation riskerar platt fall Lärarförbundet
Till det kommer kostnaden för vikarier för att ersätta de studerande lärarna, som får plugga med 80 procent av lönen enligt dagens regler. Ska lärare komplettera en termin blir kostar det staten 4,5 miljarder kronor och kommunerna 2,7 miljarder kronor 81

82 Huvudmän och ansvarsfördelning 2 kap. 13 §
Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisningen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilken utbildning som krävs för att vara behörig att bedriva viss undervisning i skolväsendet 82

83 15 § En legitimerad lärare eller förskollärare har ansvar för den undervisning som han eller hon bedriver. 83

84 Kap. 3 Under anställningen
§ 6 Allmänna åligganden § 7 Utbildning m.m. § 8 Bisysslor § 9 Hälsoundersökningar § 10 Avstängning m.m. § 11 Disciplinpåföljd § 12 Omreglering på grund av sjukersättning

85 AB § 6 Allmänna åligganden
Mom. 1 Arbetstagare ska utföra de arbetsuppgifter som framgår av för arbetstagaren gällande anställningsavtal och de åligganden i övrigt, som är förenade med anställningen. Om behov finns är arbetstagare dessutom skyldig att vikariera för annan arbetstagare hos arbetsgivaren och därvid helt eller delvis utföra även egna arbetsuppgifter, att byta schema eller förskjuta arbetstiden, att arbeta utöver fastställd arbetstid samt att fullgöra jour och beredskap. Arbetsskyldigheten och tjänstebegreppet

86 § 6 Allmänna åligganden Vid stadigvarande förflyttning av arbetstagare ska beaktas, att vägande skäl ska finnas för att förflytta arbetstagaren mot hennes eller hans önskan. Mom. 2 Arbetstagare är skyldig att följa överenskomna ändringar i detta avtal med tillhörande särskilda bestämmel-ser/specialbestämmelser

87 § 8 Bisysslor Mom. 1 Arbetstagare ska på begäran anmäla bisyssla och lämna de uppgifter, som arbetsgivaren anser behövs för bedömning av bisysslan

88 § 8 Bisysslor Arbetsgivaren kan förbjuda bisysslan om arbetsgivaren finner att den kan a) inverka hindrande för arbetsuppgifterna, b) innebära verksamhet som konkurrerar med arbetsgivarens. Anmärkning Förtroendeskadlig bisyssla för arbetstagaren inom kommun, landsting eller kommunalförbund regleras i 7 § lagen om offentlig anställning (LOA).

89 Bisysslor LOA 7 § En arbetstagare får inte ha någon anställning eller något uppdrag eller utöva någon verksamhet som kan rubba förtroendet för hans eller någon annan arbetstagares opartiskhet i arbetet eller som kan skada myndighetens anseende. 7 a § Arbetsgivaren skall på lämpligt sätt informera arbetstagarna om vilka slags förhållanden som kan göra en bisyssla otillåten enligt 7 §. 7 b § En arbetstagare skall på arbetsgivarens begäran lämna de uppgifter som behövs för att arbetsgivaren skall kunna bedöma arbetstagarens bisysslor. 7 c § En arbetsgivare skall besluta att en arbetstagare som har eller avser att åta sig en bisyssla som inte är förenlig med 7 § skall upphöra med eller inte åta sig bisysslan. Beslutet skall vara skriftligt och innehålla en motivering.

90 § 9 Hälsoundersökningar
Periodiska hälsoundersökningar Mom. 1 Om en arbetstagare har arbetsuppgifter där brister i arbetstagarens hälsotillstånd medför risk för människors liv, personliga säkerhet eller hälsa eller för betydande skador på miljö eller egendom, är arbetstagaren efter särskild uppmaning av arbetsgivaren skyldig att regelbundet genomgå hälsoundersökningar som är nödvändiga för bedömning av om arbetstagaren har sådana brister i sitt hälsotillstånd. Anmärkning Arbetsgivaren ska upprätta en förteckning över de anställningar/arbetsuppgifter som är av sådan natur som anges ovan. Arbetsgivaren ska även informera arbetstagarorganisation, som begär det, när ändringar eller tillägg sker i redan upprättad förteckning.

91 Övriga hälsoundersökningar
Mom. 2 Övriga hälsoundersökningar ska genomföras i nära samförstånd med arbetstagaren

92 § 10 Avstängning m.m. Förseelser m.m.
Mom. 1 En arbetstagare kan på grund av förseelse tillfälligt tas ur arbete av arbetsgivaren. För denna tid ska arbetstagaren avstå samtliga avlöningsförmåner, om inte arbetsgivaren av särskilda skäl medger att viss del av lönen får behållas.

