Nils-Gustav Lundgren Cerum, Umeå Universitet.

En presentation över ämnet: "Nils-Gustav Lundgren Cerum, Umeå Universitet."— Presentationens avskrift:

1 Nils-Gustav Lundgren Cerum, Umeå Universitet

2

3

4 Varför så länge upp och sen så länge bakåt? Tillväxtfasen 1800-1955: Fred efter 1809, nyodling, tjära, sågverk, massa, papper, malm, metaller, vattenkraft och för detta en nödvändig offentlig sektor (som blev stor). De internationella marknaderna lyfte Norrland i 150 år! Sedan två ”storsmällar” På 1960-tal Inlandet; från timmersvans via motorsågen till lastbilar och avverkningsmaskiner. På 1970-t Industriorterna; Snabbt hårdnande konkurrens. Malm från Brasilien /Australien, stål från Japan/Korea, koppar från Chile, massa/papper från Nord- och Sydamerika! Bilar från Japan/Korea Globala ekonomin avfolkar nu Norrland.

5

6 SKOGSSKÖRDARE Källa : NG Lundgren

7

8 Internationella sjötransportkostnader 1820-2000

9

10 Slutrapporten från projektet "Norrlänkgionstudie 2008"

11 Medborgare i Norr 4000 enkäter ut i de fyra norrlänen hösten 2008. Representativt urval, kön, ålder, stora orter, mindre orter osv. 2392 svarade alltså 64,1% Svaren: Lite för mycket kvinnor 53,2% (49,8%) För få unga (5-8%). I övrigt hög grad av representativitet. För få för att säga någonting på kommunnivå, men om län och ortstyper.

12 Globalt verkande krafter styr och avgör i allt väsentligt hur Norrland förändras Den fråga jag haft att besvara: I vilken omfattning och på vilket sätt möter och värderar medborgarna i Norrland Globaliseringen /Internationaliseringen idag? Hur ser den globaliseringspositiva respektive globaliseringsnegativa norrlänningen ut? Den politiska frågan; Hur ska vi hantera globaliseringen?

13 Vad är/betyder globalisering då? Enkel definition. Rörlighet övernationsgränser av; - Varor - Tjänster - Kapital - Människor

14

15

16

17 Om avgörande vändning på t.ex. arbetsmarknaden? Finns människorna/arbetskraften? Jo, men inte i Norrland eller ens i Sverige som nation. Sanningen! Mellan år 2000 och 2009 netto – flyttningsförlust söderut från de fyra norrlandslänen på 29 000 personer. Då fantastiskt bra att dessa län samtidigt haft en Nettoinvandring på 25 500 personer. Norrlands tillbakagång kunde alltså varit mycket, mycket värre!

18 I folkomröstningen om EU-medlemskap år 1994 vanligen 70% (+-10%) NEJ i Norrland, men nått sker vanligen 70% (+-10%) NEJ

19 Just nu en ny globaliseringsvåg som Norrland verkar ha (svårt??) att möta! Vad är det som händer? Vet Norrlänningen och i så fall vad?

20 Prel. index BRP löpande pris

21 Mest bra Varken eller Mest dåligt Vet ej Procent balans Internationellt polissamarbete ökar7213 2 +70 Ny teknik /kunskap snabbt hit 6915 1 +68 Vissa varor billigare 6421 213+62 Nya varor och butiker 5530 412+51 Ny mat och nya restauranger 5329 413+49 TV kanaler från hela världen 4039 813+32 Oftare möta andra kulturer och religioner 3936 915+30 Utländska grannar 3741 714+30 Elitidrotten blir mer internationell 3242 521+27 Fler i den egna kommunen med rötter utomlands 3341 818+25 Sverige blir mer konkurrensutsatt 22382317 Gränskontroller avskaffas eller blir färre 16264314-27 Svenska politikers handlingsfrihet begränsas 8294321-35 Vissa arbetsplatser konkurreras ut 4225618-52 Tabell 8Din värdering av följande tänkbara effekter av Globaliseringen?

22 Norr- botten Väster- botten Väster- norrland Jämtland Totalt Flera gånger i veckan25262425 Flera gånger i månaden151214 Flera gånger per år131612 13 Mer sällan2321252122 Aldrig2527263026 Norr- botten Väster- botten Väster- norrland Jämtland Totalt Flera gånger i veckan25262425 Flera gånger i månaden151214 Flera gånger per år131612 13 Mer sällan2321252122 Aldrig2527263026 Kommer du i ditt arbete i kontakt med personer fr å n andra l ä nder? (N=1374, procentf ö rdelning)

23 Norr- botten Väster- botten Väster- norrland Jämtland Totalt Norge3530315735 Finland5937463345 Övriga Europa3356 5755 Västeuropa28353332 Sydeuropa2219212221 Ryssland2419161319 Östeuropa2127 26 Asien/Afrika3045353236 Nord/Sydamerika2019171118 Om du i ditt arbete har kontakt med personer fr å n andra l ä nder, varifr å n kommer dessa?

