Långsiktig utveckling för placerade barn och ungdomar – Vad kan vi lära oss från registerstudier? – Vägar till förbättring Bo Vinnerljung EpC & IMS,

En presentation över ämnet: "Långsiktig utveckling för placerade barn och ungdomar – Vad kan vi lära oss från registerstudier? – Vägar till förbättring Bo Vinnerljung EpC & IMS,"— Presentationens avskrift:

1 Långsiktig utveckling för placerade barn och ungdomar – Vad kan vi lära oss från registerstudier? – Vägar till förbättring Bo Vinnerljung EpC & IMS, Socialstyrelsen Socialhögskolan i Stockholm

2 Hur går det på lång sikt för fosterbarn?
skola/utbildning allvarlig psykisk ohälsa självmordsförsök, självmord tonårsföräldraskap självförsörjning kriminalitet, missbruk Något om situationen för äldre ungdomar som lämnar vård Hur går det för ungdomar som placeras under tonåren? Budskap från forskningen – vägar till förbättring

3 Tvärvetenskaplig forskning
Anders Hjern, barn- och ungdomsmedicin Frank Lindblad, barn- och ungdomspsykiatri Eva Franzén, socialt arbete Marie Sallnäs, socialt arbete Gunilla Ringbäck Weitoft, epidemiologi Maria Danielsson, socialmedicin

4 Vad är risk? ökad sannolikhet säger ingenting om “hur många”
en (relativ) risk på 2 gånger fler är 100% fler 3% av alla tjejer blir mamma före 20-årsdagen 0,75% av alla killar blir pappa före 20-årsdagen Risken att bli förälder under tonåren är 4 gånger större för tjejer än för killar (Relativ Risk/RR = 4)

5 Risker för förekomst av social dygnsvård Jämförelse med ungdomar som vuxit upp i övriga familjer Justerad för barns och föräldr ålder, föräldr utb, boende, bostadsregion, sysselsättn, fam status, antal barn i fam, vård för psyk/missbruk

6 Bra skolresultat, bra utbildning
Den starkast skyddande faktorn för utsatta barns långsiktiga utveckling som vi känner till Återkommer i studier från hela världen

7 Situation efter vård Högutbildade Lågutbildade 1 av 38 arbetslös
1 av 26 ensam mamma ingen i sluten vård 1 av 38 hemlös Lågutbildade 3/4 arbetslösa hälften ensam mamma 1/4 i sluten vård 1/4 hemlösa (Jackson & Martin, 1998)

8 ”Barnavårdsbarns” utbildning i ung vuxen ålder
Alla födda i Sverige f d ”barnavårdsbarn” jämnåriga - normalpopulationen Uppföljning vid år

9 Jämförda med barn till lågutbildade mammor (max grundskola)
Resultaten justerade för mammans utbildning barnets födelseår och kön mammans födelseland (Sverige, Norden, övriga)

10

11

12 Kognitiv kapacitet, skolresultat och utbildning - adopterade och fosterbarn (bara pojkar) Anders Hjern, Frank Lindblad, Bo Vinnerljung, Finn Rasmussen & Monica Dalen Resultat från kognitiva tester vid mönstringen Registerdata om skolbetyg mm åk 9 Registerdata om uppnådd utbildning Registerdata om föräldrars/adoptivföräldrars utbildning mm

13 Utlandsfödda adopterade
lägre kogn testresultat än icke-adopterade svenskfödda bättre betyg än icke adopterade med samma “IQ” bättre chans att få högskoleutbildning lägre risk att gå ut i vuxenlivet med bara grundskola ......nära nog oberoende av adoptivföräldrarnas utbildning Nationellt adopterade lägre kogn testresultat än icke-adopterade ungefär samma risk/chans avseende betyg och utbildning som icke-adopterade med samma “IQ” Fosterbarn lägre kogn testresultat än icke-fosterbarn (ungefär som adopterade) sämre betyg än “vanliga barn” med samma “IQ”.

14

15

16

17

18

19

20 Somatiska hälsoproblem
I vård en viss dag: 2/3 av 108 fosterbarn rapporterade olika slags hälsoproblem (Socialstyrelsen, 2000). Majoriteten hade varit i vård 3 år eller mer Norsk registerstudie: höga tal för f d fosterbarn bland unga som får ekonomiskt stöd från Försäkringskassan pga ohälsa (Kristoffersen, 2005) Dansk stor studie (Egelund et al, 2008): vid 7 år betydligt vanligare att fosterbarn hade diagnoser på långvarig sjukdom/funktionshinder jämfört med andra jämnåriga samma vid 11 år (samma eller värre jämfört med ”barnavårdsklienter” som inte var i dygnsvård)