93 § 10 Avstängning m.m. Mom. 2 Är en arbetstagare på sannolika skäl misstänkt för eller bevisligen skyldig till svårare fel eller försummelse i arbetet, brott som kan medföra fängelse eller svårare förseelse utom anställningen har arbetsgivaren rätt att i avvaktan på slutligt ställningstagande avstänga arbetstagaren från arbete. Avstängning kan även ske om det i övrigt finns vägande skäl. Avstängning får ske för högst 30 kalenderdagar i sänder. Har utredning om förseelse upptagits av polis- eller åklagarmyndighet, gäller dock avstängningen längst intill dess beslut i åtalsfrågan meddelats eller domen vunnit laga kraft.

94 § 10 Avstängning m.m. Mom. 3 Under avstängning behåller arbetstagaren lön. Vid avstängning på grund av vägande skäl enligt mom. 2 andra stycket behåller arbetstagaren avlöningsförmånerna som arbetstagaren enligt gällande förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått. Arbetsgivaren kan besluta om avstängning med innehållna avlöningsförmåner enligt mom. 2 första stycket, om arbetsgivaren finner att särskilda skäl föreligger.

95 § 10 Avstängning m.m. Medicinska skäl
Mom. 4 Arbetsgivare kan efter att ha hört läkare meddela en arbetstagare förbud att arbeta för att förhindra att smitta sprids. Under ett sådant förbud behåller arbetstagaren avlöningsförmånerna

96 § 10 Avstängning m.m. Mom. 7 Inför beslut om avstängning eller förbud att arbeta enligt mom. 2–6 ska arbetsgivaren genomföra överläggning med berörd lokal arbetstagarorganisation. Arbetsgivaren kan fatta och verkställa beslut innan överläggningsskyldigheten fullgjorts om synnerliga skäl föranleder det. Anmärkning Denna bestämmelse ersätter 11, 12 och 14 §§ MBL.

97 § 11 Disciplinpåföljd Mom. 1 En arbetstagare som i arbetet gjort sig skyldig till fel eller försummelse kan meddelas disciplinpåföljd i form av skriftlig varning. Disciplinpåföljd får dock inte meddelas en arbetstagare för att arbetstagaren har deltagit i strejk eller jämförlig stridsåtgärd.

98 § 11 Disciplinpåföljd Mom. 2 Har arbetsgivaren anmält felet eller försummelsen enligt mom. 1 till polis- eller åklagarmyndighet, får arbetsgi-varen inte inleda eller fortsätta disciplinärt förfarande med anledning av den förseelsen.

99 § 11 Disciplinpåföljd Mom. 3 Innan fråga om disciplinpåföljd avgörs ska berörd arbetstagare ges tillfälle att yttra sig och lokal arbetstagar-organisation underrättas om den tilltänkta åtgärden. Organisationen har rätt till överläggning i frågan. Överläggning ska påkallas senast 7 kalenderdagar efter det att underrättelsen mottagits.

100 § 11 Disciplinpåföljd Mom. 4 Den skriftliga varningen ska meddelas på sådant sätt att tvekan inte kan uppstå om anledningen till åtgärden

101 Omreglering på grund av sjukersättning
Mom. 1 Arbetsgivare, som vill att anställningsvillkoren ska omregleras till lägre sysselsättningsgrad med oförändrade eller andra arbetsuppgifter på grund av att arbetstagaren har rätt till partiell sjukersättning som inte är tidsbegränsad enligt lagen om allmän försäkring (AFL), ska skriftligen ge arbets-tagaren besked om detta minst en månad i förväg. Samtidigt ska arbetstagarens lokala arbetstagarorganisation underrättas om beskedet av arbetsgivaren.

102 Programpunkt 4 Anställnings upphörande

103 Uppsägning från arbetsgivarens sida
7 § Uppsägning från arbetsgivarens sida skall vara sakligt grundad.    En uppsägning är inte sakligt grundad om det är skäligt att kräva att arbetsgivaren bereder arbetstagaren annat arbete hos sig.    Vid en sådan övergång av ett företag, en verksamhet eller en del av en verksamhet som sägs i 6 b § skall övergången i sig inte utgöra saklig grund för att säga upp arbetstagaren. Detta förbud skall dock inte hindra uppsägningar som sker av ekono-miska, tekniska eller organisatoriska skäl där förändringar i arbetsstyrkan ingår.   