24 Norr- botten Väster- botten Väster- norrland Jämtland Totalt Ja2320192021 Aldrig77808180 Vart reste du då? Norge3925375738 Finland4521301129 Övriga Europa3975624764 Ryssland/Östeuropa121113 12 Asien/Afrika311 99 Nord/Sydamerika71316410 Har du under de senaste 12 m å naderna rest utanf ö r Sverige i ditt arbete? (N=1366, procentf ö rdelning)

25 Norr- botten Väster- botten Väster- norrland Jämtlan d Totalt Nej18 17 Ja82 83 Vart reste du då? Annat län i norr5358625457 Övriga Sverige636475 69 Norge1312102514 Finland35810614 Övriga Europa33 3834 Utanför Europa1417 1015 Totalt utlandet9469717978 Hur ofta har du under de senaste 12 m å naderna rest utanf ö r ditt heml ä n p å din fritid? (N=1366, procentf ö rdelning)

26 Norr- botten Väster- botten Väster- norrland Jämtland Totalt Dagligen1699811 Flera gånger i veckan1617141615 Flera gånger per år151619 17 Mer sällan2425222624 Aldrig2835 3133 Hur ofta anv ä nder du n å got annat spr å k ä n svenska i ditt arbete eller studier? (N=2001, procentf ö rdelning)

27 Yrkesgrupp Utlands - kontakt i arbetet Rest utomlands i arbetet Använder annat språk än svenska N Högutbildade med specialistkompetens 832388352 Tekniker och andra med kort högsk.utbildning 751978211 Ledningsarbete 73348195 Process- och maskinoperatör, transportarbete 661857126 Service-, omsorgs- och försäljningsarbete 65962265 Kontors- och kundservicearbetet 641060114 Hantverks-, bygg- och tillverkningsarbete 601655169 Yrken utan särskilda utbildningskrav 60205165 Olika yrkesgruppers internationaliseringsgrad i Norrland N=1390, procent)

28 Norr- botten Väster- botten Väster- norrland Jämt- land Totalt Dagligen156556 Flera gånger i veckan77757 Flera gånger per år86768 Mer sällan1723182520 Aldrig5359635958 Hur ofta anv ä nder du n å got annat spr å k ä n svenska i ditt hem? (N=2001)

29 Det multikulturella Norra Sverige, men hur mångkulturellt ”egentligen”? Sverige har officiellt erkänt fem nationella minoritetsgrupper; Samer, Tornedalingar, Finländare, Romer och Judar KÄNNER DU PERSONLIGEN NÅGON ANKNYTNING TILL NÅGON AV DESSA GRUPPER? Svarsalternativ; 1= INGEN ANKNYTNING ALLS. Därefter en skala 2-7 där 7 = STARK ANKNYTNING Borde frågan varit binär alltså ”ÄR DU EN……?”

30 Norrbotten Västerb. Västern.Jämtland SAMER (783st) Ingen anknytning62.3% 64.0%74.0%54.9% Viss (2-4) 22.1% 24.9%18.9%25.6% Relativt stark (5-6)10.2% 9.0% 5.2%15.1% Stark anknytning(7) 4.4% 2.1% 1.8% 3.8% TORNEDALINGAR (649st) Ingen anknytning43.0%76.6%83.7%84.6% Viss (2-4)20.2%17.3%11.5%25.6% Relativt stark (5-6)17.6% 4.9% 3.8%11.7% Stark anknytning (7)19.1% 1.3% 1.0% 0.3% FINLÄNDARE (721st) Ingen anknytning54.9%70.9%69.6%75.5% Viss (2-4)24.4%18.5%18.5%16.3% Relativt stark (5-6)14.6% 7.2% 7.1%18.0% Stark anknytning (7) 8.6% 4.6% 4.8% 3.5%

31 Norrbotten Västerb. Västern. Jämtland ROMER (144st) Ingen anknytning94.5% 92.0% 93.9% 92.6% Viss (2-4) 4.4% 6.9% 5.8% 7.1% Relativt stark (5-6) 1.1.% 1.0% 0.0% 0.3% Stark anknytning (7) 0.4% 0.2% 0.3% 0.0% JUDAR (218st) Ingen anknytning92.4%89.5%88.4%88.3% Viss (2-4) 6.7% 8.3% 9.7% 9.9% Relativt stark (5-6) 0.9% 1.8% 1.2% 1.5% Stark anknytning (7) 0.2% 0.5% 0.7% 0.3%

