Hobbes och Locke: Naturtillstånd, naturrätt och samhällskontrakt

En presentation över ämnet: "Hobbes och Locke: Naturtillstånd, naturrätt och samhällskontrakt"— Presentationens avskrift:

1 Hobbes och Locke: Naturtillstånd, naturrätt och samhällskontrakt
Hobbes – försvar för ”kung av guds nåde” divine right of king”. Kontrakt – Rousseau, Rawls, Gauthier etc. Ett sätt att levandegöra och testa intuitioner. Department of Philosophy, Linguistics and Theory of Science

2 Thomas Hobbes (1588-1679): Grundläggande idéer
Monist: Allt som finns är materia (kontrast till ex. Descartes som var dualist (kropp – själ). Våra tankar, känslor och uppfattningar är inget annat än fysiska rörelser i vår kropp som orsakas av att vi interagerar med fysiska objekt i vår omgivning (determinism). Moralens ursprung Kontraktualism: Våra moraliska skyldigheter uppstår som en konsekvens av ett kontrakt mellan människor – ett kontrakt som syftar till att främja överlevnad och välmåga. Kontraktsidén framfördes även i Staten av Gluacon och Adeimantus. Vårt förnuft säger åt oss att skapa ett kontrakt, vilket ger upphov (skapar) plikter och skyldigheter. Institution enhet avdelning | Namn

3 Naturtillståndet Hur skulle livet vara om vi inte levde i ett samhälle? Naturtillståndet (ett hypotetiskt scenario) Människans natur: Människan är i grund och botten egoistisk Naturtillgångar (resurser) är begränsade Allas krig mot alla: När två personer önskar samma sak kommer oundvikligen konflikter uppstå Institution enhet avdelning | Namn

4 Allas krig mot alla! Tre orsaker till konflikt:
Naturliga begär/otillräckliga resurser Grundläggande och generell misstro Rykte ”So that in the nature of man we find three principal causes of quarrel: first, competition; secondly, diffidence; third, glory. The first maketh man invade for gain; the second, for safety; the third, for reputation(Leviathan, xiii, 6,7). I naturtillståndet kommer vi därför leva i ”continual fear and danger of violent death” och våra liv kommer vara ”solitary, poor, nasty, brutish, and short” (Leviathan, xiii, 9). 1. Finns inte tillräckligt för att tillfredsställa alla önskningar och när vi hamnar i konflikt om något uppstår en kamp om detta. 2. Avsaknad av tillit/vetskap om att andra är aggressiva gör det rimligt att anfalla andra; 3. vi bryr oss om vårt rykte och önskan att äras driver oss till krig. Antaganden: 1. vi är lika (vissa har styrka andra har brains); 2. ingen styrande makt. Institution enhet avdelning | Namn

5 Vägen ut I naturtillståndet är allt tillåtet.
Om något är nödvändigt för att jag ska överleva och ha det bra och förnuftet dikterar att ett visst medel (oavsett vad det är) är nödvändigt så är det ok (right of nature)! Hur tar vi oss från naturtillståndet? Förnuftet hjälper oss inse vad vi måste göra för att överleva. Att döda andra, ta dem som slavar osv är ok om det är nödvändigt. Rädsla för döden får oss att försöka ta oss ur naturtillståndet. Institution enhet avdelning | Namn

6 Naturlagar (laws of nature)
Naturlagar (laws of nature): Lagar om vad vi måste göra för att lyckas åstadkomma våra egoistiska mål (egenintresse). I och med att förnuftet upptäcker dessa lagar kommer Vi ha vissa skyldigheter/plikter Vår frihet att begränsas Första lagen: bevara och sök fred! Andra lagen (som är härledd från den första): ge upp sin oinskränkta frihet (proviso: givet att andra är benägna att göra detta) = skapa kontrakt/förbund Tredje lagen: efterlev förbundet! Naturlagarna är prudentiella lagar. Förnuftet upptäcker dessa. Början på vägen ut ur naturtillståndet. Så snart förnuftet upptäckt naturlagarna försvinner vår oinskränkta frihet och vi får skyldigheter. Första lagen: om vi ser att lagen inte kan efterlevas återinträder right of nature. Andra lagen: vi ger upp vår oinskränkta frihet (eller överlåter den till någon annan). Ömsesidig avsägande av oinskränkta rättigheter är ett kontrakt (kan vara implicit); att ingå ett kontrakt som förbinder till framtida handling är ett förbund. Andra lagen ger oss skyldigheter; Tredje lagen uppmanar oss att efterleva förbundet. Institution enhet avdelning | Namn

