Begrepp och begreppsutveckling i genusvetenskap

En presentation över ämnet: "Begrepp och begreppsutveckling i genusvetenskap"— Presentationens avskrift:

1 Begrepp och begreppsutveckling i genusvetenskap
Göteborgs universitetsbibliotek "Vad är genusvetenskap?” 20 oktober 2006. Jag kommer först att ge en kort begreppsfylld översikt över hur jag med min bakgrund i praktisk filosofi brukar berätta om fältets utveckling. Därefter säger jag något om feministisk epistemologi och praktisk kunskap. Till sist kommer jag in på de utmaningar fältet ställer när vi börjar ge forskarutbildning i det. Är genusvetenskap som jag hellre skulle vilja kalla ‘genusstudier' en inter-, trans-, post- eller neodisciplin? Där antyder jag något om ramvillkor & interna dilemman för genusvetenskap som autonomt FoU-fält. Ulla M Holm

2 Översikt Bakgrund Mitt sätt att berätta om fältet
Två sätt att berätta om könat ÄR som inkluderar BÖR ÄR och i någon mån VET Från könsroller till genus & queer Liten analys av begreppet identitet Intersektionalitet

3 Varifrån jag ser/berättar
Filosofisk bakgrundsskolning IAPh-symposium sista anhalten Genusvetenskap — eget forskarutbildningsämne? Deltagande i Nätverk & Projekt: ATHENA: Teaching travelling concepts EU-projekt: Changing Knowledge and Disciplinary Boundaries Through Integrative Research Methods in the Social Sciences and Humanities

4 Pythagoras motsatstavla
begränsat obegränsat udda jämt enhet mångfald höger vänster manligt kvinnligt vila rörelse rakt krokigt ljus mörker gott ont fyrkantigt avlångt Låt stå!

5

6 Sokrates Majevtik ≈ barnmorsekekonst = Begreppsanalys Ofruktsam
Visste att han inget visste Förlöste andras begrepp Fördomar

7 Ett fenomen, tex Ett begrepp Betyder ”stol” ”chair” ”tuoli” En term
Objekt Händelse Företeelse Relation egenskap... Ett begrepp ”stol” ”chair” ”tuoli” Betecknar Ingår i En term Ett uttryck Ett ord Betyder

8 En berättelse om kvinnans ÄR

9 Madonnaskap Madonnan har i många år-hundraden varit en gestalt som kvinnan i god mening kunnat identifiera sig med. Hon visar att det finns en djup biologisk avsikt med den kvinnliga konstitutionen precis som med den manliga. Rigmor Robert & Kerstin Uvnäs-Moberg: Hon och han födda olika

10 “Gröt-i-huvudet” debatten
”Hon sänker utan knot egna krav på spänning och kan ut-föra samma monotona sysslor om och om igen. Hon lär sig lyssna inåt, till den lilla gemenskapen Det måste finnas en tanke bakom. ... Meningen måste förstås vara att när mammor beter sig just så överlever det nya livet allra bäst.” Maria Borelius: Sedan du fött 1993

11 Kamp-flyktmannen

12 Forskaren

13 Könsfunktionalism? Reduktionism Biologism Mästarberättelser (Haraway)
Delar Sammansatta helheter Problem: Emegenta kvaliteter Biologism Enkelriktad kausalitet. Biokemi komplexa samhällen. Problem: Handlingar? Normer? Mästarberättelser (Haraway) Fantasifull metaforik: Själviska gener. Moder natur sexist…. Naturligt urval optimerar genutveckling Radikalt polariserade men kompletterande kön

14 en annan slags berättelse
Sannsagan om Vera en annan slags berättelse

15

16

17 + PÄR = SANT

18

19

20

21 Aspektseende

22 Några kontrast-termer i bruk
likhet särart existens essens equality difference jämlikhet ojämlikhet jämställdhet* ojämställdhet * ”Blott Sverige…..hade” Numera: Gender equality

23 Deskriptiva kontraster — ÄR
Empiriskt iakttagna ”Hur ter sig en kvinna/man?” Likhet ≠ Olikhet Ontologiskt antagna ”Vad ÄR en kvinna/man?” Samart ≠ Särart

24 Ontologi Ontologi = lära (antaganden) om hur världen ÄR
to on ≈ det som är + logos ≈ lära, berättelse Ontologi = lära (antaganden) om hur världen ÄR Historiciserad Beror av kontext kunskapsteori etik & annan normativitet