32 ”NORMEN?”-”MAJORITETSBEFOLKNINGEN?” Andel av befolkningen i de fyra nordligaste svenska länen som INTE har någon personlig anknytning till någon av de fem nationella minoriteterna och som INTE heller själva har, ELLER har någon förälder som, invandrat till Sverige Västernorrland34,0 % Västerbotten31,3 % Norrbotten18.8 % Jämtland15.9 % Självklar slutsats; Det ”normala” för främst Norrbotten, men också för Västerbotten och Jämtland är den mångkulturella karaktären sedan mycket lång tid tillbaka i historien. De etniska identiteterna verkar inte heller avta med ”moderniseringen”, snarast tvärtom. Minoritetsspråklagarna i Norrbotten/Västerbotten dvs. rätt att använda nordsamiska, meänkieli och finska i kontakter med myndigheter lagstiftat sedan år 2000 (de som anger en ”minoritetsanknytning” avviker ej, dvs. är t.ex. inte genomsnittligt äldre)

33 Uppfattning Norrbotten Väster- botten Väster- norrland Jämtland Totalt I huvudsak bra för Sverige I huvudsak bra för Norrland 48 43 47 40 48 42 49 41 48 42 Varken eller för Sverige Varken eller för Norrland 21 19 21 17 18 16 19 15 20 17 I huvudsak dålig för Sverige I huvudsak dålig för Norrland 15 19 14 24 12 19 15 25 14 22 Vet ej för Sveriges del Vet ej för Norrlands del 16 18 19 21 23 17 18 20 Tabell 9Är globaliseringen i huvudsak bra eller dålig för Sverige och Norrland?

34 Mest bra Varken eller Mest dåligt Vet ej Hela populationens fördelning (procent)42172219 Effekter av: Kön Kvinna Man - 2.2 2.4 1.0 - 1.1 - 2.5 2.8 3.7 - 4.1 Ålder 15-29 år 30-49 år 50-64 år 65-w år 0.5 - 1.1 3.3 - 3.1 1.4 - 0.0 - 1.2 0.8 - 2.0 1.0 1.2 1.5 - 0.1 - 0.0 - 3.4 3.9 Utbildning Grund-/folkskola Gymnasial utbildning Högskola/universitet - 10.4 - 1.7 8.2 0.0 0.6 - 0.5 8.6 2.4 - 0.3 13.1 - 1.3 - 7.4 Hushållsinkomst w - 200 000 201-400 000 401-600 000 601 000 – w - 6.6 - 5.4 2.7 13.8 - 3.2 0.6 2.7 - 3.0 - 3.4 4.4 0.4 - 6.0 12.9 0.4 - 5.7 - 4.9 Organisationsanställd- 3.4- 9.910.9- 4.3 Politiskt intresse Politiskt intresserad Politiskt ointresserad 7.7 - 6.4 - 0.4 1.5 0.4 - 0.6 - 7.0 5.8 Judisk anknytning10.1- 2.1- 0.9- 7.1 Kommuntyp Inlands- eller fjällkommun Kustkommun - 0.6 0.9 -1.6 0.1 1.9 1.5 - 0.3 - 0.4 Den globaliseringspositiva respektive globaliseringsnegative norrlänningen?

35 Hur ser en globaliseringspositiv respektive negativ norrlänning ut? OM en norrlänning; ---finns i ett hushåll med över 600 000 i årsinkomst, har universitetsutbildning, är politiskt intresserad, är man i åldern 50-64 år (och har en judisk identitet), då över 90% uttalat globaliseringspositiva! ---finns i ett hushåll med under 400 000 kr/år, enbart har grundläggande utbildning, är kvinna, saknar intresse för politik, är över 65 år och arbetat åt en intresseorganisation då knappt 10% globaliseringspositiva! ---finns i hushåll med under 400 000 kr/år, enbart har grundläggande utbildning, är man och arbetar åt en intresseorganisation då drygt 50 procent angett MEST DÅLIGT med globaliseringen Alltså resurstarka ”elitgrupper” ser möjligheter och fördelar, medan resurssvagare ser problem, nackdelar och osäkerheter. Internationalisering, EU-politk (storregion?) m.m. uppenbart ett ”elitprojekt”

