Offentlig kontroll av livsmedel

En presentation över ämnet: "Offentlig kontroll av livsmedel"— Presentationens avskrift:

1 Offentlig kontroll av livsmedel
LIVSMEDELSVERKET Kontrollerar större livsmedelsindustrier t ex Melkers och Milko LÄNSSTYRELSEN Länsveterinären utför viss kontroll åt SLV KOMMUNEN - miljökontor eller motsvarande Kontrollerar bryggerier, restauranger, skolkök, butiker och vattenverk mm 1

2 Lagstiftningens uppbyggnad
EU – förordningar t ex EU-förordning nr 178/ innehåller grundläggande krav för all livsmedelshantering Livsmedelslagen (LL) (SFS ) Livsmedelsförordningen (SFS 2006:813) kompletterar EU –förordningarna Föreskrifter Vissa EU-regler samlas i föreskrifter t ex Dricksvattenföreskrifterna 2001:30 2

3 Syftet med lagstiftningen
Helhetssyn inom kontrollarbetet Hela livsmedelskedjan ”Från jord till bord”, ”Från brunn till mun” Risk Livsmedelsföretagaren ansvarar för säkra livsmedel Konsumentens rätt till säkra livsmedel och inte bli lurad 3

4 Vad använder vi vatten till?
Varje dygn använder varje person i genomsnitt 180 liter vatten, fördelat på följande sätt: ·  10 liter för dryck och mat ·   35 liter för WC-spolning ·   35 liter för disk ·   25 liter för tvätt ·   65 liter för personlig hygien ·   10 liter för övrig användning 4

5 Varmt kranvatten är räknas inte som dricksvatten
Vad är dricksvatten? 1 § Dricksvatten - vatten som är avsett för dryck, till matlagning och till beredning av livsmedel. Även vatten som används för vissa andra ändamål på livsmedelsproducerande företag är dricksvatten Varmt kranvatten är räknas inte som dricksvatten 5

6 Dricksvattenföreskrifterna 2001:30
Dricksvattenföreskrifterna innehåller bl a: - Krav på egenkontroll, provtagning, åtgärder vid kvalitetsbrister - 4 bilagor (processkemikalier, gränsvärden, kontroll och analyser) Vägledning till dricksvattenföreskrifterna Hjälp för tolkning och användning av föreskrifterna Riktar sig till producenter, tillhandahållare och användare av dricksvatten och kontrollmyndigheter d v s miljökontor eller motsvarande 6

7 Vilka omfattas av föreskrifterna?
2 § Föreskrifterna omfattar Vattenverk som producerar över 10m3/dygn eller förser fler än 50 personer med dricksvatten (sk 50/10 – regeln) eller Dricksvatten som används i kommersiell och offentlig verksamhet, t ex restauranger och gruppboenden omfattas av föreskrifterna om de har eget vatten OBS! Mindre vattenledningsföreningar och privatpersoner med egen brunn omfattas inte. De bör följa Socialstyrelsens råd och riktlinjer 7

8 Godkännande och registrering
Alla vattenverk som uppfyller 50/10 – regeln eller är offentliga eller kommersiella ska godkännas eller registreras Krav på godkännande: Vattenverk med beredning av dricksvatten som utgår från ytvatten, från ytvattenpåverkat grundvatten eller från grundvatten som pH-justeras och/eller desinfekteras Övriga registreras pga små hygieniska risker 8

9 Beredning (behandling) och distribution
3 § Vid beredning av dricksvatten ska särskild hänsyn tas till: - råvattnets egenskaper - risken för kvalitetsförändringar under distributionen Beredningsprocessen bör vara så enkel som möjligt Syfte med beredning: - hälsomässigt säkert och estetiskt tilltalande dricksvatten tekniskt lämpligt för distribution och användning - motverka mikrobiologisk tillväxt och korrosion 9

10 4 § Krav på larm och dokumentation
Syftet med larm är att varna med marginal. Gör det möjligt att hinna åtgärda problemen i tid Larm vid pH-justering (nedre och övre gränsvärde) Larm UV-ljus (strömavbrott, trasig lampa) Larm vid förhöjd turbiditet (grumlighet) Beskrivning av vattenverket och driftsinstruktion 10

11 Exempel på vad som bör ingå i driftsinstruktioner
Arbets- och beslutsordning med ansvarsfördelning Arbetsbeskrivningar för ansvarig person Doseringsanvisningar av ev processkemikalier Larmgränser Rutiner för åtgärder vid driftsstörningar och utlöst larm - Funktionskontroll av utrustning som är avgörande för beredningens säkerhet t ex pumpar, doserings-utrustning 11

