Ladda ner presentationen
1
Basel III – regler för en säkrare banksektor Bankföreningen
Stefan Ingves, 10 november 2011
2
Bankerna är viktiga i samhällsekonomin
Ekonomins motorvägskorsning Viktig, men risk för stora externa effekter
3
Finanskriser har stora samhällsekonomiska kostnader
Kriser har permanenta negativa effekter på tillväxten… …och notan för skattebetalarna vid en finanskris är betydande BNP Tid Kris Trend efter kris BNP-nivå Konceptuell skiss Offentlig nettoskuld i Storbritannien, Källor: Riksbanken, Independent Committee on Banking
4
Banker behöver ett ordentligt eget kapital
Kapitaltäckningskrav i Basel III och Basel II 2 % 1,5 % 9,5 % Kontracyklisk buffert 0-2,5 % 8 % 7 % 4 % 2,5 % Konserverings- buffert 4,5 % 4 % 2 % Minimikrav 2 % 2 % CET 1 Additional Tier 1 Tier 2 CET 1 Additional Tier 1 Tier 2 Basel III Basel II
5
Basel III sätter upp tydliga mått för likviditet
Likviditet på kort sikt Likviditet på lång sikt Liquidity Coverage Ratio Net Stable Funding Ratio Högkvalitativa likvida tillgångar Tillgänglig stabil finansiering > 100 % > 100 % Nettokassautflöde över kommande 30 kalenderdagar Behov av stabil finansiering
6
Systemviktiga banker behöver särskild reglering
Knappt 30 globalt systemviktiga banker (G-SIB) Paket för särskild motståndskraft Ramverk för krishantering Extra buffert av kärnprimärkapital om 1-2,5 procent av RWA Mer intensiv tillsyn På väg – D-SIB Indikatorer för systemviktighet Internationell aktivitet (Cross-jurisdictional activity) Storlek (Size) Beroende av finansiellt system (Interconnectedness) Ersättningsbarhet (Substitutability) Komplexitet (Complexity)
7
Särdragen på svensk bankmarknad
Koncentration Storlek och internationell verksamhet Implicita statsgarantier Marknadsfinansiering och finansiering i utländsk valuta Likviditet Riskvikter
8
Svenskt bankväsende är koncentrerat
Källor: OECD och Världsbanken
9
Svenska banker är stora och utlandsberoende
Banktillgångar i förhållande till BNP, juni 2010 Källor: ECB, Schweiz Nationalbank och Riksbanken
10
Implicita statsgarantier
Femåriga CDS för Danske Bank och Nordea , räntepunkter Källa: Bloomberg
11
Stor andel marknadsfinansiering, även i utländsk valuta
De svenska storbankernas marknadsfinansiering via svenska moder- och dotterbolag, (kvartal 1), miljarder kronor 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 Utländsk valuta SEK Källor: SCB och Riksbanken
12
Svagare likviditetsposition än andra i Europa
Överlevnadsperiod i Riksbankens stressade scenario, månader, december 2010 Stabil finansiering som andel till illikvida tillgångar, december 2010 2,5 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% SEB Handels- banken Nordea Swedbank Medel europeiska banker 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Swedbank Nordea Handels- banken SEB Medel europeiska banker Källor: Liquidatum och Riksbanken
13
Svenska banker har låga riskvikter
Riskvikter på bolån enligt Basel II, procent Källor: Nationella centralbanker och Riksbanken, FSR 2011:1
14
Sverige har dåliga erfarenheter av låg kapitaltäckning
Källa: Riksbanken
15
Motståndskraften behövs i osäkra tider
Exempel: Överslagsberäkning av förlustkänslighet för 35 europeiska storbanker Kreditförluster och reserveringar 350 miljarder SEK Kärnprimärkapital 2010 780 miljarder SEK Exempel: Lika stora kreditförluster under de närmaste åren 45 procent av kärnprimärkapitalet 350 780 Källa: Riksbanken
16
Andra länder med stora banker reglerar hårdare än Basel III
Banktillgångar i förhållande till BNP, juni 2010 Commission of Experts Progressiva kapitalkrav 10 procent eget kapital 9 procent contingent convertibles Independent Commission on Banking Strukturseparering av retail- och investmentbanker Extra kapitalbuffert för retailbanker Kapital och bail-in bonds totalt procent
17
Riksbanken ser behov av reglering på flera områden
Kapitaltäckningskrav Behöver gå över dem i Basel III Bruttosoliditetsmått Kortfristig likviditet och kassakrav Behöver mötas per valuta ESRB-rekommendationer Riskvikter Behöver ett golv
18
Riksbanken kommer att förtydliga sina rekommendationer inom kort
Finansiell stabilitet 2011:2 publiceras den 29 november
Liknande presentationer
© 2024 SlidePlayer.se Inc.
All rights reserved.