36 Några generella slutsatser från ”Meborgare i Norr-studien” Skepsis/negativ opinion till storregion. Starkast längst i norr, mindre i söder. Norrlänningen FINNS! Läns-, svensk- och norrlandsidentiteterna lika starka. De starka identiteterna dock främst lokala, grupp- eller individrelaterade. Norrlänningen är påtagligt nöjd med den välfärd kommuner, landsting och stat levererar! Det missnöje som finns rör främst kommunikationer, dvs. vägar och kollektivtrafik (och i någon mån vårdcentraler i fjällkommuner). Norrlänningen vill att beslut ska fattas så decentraliserat som möjligt men Samtidigt att skillnader i livsvillkor inte får bli stora mellan olika individer och delar av Norrland! Norrlänningen är nöjd med demokratin, främst på kommunal och nationell nivå, mindre på EU- och landstingsnivån. Inga egentliga skillnader mellan fjäll- skogs eller kustbygd, större städer eller små orter. Dessutom; Starkt förtroende och många med starkt ”Socialt kapital”

37 Inställning till serviceskillnader och politiskt beslutsfattande

38 Blir man lycklig av mera pengar, ekonomisk tillväxt? ”The American way of Life”?? Den som har mest grejer då han dör har vunnit! (Berglund Christer, pitbo som då var doktorand i nationalekonomi på LTU, men för tillfället tillbringade en termin på Texas A&M för att gå doktorandkurser. Är nu energimarknadsanalytiker åt Vattenfall men veckopendlar Piteå-Råckstad Och Norrlänningen?

39 Innebär höga BRP-siffror, höga nettoexportkvoter och mångmiljardinvesteringar att norrlänningen därmed automatiskt har det/mår bra? Norrlandstaktiken/strategin sedan länge. Se så stora värden Sverige tillförs p.g.a. Norrlands export- och energiföretag, dvs. försöka motivera olika typer av omfördelningar och investering i Infrastruktur En hållbar strategi? Njaeä ytterst ”bökig” omfördelningsdebatt. Vad vi alla som norrlänningar (nog) gjort, mer eller mindre, inte i alla fall fått bort, en stämpel som bidragsberoende landsdel där livsvillkoren i grunden inte är bra. Folk flyttar ju! Nytt politiskt landskap i Sverige, nu mer än 50% i storstadsregionerna! Hur Norrland bli RIKTIGT attraktivt !? Där människor vill bo och dit många vill flytta? NY NORRLANDSBILD?! Av vem?

40 NORRLAND & KOSTNADS- UTJÄMNING

41 Norrlands kommuner är självförsörjande i kostnadsutjämningen. AC, BD och Västernorrland betalar nettoavgift, medan Jämtland erhåller bidrag. AC, BD och Västernorrland täcker dock Jämtlands underskott, samt ytterligare 150 miljoner kronor i övriga landet. Om man räknar på det hela kan sägas att Norrlands överskott täcker underskotten i Örebro och Södermanlands län, samt en mindre del av underskotten i några Stockholmskommuner (Stockholms län erhåller mest kostnadsutjämningsbidrag i riket). I Inkomstutjämningssystemet betalar några höginkomstkommuner i Stockholm och region Skåne avgifter till låginkomstkommuner i deras egna arbetsmarknadsområden? (resten är statligt finansierat)

42 Vad är viktigt i livet för en Norrlänning? Procentbalans Fast arbete78 Det jag nu gör på min fritid74 Ha kvar mina vänner73 Omväxling i livet66 Nära till vänner56 Förverkliga mina ideér55 Att bo där jag nu bor38 Att ha nära till släkt30 Att göra karriär 7 Källa: Westin K (2009)

43

44

45

46

47 Att mäta lycka/nöjdhet med livet bland norrlänningar? Den personliga hälsan antas vara en viktig ingrediens i ett lyckligt liv. En standardfråga i folkhälsoforskningen är frågan; ”Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd?”, där svarsalternativen är från 0, då ”mycket dåligt” till värdet 10 för ”mycket gott”. De som angett värdena från 8 till 10 har här fått värdet 1 medan de som angett värden från 7 och nedåt fått värdet 0. Som ett annat mått på ”välbefinnande” har det förtroende för andra människor som en individ uttrycker använts. Det gäller såväl mänskligheten generellt som de personer som finns i den omedelbara omgivningen. På frågan ”Enligt din mening, går det att lita på människor i allmänhet?” utgörs svarsalternativen av en elvagradig skala från ”Inte alls” med värdet 0 till värdet 10 för ”Det går att lita på andra människor”. Här har endast de som angett höga värden dvs. 8-10 getts värdet 1, medan 7 och lägre fått värdet 0. En sammantagen värdering av livsvillkoren där man bor ingår också i vårt ”lyckoindex”. På frågan; Vad anser du om livsvillkoren på den ort där du bor, har de som svarat ”Mycket bra” fått värdet 1, medan de som svarat ”ganska bra”, ”ganska dåligt” och ”mycket dåligt” fått värdet 0. Att inte känna sig utanför det sammanhang i vilket man lever torde också, på goda grunder antas vara en viktig del av välbefinnandet. För att fånga en sådan individuell inställning har de som angett ”Stor samhörighet i det dagliga livet med andra på den ort där jag bor” fått värdet 1 och alla andra på en 7 gradig skala fått värdet 0. Att känna trygghet på den ort där man bor kan också antas vara ett viktigt inslag i tillfredställelsen med livet. På frågan ”Känner du dig trygg på den ort där du bor”, har det som angett ”Mycket trygg” fått värdet 1