12 - ha grundläggande utbildning i livsmedelshygien
Driftsansvarig Driftsansvarig ska: - ha grundläggande utbildning i livsmedelshygien - vara insatt i egenkontrollen - vara väl insatt i hur anläggningen ska skötas - kunna rycka in snabbt vid driftsstörningar - ha befogenhet att vidta nödvändiga åtgärder 12

13 Distributionsanläggning
6 § Utformning, underhåll och skötsel ”En distributionsanläggning skall vara utformad, underhållas och skötas på sådant sätt att dricksvattnet uppfyller kvalitetskraven när det når användarna” Några förutsättningar för att uppfylla kraven är att: - vattenomsättningen är bra - rengöra reservoaren - planera för underhåll och förnyelse av ledningsnätet - motverka föroreningar pga korskoppling och återströmning - motverka korrosion och mikrobiologisk tillväxt 13

14 Kvalitetskrav 7 § Dricksvatten ska vara hälsosamt och rent
Hälsosamt innebär att dricksvattnet inte orsakar sjukdom Rent innebär att dricksvattnet är estetiskt acceptabelt 14

15 Ansvarig för vattenverket ska utforma egenkontrollen som består av:
Egenkontroll - system Ansvarig för vattenverket ska utforma egenkontrollen som består av: - Förebyggande åtgärder t ex upprättande av skyddsområde för vattentäkt, larm, underhåll - Kontroll i efterhand t ex provtagning 15

16 Provtagningspunkter och -frekvenser för regelbundna undersökningar
Egenkontroll Grundförutsättningar: bl a krav på lokaler, utrustning, personlig hygien, skadedjurs- bekämpning, utbildning Provtagningspunkter och -frekvenser för regelbundna undersökningar Rutiner för övriga undersökningar av dricksvattnets kvalitet Rutiner för informationsutbyte 16

17 Egenkontroll Den som ansvarar för en vattenanläggning är skyldig att bedriva egenkontroll och därigenom se till att miljöbalkens bestämmelser följs. Viktiga punkter att dokumentera i egenkontrollen Analysera vattenkvaliteten. Bör göras minst en gång per år för enskilda anläggningar (mindre än 50 personer) Brunnens lokalisering. Pågår det någon verksamhet som kan påverka vattentillgång och kvalitet. Vattennivån i brunnen. Yttre påverkan på anläggningen. Förändring av konstruktionen Kontinuerligt underhåll av utrustningen. T ex skötsel av filter. Gör checklistor. Ansvarsfördelning och beskrivning av vattenanläggningen är viktigt att dokumentera. Detta måste uppdateras regelbundet. Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen 17

18 Mindre anläggningar (max 50 pers) – miljöbalken
Mindre vattenanläggningar omfattas av miljöbalken Tillsynsansvaret ligger hos den kommunala nämnd som utövar tillsyn över miljö- och hälsoskyddet. Allmänna hänsynsregler i miljöbalken som riktar sig till alla, verksamhetsutövare och enskilda människor. Bevisbörderegeln. Omvänd bevisbörda Kunskapskravet Försiktighetsåtgärder Lokaliseringsprincipen Hushållnings och kretsloppsprinciperna Produktvalsprincipen Skälighetsregeln Ett grundläggande begrepp i hälsoskydd är olägenhetsbegreppet. Människor skall skyddas mot störningar om innebär risk för hälsomässiga olägenheter. Detsamma gäller att risken för olägenheter för miljön skall minimeras . Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen 18

19 Bedömning av vattnets tjänlighet
PROVTAGNING Bedömning av vattnets tjänlighet Otjänligt: Begreppet är direkt eller indirekt hälsogrundat. Tex fekala (tarm) bakterier. Tjänligt med anmärkning: Bedömningen kan vara estetisk, teknisk eller hälsomässigt grundad. Hälsomässigt grundade anmärkningar kan bero på förekomst av mikroorganismer, förhöjda halter av ämnen som kan påverka hälsan negativt eller egenskaper som försämrar desinfektionen. Estetiska anmärkningar kan vara lukt, smak, grumlighet och färg. Tekniska anmärkningar kan bero på att vattnets egenskaper, t ex lågt pH, kan ge problem i samband med distributionen. Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen 19

20 PROVTAGNING PROVTAGNING AV VATTEN SKALL SKE OM
vattentäkten omfattas av Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten SLV FS 2001:30 9 § Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen 20