21 Allvarlig psykisk ohälsa & självmordsförsök Ungdomar födda 1973-82
Allvarlig psykisk ohälsa & självmordsförsök Ungdomar födda Justerat för kön och födelseår

22

23

24 Fd långtidsplacerade fosterbarn hade...
två-till fyrfaldiga överrisker för alla utfall jämfört med jämnåriga från liknande bakgrund som växte upp hemma: ...efter justering för kön och födelseår, föräldrars födelsekontinent mammas socioekonomiska bakgrund (ensamförälder, SES, boende, socialbidrag m m) indikationer på psykisk sjukdom och missbruk hos föräldrarna

25

26 Självmord i tonåren och i ung vuxen ålder - summering av registerstudier från EpC
RR Just för kön/ålder F d långtidsplacerade fosterbarn 4.3 Utlandsfödda adopterade 3.7 Ungdomar som växt upp i familjer med långvarigt soc bidrag 3.5 Ungdomar med psykiskt sjuka föräldrar 3.0 Ungdomar som fått andra insatser av socialtjänsten under uppväxten än långtidsvård 2.7 Ungdomar som växt upp i familjer med kortvarigt soc bidrag 2.2 Nationellt adopterade 2.1 Ungdomar från ensamförälderfamiljer 2.0 Ungdomar från familjer med mycket låg inkomst (men utan socialbidrag) i.s.

27 Kriminalitet, missbruk m m
Överrepresentation i §12-hemsplaceringar (sluten vård för kriminella/missbrukande ungdomar) Utlandsfödda adopterade RR = 2,6 Långtidsvårdade fosterbarn RR = (n=555; Vinnerljung, 1999) Nu.... några färska analyser

28

29

30

31

32

33

34 Pågående studie: Försörjningsproblem i ung vuxen ålder bland f d “barnavårdsbarn”
Alla födda Ex: socialbidrag varje år vid ålder år

35

36

37 Tonårsföräldraskap Inget stöd från forskning i något land för myten att tonårsflickor medvetet väljer att bli gravida och föda barn. Oplanerat, ”det hände”. Största riskfaktorn: ”school failure” Sverige: flesta tonårsgraviditeter leder till abort Utanför Sverige: färre socialt utsatta gör abort, fler bland flickor med hyggliga uppväxtförhållanden.

38

39 Ungdomar blir oberoende vuxna vid 25-28 år
De flesta ungdomar får mycket stöd hemifrån även efter 18-årsdagen. Familj för livet, inte bara för uppväxtåren. I utländska studier har de flesta fosterbarn inte tillgång till fosterhemmet när de blir vuxna. De återvänder till sin biologiska familj. Vår studie: hur många har inte levande föräldrar att återvända till när de blir vuxna?

40

41 Tonårsplaceringar Omfattande och problematisk vårdsektor
Dyr vård Outvärderad vård Potential för skadliga effekter 40-70% av placeringarna avbryts i förtid 40-50% placeras igen inom två år efter avslutad vård

42 Utagerande tonåringar i grupp
(särskilt när låg- och högriskungdomar blandas)

43 Uppföljning av tonårsplaceringar
718 pojkar och flickor som placerades i familjehem eller på institution 1991 13-16 år vid placeringen, har följts till 25 år med hjälp av registerdata

44 Obs detta är en uppföljning - inte en utvärdering
vi har inte en likvärdig jämförelsegrupp som fått andra interventioner eller inga alls selektion gör det svårt att jämföra olika placeringsformer

45 Pojkar placerade pga beteendeproblem
Normalpojkar Placerade pojkar Döda vid 25 år 0,5% 5,5% Sjukhusvård år pga suicidförsök, psyk, alk/nark 1 % 30% Fängelse el rättspsyk år 3% 44% Skyddstillsyn el mer år 4% 58% Lagförd år 16% 75% Tonårspappa < 1% 8% Socialbidrag vid 25 år 6% 53% Max grundskola vid 25 år 10% 67%

46 Flickor som placerades pga beteendeproblem
Normalflickor Placerade flickor Döda vid 25 år 0,3% 2,5% Sjukhusvård år pga suicidförsök, psyk, alk/nark 0,7% 22% Fängelse el rättspsyk år 0,1% 8% Skyddstillsyn el mer år 0,4% 21% Lagförd år 3% 39% Tonårsmamma 27% Socialbidrag vid 25 år 6% 50% Max grundskola vid 25 år 64%

47 Hur många “klarar sig”? Beror på vad man menar....
Pojkar placerade p g a beteendeproblem Lever fortfarande vid 25 år 95 % och inte fängelse år 53 % och inte skyddstillsyn år 40 % och inte sjukhusvård för självmordsförsök, missbruk el psyk år 35 % och inte tonårspappa 32 % och inte lagförd för brott år 20 % och mer än grundskola vid 25 år 10 % och inget socialbidrag vid 25 år 8 %