48

49

50 Andel av befolkningen som angett en låg, viss samt hög grad av lycka relaterat till län, kommuntyp samt kommunens folkmängd (procent) Låg lycka 0-1 Viss lycka 2-3 Hög lycka 4-6 N Norrbotten27,345,027,7660 Västerbotten29,542,328,2698 Västernorrland35,841,522,7656 Jämtland31,046,023,0378 Kustkommun22,262,914,91421 Inlandskommun20,468,311,3612 Fjällkommun18,969,112,0359 0-10000 invånare20,868,310,9341 10001-15000 invånare19,968,311,8246 15001-30000 invånare22,766,910,4462 30001-w invånare21,163,315,61343

51 Andel av befolkningen som angett en låg, viss och hög grad av lycka fördelad på inkomst och utbildning Låg lycka 0-1 Viss lycka 2-3 Hög lycka 4-6 N w- 20000 kr28,762,48,8407 200001-400000 kr20,767,811,4752 400001-600000 kr18,766,115,2705 600001- w kr16,063,130,9363 Grundläggande utbildning24,865,010,2646 Gymnasium20,965,213,9798 Universitet/högskola18,066,016,0911

52 Hur förhåller sig den internationella lyckoforskningens resultat till Norrland? Människor i olika livssituation i olika delar av Norrland Högre lycka får man av högre inkomst och utbildning, att vara religiös, optimist och kvinna samt att ha god hälsa Olycklig är man om låga inkomster, kort utbildning, är arbetslös, invandrare och tillhör en nationell minoritet Finns geografisk, inomregionala skillnader? Finns grund för två vanligen hävdade regionalpolitiska ”teman/fördomar ”. Kultur är viktigt för livskvalitén och norrlänningen trivs bäst i ett liv som löntagare (ej stark entreprenörskultur i norr/i svenska småorter)

53 Variabel BStd errorBetaTSign Konstant 2.0680.2597.8970.000 Utbildning0.1920.0830.o672.327 0,002 Inkomst (relativ)0.5620.1710.1023.2880.001 Optimist0.5120.1050.1184.8960.ooo Religiös0.3410.0980.0853.4740.001 Kultur viktigt0.3420.0870.0913.753 0.000 Arbetslös-0.5130.245- 0.052- 2.0930.037 Sjukpensionär-0.4590.163-o.o69-2.8120.005 Flyttplaner-0.4920.107-0.112-4.6o80.000 Löntagare0.2670.0950.0842.8240.005 Företagare0.163 0.0261.0010.317 Klassresa upp0.2260.1200.0481.8830.047 Klassresa ner0.9491.497-0.015- 0,6340.526 Same0.2860.1270.0562.2530.024 Tornedaling0.3100.1230.0662.5130.012 Svenskfinländare0.0430.1250.0090.3440.731 Rom-0.0810.268-0.002-0.0650.948 Jude0.2150.2080.0291.0340.301 Invandrare (nysvensk)-0.2440.173-0.035-1.4110.158 Ålder0.0010.0030.0100.3740.708 Östersund-0.0550.160-0.009-0.3430.768 Sundsvall-0.0400.134-0.008-0.2950.768 Umeå0.0930.1310.0180.7080.479 Skellefteå0.4020.1450.0702.7720.006 Piteå0.6760.1910.0873.5590.000 Luleå0.1610.1590.0261.0100.312 Fjällkommun0.0820.1150.0190.7190.472 Kvinna-,007,077-,002-,090,928

54 Högre inkomster höjer lyckan, men lika stark effekt av att vara optimist, något lägre av att vara religiös, att värdera ett rikt kulturliv högt, att ha en lång utbildning och att vara löntagare. Tornedalingar, samer, skellefte- (+22) och pitbo (+28%) är också, allt annat lika, mer till freds med livet. Inte lyckligare ”bara” av att bo i orter som växer Umeå, Luleå, Östersund eller Sundsvall!

55