21 - Vattnet används i kommersiell eller offentlig verksamhet
PROVTAGNING Man omfattas av föreskriften om någon av följande villkor uppfylls: - Försörjer mer än 50 personer eller tillhandahåller mer än m3 per dygn - Vattnet används i kommersiell eller offentlig verksamhet 2 § Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen 21

22 VILKA PROVER PROVTAGNING - Anges i klartext i föreskriften
- Normalprover, bakt + kem - Utökade prover, bakt + kem - Utgående vatten, bakt + kem - Undersökningar som ingår i driftsinstruktion - Undersökningar underhåll och skötsel 9 § , BILAGA 3 Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen 22

23 NORMALPROVER, hos användare
PROVTAGNING NORMALPROVER, hos användare MIKROBIOLOGISKA KEMISKA Antal mikroorganismer Ammonium Antal långsamväxande Färg E.Coli Järn Koliforma bakterier Konduktivitet Lukt pH (pH-justering) Smak Turbiditet BILAGA 3 AVSNITT A Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen 23

24 Samtliga parametrar i bilaga 2 med gränsvärde
PROVTAGNING UTÖKADE PROVER Samtliga parametrar i bilaga 2 med gränsvärde BILAGA 3 AVSNITT B Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen 24

25 4 mikrobiologiska 1 kemisk per år
PROVTAGNING UTGÅENDE VATTEN 4 mikrobiologiska 1 kemisk per år BILAGA 3 AVSNITT C Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen 25

26 Tjänligt med anmärkning
PROVTAGNING BEDÖMNING Tjänligt Tjänligt med anmärkning Otjänligt 14 § Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen 26

27 Utses av verksamhetsutövaren - Några fast - Några extra
PROVTAGNING PROVTAGNINGSPUNKTER Utses av verksamhetsutövaren - Några fast - Några extra Fastställs av kontrollmyndigheten 10-11 §§ Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen 27

28 PROVTAGNING PROVTAGNINGSMETODIK
Hos användare: - ta bort sil, filter etc - desinfektera - spola som brukligt Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen 28

29 VIKTIGT MED KORTA TRANSPORTTIDER Bakteriologiska analyser inom 12 TIM
PROVTAGNING TRANSPORTER KYLA VIKTIGT MED KORTA TRANSPORTTIDER Bakteriologiska analyser inom 12 TIM Kemiska analyser inom 24 TIM Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen 29

30 Skicka till dom ert provtagningsprogram
LABORATORIER ALCONTROL EUROFINS (Analysen) Ta hjälp av dom Skicka till dom ert provtagningsprogram Beställ provtagningspaket Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen 30

31 EUs ramdirektiv för vatten (vattendirektivet)
Skydd av vattentäkt EUs ramdirektiv för vatten (vattendirektivet) anger att alla vattentäkter som används för större uttag än 10 m3/dygn eller som försörjer fler än 50 personer med dricksvatten ges nödvändigt skydd senast år 2015 Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen 31

32 Exempel på större vattenskyddsområde efter en grusås
Skydd av vattentäkt Exempel på större vattenskyddsområde efter en grusås Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen 32

33 Myndigheten skickar förslaget på remiss till berörda markägare 3
Skydd av vattentäkt VATTENSKYDDSOMRÅDE 1 Huvudmannen för vattentäkten ansöker om fastställelse för vattenskyddsområde hos länsstyrelse eller kommun. Ett förslag lämnas in med avgränsning och förslag till skyddsbestämmelser 2 Myndigheten skickar förslaget på remiss till berörda markägare 3 Myndigheten fattar beslut och vattenskyddsområdet fastställs Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen 33

34 Skydd av vattentäkt Exempel på mindre vattenskyddsområde för enskild vattentäkt (källa) Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen 34

35 Skydd av vattentäkt Skyddsområden för bergborrad brunn blir ofta mindre än skyddsområden för vattentäkt i grusås Exempel på mindre vattenskyddsområde för bergborrad brunn Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen 35

36 Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa
Skydd av vattentäkt Enklare form av skydd än vattenskyddsområden Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa Kommunen beslutar med stöd av 9 kap miljöbalken om särskilda bestämmelser för vissa områden Föreskrifterna kan t. ex. ange anmälan till kommunen för vissa åtgärder Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen 36

37 Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel
Sammanfattning Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel Ni är viktiga eftersom ni har ansvaret för att dricksvattnet uppfyller kvalitetskraven när det når användaren Egenkontroll = Riskbaserad, Förebygga, Reducera, Övervaka, Åtgärda Utvärdera och förbättra vid behov 37

38 Länkar på internet www.svensktvatten.se www.livsmedelsverket.se
Utbildningen - Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – hemsida: Övrigt (radon) (radon) (labb) (miljömål) 38