104 Uppsägning från arbetsgivarens sida
 Om uppsägningen beror på förhållanden som hänför sig till arbetstagaren personligen, får den inte grundas enbart på omständigheter som arbetsgivaren har känt till antingen mer än två månader innan underrättelse lämnades enligt 30 § eller, om någon sådan underrättelse inte lämnats, två månader före tidpunkten för uppsägningen. Arbetsgivaren får dock grunda uppsägningen enbart på omständigheter som han har känt till mer än två månader, om tidsöverdraget berott på att han på arbetstagarens begäran eller med dennes medgivande dröjt med underrättelsen eller uppsägningen eller om det finns synnerliga skäl för att omständigheterna får åberopas.

105 Intresseavvägning Man väger arbetsgivarens intresse av att avsluta anställningen mot arbetstagarens intresse att behålla anställningen

106 Anställnings upphörande
Uppsagd på grund av arbetsbrist Uppsagd på grund av personliga förhållande Avskedad på grund av personliga förhållande Fråntagen legitimationen

107 Arbetsbrist Brist på arbete Fingerad arbetsbrist är inte tillåten
Omplaceringsskyldighet före uppsägning Turordningsregler Tillräckliga kvalifikationer

108 Personliga förhållanden
Bedömningsgrunder Omständigheter i det enskilda fallet Rättspraxis - prejudikat Arbetstagarens ställning Anställningstid Arbetsplatsens storlek Arbetsgivarens åtgärder Framtidsprognos Samlad bedömning i det enskilda fallet

109 Varning och återkallelse av legitimation
Lärarnas ansvarsnämnd ska meddela en legitimerad lärare eller förskollärare en varning, om han eller hon 1. varit oskicklig i sin yrkesutövning, 2. i eller i samband med yrkesutövningen gjort sig skyldig till brott som gör att hans eller hennes lämplighet att verka som lärare eller förskollärare kan sättas i fråga, eller 3. på annat sätt visat sig mindre lämplig att bedriva undervisning.

110 Återkalla en legitimation, om den legitimerade
1. har varit grovt oskicklig i sin yrkesutövning, 2. i eller utanför yrkesutövningen har gjort sig skyldig till ett allvarligt brott som gör att hans eller hennes lämplighet att verka som lärare eller förskollärare kan sättas i fråga, 3. på grund av sjukdom eller någon liknande omständighet inte kan utöva yrket tillfredsställande,

111 Återkalla en legitimation, om den legitimerade
4. på annat sätt är särskilt olämplig att bedriva undervisning, 5. inte följt ett föreläggande om läkarundersökning enligt 27 kap. 13 §, eller 6. begär att legitimationen ska återkallas.

112 Om det finns särskilda skäl i fall som avses i första stycket 2 eller andra stycket 2, får Lärarnas ansvarsnämnd avstå från att meddela en varning eller återkallelse av legitimationen.

113 Om Lärarnas ansvarsnämnd meddelar en varning eller beslutar att återkalla en legitimation, ska nämnden underrätta Statens skolverk och den legitimerades arbetsgivare om detta. Detsamma gäller om en allmän förvaltningsdomstol efter överklagande beslutar att meddela en varning, återkalla legitimationen eller undanröja nämndens beslut om varning eller återkallelse

114 Medbestämmandeformer i kommunen
Programpunkt 5 Medbestämmandeformer i kommunen

115 7 kap. Medbestämmandeformer
Partssammansatta organ 1 § Om inte något annat följer av lag eller annan författning, får det i en kommun eller ett landsting lämnas över till partssammansatta organ att inom en nämnds verksamhetsområde svara för beredning, förvaltning och verkställighet.    Detta gäller dock bara ärenden som rör förhållandet mellan kommunen eller landstinget som arbetsgivare och dess anställda, samt beträffande en gemensam nämnd, förhållandet mellan de samverkande kommunerna eller landstingen som arbetsgivare och deras anställda.

116 Medbestämmandeformer i kommunen
2 § Partssammansatta organ får inte avgöra frågor som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet.    De får inte heller avgöra ärenden som avser myndighetsutövning mot någon enskild. 3 § Partssammansatta organ inrättas av fullmäktige. 4 § Fullmäktige skall fastställa ett partssammansatt organs uppgifter, sammansättning, mandattid och verksamhets-former i ett reglemente.