48 Exempel från våra analyser:
Sämre utfall med institutionsvård jämfört med f-hem (när vi kontrollerat för en rad bakgrundsfaktorer) Placeringens längd har inga samband med utfall Egen skola på HVB minskar chansen till mer utbildning än grundskola “Sammanbrott” ökar risken för dåliga utfall (när vi kontrollerat för en rad bakgrundsfaktorer)

49 Summering - fosterbarn
Indikationer på otillfredsställande omhändertagande av hälsa Underpresterande i skolan, många blir lågutbildade, få får högskoleutbildning - jämfört med andra barn med samma kognitiva förutsättningar Höga överrisker för psykisk ohälsa/tidig död i ung vuxen ålder ..för självförsörjningsproblem ..för att bli tonårsförälder ..för allvarlig kriminalitet och missbruk i ung vuxen ålder Extrema överrisker för att ha minst en död förälder när de blir vuxna Mycket tyder på att skola/utbildning och hälsa är nyckelfaktorer De mest “utsatta” unga vuxna “utan egen skuld” vi kan hitta

50 Tonåringar som placeras i social dygnsvård
...kommer från mer “normal” bakgrund än små barn i socialtjänsten ...har rejäla överrisker för ogynnsam utveckling, oavsett varför de placeras ... p g a beteendeproblem har extrema överrisker för ogynnsam utveckling Läkarna i EpC’s styrelse: “Hos oss vore det oetiskt att inte snabbt försöka göra något åt det här.”

51 Lönar det sig att försöka höja kvaliteten? (Kessler, Pecora m fl, 2008)
Två grupper av jämförbara barn: Casey Family Program (n=111) “Vanlig f-hemsvård” (n=368) Uppföljning i ung vuxen ålder Casey-gruppen avsevärt mindre psykisk och somatisk ohälsa NNT för psykisk ohälsa = 3 NNT för somatisk ohälsa =5

52 Vägar till förbättring
Somatisk hälsa Hälsoundersökning av alla barn vid placering Rutiner för bevakning av somatisk hälsa Hälsoundersökning/råd-givning vid utskrivning Psykisk hälsa Undersökning av alla vid placering och i tonåren Rutiner för bevakning av psykisk hälsa Tillgång till evidensbaserad barnpsykiatrisk vård Undersökning/rådgivning vid utskrivning

53 Skola/utbildning Också bra Lär av Helsingborgsförsöket (SkolFam)
Skolpsykologisk och pedagogisk utredning av alla barn vid placering Systematiskt stöd till alla placerades barns skolarbete Också bra Systematiskt arbete för att öka läs- och sifferfärdigheter Systematisk policy med krav på fosterföräldrar och institutionspersonal

54 Tonårsföräldrar Preventivmedelsrådgivning och tillgång till preventivmedel för alla placerade tonåringar Använd ungdomsmottagningarna systematiskt för denna högriskgrupp Systematisk policy – borde inte vara en fråga bara för fosterföräldrar och institutionspersonal

55 Döda föräldrar Systematisk utredning av tillgång till stöd vid utskrivning i sena tonåren Kraftfullt materiellt stöd till de som riskerar att få svagt eller inget stöd från någon familj efter utskrivning Stöd och uppmuntra kontakt med syskon och släkt under placeringstiden

56 Tonårsplaceringar – kommer att ta tid att göra förbättringar
Utvärdera mer av institutionsvården, även f-hemsvården för tonåringar Regionala uppföljningar, t ex med regionala databaser Skapa bra eftervård (lär av Norge, USA och UK) Undvik vård med känd risk att skada (t ex på institutioner som blandar låg- och högriskungdomar, som har fängelsebesök mm) Satsa på att förbättra hälsa, skola och på att minska antalet tonårsmammor bland placerade tonåringar

57 Även med de bästa metoderna..
Begränsade positiva resultat för tonåringar med allvarliga beteendeproblem Dyster prognos för de som börjar tidigt med brott och andra normbrytande beteenden Bättre prognos för de som börjar med brott etc i senare tonåren (efter 15 år)

58 Publikationer på svenska
Social Rapport Socialstyrelsen. Vinnerljung B (2006), Fosterbarn som unga vuxna – en översikt av resultat från några nationella registerstudier. Socialmedicinsk Tidskrift, 83, Vinnerljung B (2006) Fosterhemsvård. I Verner Denvall & Bo Vinnerljung (red) Nytta och fördärv – socialt arbete i kritisk belysning. Stockholm: Natur och Kultur För en lista över artiklar i vetenskapliga tidskrifter (de flesta på engelska) – skicka mig ett .