7 Moralens ursprung Hobbes grundläggande idé är att vi genom att vi genom att ge upp vår oinskränkta frihet åtar oss att göra vissa saker och avhålla oss från andra. På så sätt skapar vi oss själva skyldigheter. Detta är moralens ursprung. I naturtillståndet finns ingen moral. Rätt, fel, rättvisa och orättvisa är produkter skapade av människor. Att ge upp (eller överföra) sin oinskränkta frihet är ett åtagande (ett löfte) som skapar och pålägger oss en skyldighet att efterleva vissa åtaganden, dvs., vad man lovat. Institution enhet avdelning | Namn

8 Varför vara moralisk: Ett argument från egenintresse
Vi ger inte upp vår frihet för någon annans skull, utan av egenintresse. Alla förnuftiga människor kommer inse att naturlagarna är att fördra framför ett allas krig mot alla. Människor kommer därför att ingå ett kontrakt. När vi har ett kontrakt som styr över hur vi ska uppträda eller bete oss i framtiden har vi ett förbund för ömsesidig tillit. Att ge upp sin oinskränkta rätt är förnuftigt = det befrämjar (maximerar) egenintresset på bästa sätt Institution enhet avdelning | Namn

9 Varför vara moralisk eller rättvis?
Att efterleva förbundet är att vara moralisk eller rättvis Är det rationellt? Problem: Men om vi kan bryta mot förbundet och tjäna på detta – varför ska vi då inte göra det? (jmf Trasymachos). Hobbes svar: Det är irrationellt att tro att vi inte kommer att bli upptäckta om vi bryter mot förbundet (hur rimligt är detta svar?). Vi bör därför efterleva förbundet och handla rättvist. Det verkar vara enkelt att föreställa sig situationer där vi tjänar på att bryta mot förbundet. Under sådana omständigheter borde förnuftet rimligtvis uppmana oss att göra det. Institution enhet avdelning | Namn

10 Words, words, words (kommer förbundet efterlevas?)
Kan vi verkligen lita på att andra kommer efterleva förbundet? ”the bonds of words are too weak to bridle men’s ambition, avarice, anger, and other passions, without the fear of some coercive power” (Leviathan, xiv, 18). ”Covenants without the swords are but words and of no strenght to secure man at all. Therefore … if there be no power erected, or not great enough for our security, every man will, and may lawfully rely on his own strenght and art, for caution against all other men” (xvii, 2) Människor kan inte på egen hand förväntas efterleva förbundet. Om vi tror att vi kan tjäna på det kommer vi försöka kringgå förbundet. Vi är alla medvetna om att detta problem. Ytterligare ett steg krävs därför för att garantera att förbundet efterlevs. Rädslan att andra kommer att bryta kontraktet är tillräckligt för att tillintetgöra det – det är först med samhälle (republik) som de nödvändiga villkoren för rättvisa föreligger. Institution enhet avdelning | Namn

11 Leviathan Lösningen är ett samhälle där någon har makten att tvinga sina medborgare att efterleva kontraktet de ingått. Vi måste ge makten till en kung eller grupp individer vars uppgift det blir att se till att kontraktet efterlevs. Var och en ingår ett kontrakt som säger att ”I authorise and give up my right of governing myself to this man, or to this assembly of men, on this condition, that thou give up thy right to him, and authorize all his actions in like manner (Leviathan, xvii, 13). På så sätt skapas samhället och ger upphov till LEVIATHAN (härskaren). Institution enhet avdelning | Namn

