Språklig kod Uttrycksdel Innehållsdel Pragmatik lexikon grammatik

En presentation över ämnet: "Språklig kod Uttrycksdel Innehållsdel Pragmatik lexikon grammatik"— Presentationens avskrift:

1 www.sprakenshus.se www.sprakenshus.se/arabic

2 Språklig kod Uttrycksdel Innehållsdel Pragmatik lexikon grammatik
fonologi Innehållsdel begreppsbildning Pragmatik språkliga regler sociala regler Eva-Kristina Salameh

3 Språklig socialisation
Språklig påverkan i olika kulturer för att barn ska lära sig tala är beror på: Hur den sociala organisation är relaterad till interaktion Värdet av tal i en kultur Statusförhållande i interaktionen Uppfattningar om kommunikativa avsikter Uppfattningar om hur barn lär sig språk Eva-Kristina Salameh

4 Kontextoberoende språklig socialisering
Ett samhälle där barn ”uppfostras” Den vuxne tar barnets perspektiv i samtal med barnet Babytalk Överdriven prosodi Språket bryts ner i smådelar Anpassat uttal och grammatik Vuxna verbaliserar vad barn gör Samtal i form av frågor och svar, även sagoläsning Eva-Kristina Salameh

5 Kontextberoende språklig socialisering
Ett samhälle där barn ”växer upp”, barngruppen viktig Barnet förväntas anpassa sig till den kommunikativa situationen Observation och lyssnande Språket lärs ut som en helhet Upprepningar när barnet inte förstår Vuxna verbaliserar inte vad barnen gör Frågor är äkta frågor Eva-Kristina Salameh

6 Kulturella fallgropar vid intervention (van Kleeck 1994)
Genom att fokusera på föräldrarna förutsätter vi att det alltid är de som tar mest hand om barnet Genom att fokusera på interaktionen mellan föräldrar och barn förutsätter vi att det vanligaste interaktionsmönstret i familjen är samtal mellan två personer Genom att försöka öka barnets verbala interaktion förutsätter vi att föräldrarna uppskattar att barn talar mycket och att barn får initiera samtal med vuxna Genom att försöka förmå föräldern att kommunicera på barnets nivå förutsätter vi att familjen anser att vuxna skall anpassa sitt tal till små barn Eva-Kristina Salameh Logkurs 5p Eva Kristina SalamehEva-Kristina Salameh Språkens Hus 6

7 Exempel på kodväxling Si tu eres puertoriquento your father is a puerto rican you should at least de vez en cuando you know hablar español Om du är puertorican, din far är puerto rican, så bör du i alla fall då och då vet du tala spanska Eva-Kristina Salameh

8 Tid för tillägnandet av ett andraspråk Collins 1986
Ankomstålder Genomsnittlig tidsåtgång för andraspråktillägnande och infödd nivå i skolans läsämne 5 – 8 år 3 – 8 år 8 – 11 år 2 – 5 år kan oftast läsa och skriva på sitt modersmål 12 – 15 år 6 – 8 år höga krav i skolan Eva-Kristina Salameh Språkens Hus

9 Språkstörning Språkstörning innebär att barnet inte har den för åldern förväntade språkutvecklingen, men har en normal utveckling vad gäller kognition, motorik och socio-emotionell förmåga Utvecklingen börjar sent och går oftast långsamt Språkstörningen förändras över tid (ålder), kontextberoende (samtalspartner, testuppgift) Eva-Kristina Salameh 9

10 Flerspråkighet och språkstörning
Viktigt att skilja mellan bristande exponering för svenska och språkstörning Ett flerspråkigt barn med språkstörning måste uppvisa en störning i samtliga språk Nödvändigt att göra en bedömning även av modersmålet Tidig diagnos viktig – flerspråkighet orsakar ALDRIG en språkstörning Eva-Kristina Salameh

11 Varför inte ”double delay”?
Metaperspektiv Flerspråkigheten förstärker exekutiva funktioner uppmärksamhet bl a på språkliga skillnader impulskontroll förbättrar processförmågan kontrollfunktioner håller tillbaka det ena språket när det andra talas flexibilitet samma begrepp kan ha olika fonologisk form 11

12 Processbarhetsteorin (Pienemann & Håkansson 1999)
Nivå Exempel Nivå 5 Flickan gungar inte – här är flickan som inte gungar Nivå 4 Sen sprang hunden Hon sover inte Nivå 3 Dricker – har drickit Stor hund – stora hundar Sen han springer Nivå 2 Läser – läste Pojke – pojkor Nivå 1 Hej då! Va e de?