117 Medbestämmandeformer i kommunen
5 § Ett partssammansatt organ skall bestå av företrädare för dels kommunen eller landstinget, dels de anställda.    Kommunens eller landstingets företrädare väljs av fullmäk-tige eller, om fullmäktige bestämmer det, av en nämnd.    De anställdas företrädare utses av den eller de lokala arbetstagarorganisationer som kommunen eller landstinget har slutit kollektivavtal med om partssammansatta organ.

118 Arbetsmiljölagstiftning
Programpunkt 6 Arbetsmiljölagstiftning

119 Arbetsmiljölagstiftning
Arbetsmiljölagen Arbetsmiljöförordningen Föreskrifter Arbetsmiljöbrott Kollektivavtal

120 Samverkan FAS FAS står för Förnyelse - Arbetsmiljö - Samverkan. Det är ett centralt avtal (FAS 05) som slutits mellan Sveriges Kommuner och Landsting och centrala fackliga organisationer inom den kommunala sektorn

121 Samverkan FAS Centrala parter ser det angeläget att lokala parter, utifrån verksamhetsperspektiv, bedriver partsgemensamt arbetet i syfte att träffa lokala avtal inom samverkan, hälsa och arbetsmiljö, där denna överenskommelse utgör en grund

122 Skellefteå kommun Medbestämmandelagen Jämställdhet och mångfald
Arbetsmiljölagen Förtroendemannalagen

123 Arbetsmiljölagstiftning
Kapitel 2 - Arbetsmiljöns beskaffenhet 1 § Arbetsmiljön ska vara tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur och den sociala och tekniska utvecklingen i samhället.    

124 Arbetsmiljölagstiftning
Syftet Arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende.      Arbetstagaren ska ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation samt i förändrings- och utveck-lingsarbete som rör hans eget arbete.         

125 Teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll ska utformas så att arbetstagaren inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall. Därvid ska även löneformer och förläggning av arbetstid beaktas. Starkt styrt eller bundet arbete skall undvikas eller begränsas.      

126 Arbetsmiljölagstiftning
Det ska eftersträvas att arbetet ger möjligheter till variation, social kontakt och samarbete samt sammanhang mellan enskilda arbetsuppgifter.      Det ska vidare eftersträvas att arbetsförhållandena ger möjligheter till personlig och yrkesmässig utveckling liksom till självbestämmande och yrkesmässigt ansvar.         

127 Arbetsmiljölagstiftning
Arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. En utgångspunkt ska därvid vara att allt sådant som kan leda till ohälsa eller olycksfall skall ändras eller ersättas så att risken för ohälsa eller olycksfall undanröjs. Arbetsgivaren ska beakta den särskilda risk för ohälsa och olycksfall som kan följa av att arbetstagaren utför arbete ensam.  Lokaler samt maskiner, redskap, skyddsutrustning och andra tekniska anordningar skall underhållas väl.          

128 Arbetsmiljölagstiftning
Systematiskt arbetet Arbetsgivaren ska systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller föreskrivna krav på en god arbetsmiljö. Han ska utreda arbetsskador, fortlöpande undersöka riskerna i verksamheten och vidta de åtgärder som föranleds av detta. Åtgärder som inte kan vidtas omedelbart ska tidsplaneras. Arbetsgivaren ska i den utsträckning verksamheten kräver dokumentera arbetsmiljön och arbetet med denna. Handlingsplaner ska därvid upprättas.         

129 Arbetsmiljölagstiftning
Arbetsgivaren ska vidare se till att det i hans verksamhet finns en på lämpligt sätt organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet för fullgörande av de uppgifter som enligt denna lag och enligt 30 kap. socialförsäkringsbalken vilar på honom

130 Arbetsmiljöbrott Arbetsmiljöbrott, är beteckningen på vissa brott enligt Brottsbalken och Arbetsmiljölagen. I 3 kap 10 § brottbalken står: "Om brott, som i 7--9 §§ sägs, har begåtts genom att någon uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosatt vad som i enlighet med arbetsmiljölagen (1977:1160) ålegat honom till förebyggande av ohälsa eller olycksfall, döms för arbetsmil-jöbrott till straff som i nämnda lagrum sägs.".

131 Arbetsmiljöbrott I arbetsmiljölagen (1977:1160) 8 kap står:
"1§ Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot föreläggande eller förbud som har meddelats med stöd av 7 kap §§. Detta gäller dock inte om föreläggandet eller förbudet har förenats med vite. 2§ Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet 1. anlitar en minderårig i strid mot 5 kap. 2 § första stycket eller mot föreskrifter som meddelats med stöd av 5 kap. 2 § tredje eller fjärde stycket,

132 Slut