12 Härskarens makt och plikt
Härskaren kan inte avsättas Härskaren kan inte bryta mot kontraktet Härskaren bestämmer lagarna (äganderätt, rätt, ont osv) Härskarens plikter är härledda av dennes funktion: Befrämja fred Befrämja överlevnad Befrämja förnöjsamhet Detta förmyndarskap är vårt eget förmyndarskap som vi frivilligt överfört på härskaren. Det är på så sätt vi själv som tyglar oss själva. En konsekvens av detta är att när vi väl gett ifrån oss vår oinskränkta rätt har vi inte rätt att ta tillbaka den. Härskaren är inte en del av förbundet och har inte förbundit sig att handla på ett visst sätt och kan därför inte handla orättvist etc. Leviathans plikter är härledda från hennes funktion, dvs., att åstadkomma fred, överlevnad och nöjda invånare. Institution enhet avdelning | Namn

13 John Locke (1632-1704): naturtillståndet
Locke menar att Hobbes bild av naturtillståndet är överdriven! Naturtillståndet: Ett tillstånd i absolut frihet Jämlikt Gällande naturlagar (laws of nature) Överflöd av resurser 1-3 låter som Hobbes, men innebörden i frihet, jämlikt och naturlagar är annorlunda hos Locke. Officiellt kritiserar Locke Sir Roberg Filmers försvar av ”the divine right of kings.” 2. jämlikhet hos Hobbes = mentala och fysiska egenskaper gör oss jämlika; hos Locke – moraliskt påstående om rättigheter. Naturlagar = förnuftslagar: eg. sök fred (Hobbes); hos Locke är naturlagarna också grundade i förnuftet, men har en teologisk aspekt. Vad säger naturlagarna Institution enhet avdelning | Namn

14 Naturlagarna/naturrätten
Naturlagarna säger att man inte får skada någon annan, ta hans eller hennes ägodelar eller inkräkta på hans eller hennes frihet. Hur kan vi ha sådana skyldigheter i frånvaro av en auktoritet i naturtillståndet? Det kan finnas sådana skyldigheter i frånvaro av en sådan auktoritet på jorden eftersom det finns en sådan auktoritet i himmeln (Gud skapade människan – vi är hans ägodelar). Vi har rätt till liv, frihet, hälsa och egendom – dessa rättigheter delas av alla människor i samma utsträckning Givet att vi har dessa skyldigheter så kan inte frihet ha samma innebör som hos Hobbes som ansåg att vad som helst är tillåtet i naturtillståndet. För Locke innebär frihet att göra vad naturlagarna tillåter. Vi är fria att göra vad moralen tillåter. Institution enhet avdelning | Namn

15 Hur upprätthålls naturlagarna?
For the law of Nature would, as all other Laws that concern Men in this World, be in vain, if there were no body that in the State of Nature, had a Power to Execute the Law and thereby preserve the innocent and restrain offernders (Second Treatise, sec. 7, p. 271). Var och en har rätten att straffa någon som bryter mot naturrätten. Locke tror att om vi skulle lyckas upprätthålla naturlagarna skulle livet vara ganska bra. De som bryter mot lagarna straffas, vilket avskräcker osv. Institution enhet avdelning | Namn

16 Locke och äganderätten
Gud gav jorden till människorna. Vi har rätt att bruka jorden och ta den i besittning utan att andra godkänner det. Två restriktioner: Man kan äga så mycket man kan dra nytta av utan att det går till spillo. Man lämnar tillräckligt mycket och lika bra åt andra. Locke menar även att vårt förnuft borde låta oss inse att vi måste få äga saker och använda jorden utan att alla andra tillåter detta då det senare skulle leda till att vi svalt (ett sätt att komma undan hänvisningen till Gud). Institution enhet avdelning | Namn