13 Grammatisk utveckling svenska

14 Ordföljdsmönster svenska

15 Transfer mellan svenska och arabiska
Fonologi: lei’mu:n (citron)  mel’meu: ’namle (myra)  `namle (acc II) svamp  zvamp Grammatik: sijaraat (bilar)  sijaolona (arabisk plural ändrad till svensk plural och bestämdhet) kjolha  hennes kjol (sv kju:l + arab poss pron -ha) 20 barn testades 3 gånger med två test, vilket innebär sammanlagt 120 test – detta var i princip den transfer vi hittade transfer får ej förväxlas med kodväxling Eva Kristina SalamehEva-Kristina Salameh Språkens Hus Eva-Kristina Salameh Språkens Hus 15

16 Lagrat i speciella nätverk
Lexikal organisation Lagrat i speciella nätverk ljudlika associationer, klang rim som hund  rund ljudlikhet som i katt  matta syntagmatiska relationer hund  skäller (ord som logiskt följer i en sats) hund  farlig (kan bli fras: en farlig hund) paradigmatiska relationer hund  katt hund  djur hund  tax hund  koppel, svans Eva-Kristina Salameh

17 Associationstest Kent-Rosanoff listan
År 4; pojke 9 år sv Svar Klang Synt Para Övr bord sätta sig X mörk färg musik sjunger sjukdom halsfluss man stor djup vatten mjuk kudde äta mat berg stenar hus mus svart stol Eva-Kristina Salameh

18 Associationstest Kent-Rosanoff listan
År 4; flicka 9 år sv Svar Klang Synt Para Övr bord stolar X mörk ljus musik trumpet sjukdom - man kvinna djup mjuk tjock äta dricka berg klippor hus villor svart vit Eva-Kristina Salameh

19 Ordförrådets organisation svenska
Eva Kristina SalamehEva-Kristina Salameh Språkens Hus 19

20 Ordförrådets organisation arabiska
Eva Kristina SalamehEva-Kristina Salameh Språkens Hus

21 Semantiska associationer Nettelbladt, Håkansson, Salameh 2007
Vilken passar den ihop med? Vad används den till? Var kan man hitta den? Kan du beskriva den? Vad liknar den? Kategori Funktion Kontext Beskrivning Likhet Eva-Kristina Salameh Logkurs 5p Eva Kristina SalamehEva-Kristina Salameh Språkens Hus

22 Flerspråkiga barn med utvecklingsstörning
Flerspråkiga barn med Downs syndrom (DS) en- och flerspråkiga barn med DS presterade lika på det engelska testet flerspråkiga barn med DS uppvisade samma språkliga utveckling som flerspråkiga barn utan DS, matchade utifrån MLU inga skadliga effekter på deras språkutveckling av flerspråkigheten kunde påvisas därför viktigt med stöd i båda språken Barn med DS anses ha stor risk för att blir språkligt svaga N=51. Barnen i de andra grupperna matchade utvecklingsmässigt. Den ständiga frågan om barn med förståndshandikapp klarar två språk härmed besvarad Eva Kristina SalamehEva-Kristina Salameh Språkens Hus 22

23 Förhållningssätt till läsning och skrivning Heath 1986, Luke & Kale 1997, Naucler 2004, Obondo 2005
Lärs in tidigt innan skolstart Olika föreställningar om hur skrift skall användas Vanligare i kulturer där barn uppfostras språkligt böcker är viktiga läsning knuten till en viss situation läsning är en individuell aktivitet kräver särskilda ritualer som tystnad sagoläsning innebär ett annat sätt att tala viktigt för barnet att fokusera på innehållet Eva-Kristina Salameh 23

24 Förhållningssätt forts
Vanligare i kulturer där barnen växer upp språkligt alfabetstavlor och böcker inte självklara i hemmet läsning är en social aktivitet – tystnad ej nödvändig barn lär sig läsa det som behövs – skyltar, reklam i mataffärer etc muntligt berättande, sånger, reciterad poesi kan värderas högre än böcker böcker kan ses som bärare av t ex religiösa föreställningar som inte får diskuteras - barn uppmuntras inte av vuxna att hitta på egna berättelser Eva-Kristina Salameh 24

25 Flerspråkiga barn med läs- och skrivsvårigheter (Hedman 2009)
Om ständigt exponerad för texter som inte går att förstå finns stor risk att läsning uppfattas som meningslös Positiva samband mellan språkbehärskning på L1 och läsförmåga på L2 Fonologisk medvetenhet bör testas på båda språken Skillnad mellan goda muntliga färdigheter och låga resultat på läsning av ord en indikation på ev läs- och skrivsvårigheter hos barn i lägre klasser Underdiagnostik – viktigt att bedöma båda språken Eva-Kristina Salameh Eva-Kristina Salameh Eva Kristina SalamehEva-Kristina Salameh Språkens Hus 25 25

26 Modermålsundervisningens betydelse
Ungefär hälften av de elever som är berättigade deltar Uppvisar genomgående bättre behärskning av andraspråket och bättre skolresultat än elever som inte har modersmålsundervisning (Hill 1996, Skolverket 2008) Till fördel också för elever med dyslexi (Hedman 2009) Eva-Kristina Salameh 26

27 Framgångsfaktorer för flerspråkiga skolbarn Thomas & Collier 2002
Undervisning i och på modersmålet Undervisningen på och i andraspråket Sociokulturellt stödjande miljö Föräldrasamverkan Höga förväntningar