17 Samhällskontraktet Även om det initialt finns gott om land och resurser för alla finns det en risk att detta tillstånd upphör. Framförallt är det uppkomsten av pengar som bär skulden. Innan pengar fanns ingen anledning att skaffa sig mer land än vad som var nödvändigt för att klara sig. I och med pengar kan man byta varor mot något mer bestående (dvs., pengar). Människor sporras därmed att skaffa sig mer land och större rikedom, vilket leder till att tillgång på land blir liten och vi börjar närma oss något i stil med Hobbes ”allas krig mot alla.” Detta är vad som tvingar fram ett samhällskontrakt. Notera att Locke aldrig själv säger att ett Allas krig mot alla inträffar. Institution enhet avdelning | Namn

18 Locke: Ett legitimt styre
Ett legitimt styre uppkommer via explicit samtycke av undersåtarna. Undersåtarna överför sin rätt att se till att naturlagarna (laws of nature) efterlevs på de som regerar. Målet med en legitim regering är att de ska se till att rätten till liv, frihet och egendom respekteras samt att straffa de som bryter mot dessa rättigheter. Rätt till revolution under vissa omständigheter: exempelvis om de styrande systematiskt bryter mot naturrätten (undersåtarna blir då slavar) Institution enhet avdelning | Namn

19 Naturtillståndet: Hobbes versus Locke
Frihet: Hobbes – obegränsad Locke – begränsad av de naturlagarna Allas krig mot alla? Hobbes – Ja! Locke – inte nödvändigtvis Äganderätt Hobbes – Nej! Locke – Ja! Politisk filosofi: Rawls, Nozick (individer har rättigheter och det finns handlingar som…), Gauthier, Locke – rättigheter. Kontrast: utilitarism. Institution enhet avdelning | Namn

20 Olika former av egoism Psykologiska teser (beskrivande, hur vi faktiskt handlar) : Allt mänskligt handlande har sin orsak i egenintresse: Tautologisk egoism: Att alltid göra det vi vill göra. Content egoism: vi handlar egoistiskt om vad vi önskar är vårt eget välbefinnande (goda) Psykologisk altruism: människor handlar emellanåt i syfte att främja andras intressen. Normativa teser (teser om hur vi bör handla): Etisk egoism: en person bör handla på ett sådant sätt att han/hon maximalt främjar sina intressen eller sitt goda. Rationell egoism: det är rationellt för en person att söka maximera sina egna intressen eller sitt goda. Mänskliga naturen: vi drivs av egenintresse, dvs., vi söker det vi anser vara bra för oss själva (Hobbes). Enligt tautologisk egoism är det tillräckligt att söka uppfylla en önskan för att sägas handla egoistisk – även om jag skänker pengar och svälter på kuppen är det egoistiskt. Handlar vi alltid som vi gör för att vi tror att vi kan tjäna på det (främja vårt goda)? Institution enhet avdelning | Namn

21 Relativism Vad är relativism? Beskrivande tes:
Olika kulturer eller personer har olika moraliska uppfattningar. Normativ tes: Vad som är rätt beror på de normer ett samhälle eller en individ accepterar. Metaetisk tes: Vad ”rätt” betyder beror på vad ett samhälle eller en individ gillar. Subjektivism: Det är fel att stjäla = jag ogillar stöld Hobbes verkar se gott/ontsom beroende av vad en person gillar/ogillar. Relativism/absolutism/objektivism: huruvida en handling är rätt/fel är oberoende av kontext etc. Institution enhet avdelning | Namn

22 Fri vilja Givet att Hobbes menar att den psykologiska determinismen är sann verkar vi inte kunna handla annorlunda. Har vi då någon frihet att tala om? Frihet har sin grund i något utan orsak. Frihet har sin grund i vår vilja eller våra önskningar kan vi dock vara fria. Om en person överväger en massa alternativ och bestämmer sig för att göra x därför att hon vill det helst av allt och gör x. Är hon då inte fri? Motargument: Det är inte tillräckligt. Hon måste även ha kunnat handla annorlunda! Rawls & Nozick – levelling down (egalitarianism) Institution enhet avdelning | Namn