25 Normativa kontraster BÖR!
Jämlikhet Equality Jämställdhet Gender equality Ojämlikhet Inequality Ojämställdhet Gender inequality

26 Teoretiska förklaringar Varför?
Biologism Essentialism Social determinism Accidentialism Existentialism Nominalism Social konstruktion

27 Analytiskt makade kontrast-termer
likhet särart samart särart likhet olikhet jämlikhet ojämlikhet jämställdhet ojämställdhet ÄR BÖR

28 Genusvetenskap - i Sverige
1978 Genusforskning Jämställdhetsforskning 2006:Genus- Vetenskap Strategi? Fältföränding? Könsrolls forskning 1975 Könsroller Rötter i 1800-talet. Då naturgivna och komplementära Under 1900-talet funktionella, harmoniska. Radikaliserade via kvinnorörelsen på 60-talet roller vertikalt stratifierade formar o deformerar båda kön ->Kräver maktanalys kan roller läras så kan de avläras Kvinnoforskning början av 80-talen Kvinnors villkor understuderade Kvinnor underrepresenterade i samhälle, kultur och forskning Relationer mellan könen maktasymmetriska Jämställdhetskrav Jämställdhetsforskning Parlamentariskt initiativ i slutet på 1970-talet Ekonomiskt stöd till autonom organisering Normativt syfte -> ändra könsbaserade yrkesval Kvinnoforskning Normativ Forskning om, av, för kvinnor Forskning ur kvinnoperspektiv Beskrivande Kartläggning av eländighet Synliggörande av värdighet Förökning genom delning Liberal feminism Marxistisk feminism Socialistisk feminism Radikalfeminism Patriarkatsteorier ensystems-teorier tvåsystemteorier …. Psykoanalytiska teorier. Kvinnoforskning Feministisk teori Könsteori Sexualitetstudier: LBGHT Queer studier Maskulinitetsstudier Intersektionella studier 1986 Genus

29 Könsroller Rötter i 1800-talet.
Då naturgivna och komplementära Under 1900-talet funktionella, harmoniska. Radikaliserade via kvinnorörelsen på 60-talet roller vertikalt stratifierade formar o deformerar båda kön Kräver maktanalys kan roller läras så kan de avläras

30 Kvinnoforskning 1970- början av 80-talen
Kvinnors villkor understuderade Kvinnor underrepresenterade i samhälle, kultur och forskning Relationer mellan könen maktasymmetriska Jämställdhetskrav

31 Jämställdhetsforskning
Parlamentariskt initiativ i slutet på 1970-talet Ekonomiskt stöd till autonom organisering Normativt syfte ändra könsbaserade yrkesval

32 Kvinnoforskning, inriktning
Normativ Forskning om, av, för kvinnor Forskning ur kvinnoperspektiv Beskrivande Kartläggning av eländighet Synliggörande av värdighet

33 Feministisk forskning
Reaktion i Sverige under 90-talet Emancipatorisk - människans frigörelse Fokuserar asymmetrier mellan könen Rymmer kritik och rekonstruktion Större komplexitet. Fler analytiska nivåer.

34 Tidigt förökning genom delning
Liberal feminism Marxistisk feminism Socialistisk feminism Radikalfeminism Patriarkatsteorier ensystems-teorier tvåsystemteorier …. Psykoanalytiska teorier.

35 Genusbegreppets bruk Yvonne Hirdmann byggde in maktaspekter i genusbegreppet Genussystemets två logiker: a) isärhållning av könen b) ena könet underordnas det andra Andra tömde genus på maktaspekter Större vetenskaplig objektivitet? Problematisk distinktion enligt många

36 Sex/gender ≠ kön/genus
Subst female/male woman/man (hona/hanne) kvinna/man Förbindelserna kan vara sega eller för lätta att kapa. Ned-ärvda föreställningar om biologi sägs i bägge fallen domine-ra. Biologin kan förståss inte normera. Det gör ”vi”. Då är det intressant vilka dessa ”vi” är. Men biologin kan i teorier utgöra oproblematiserat underlag för normering. 1) Ital om socialt kön som påminns vi om begrep-pet könsroll. 2) I tron att det sociala kö-net är godtyckligt och problematiskt, medan det biologiska är givet och oproblematiskt. Liknar 1 med skillnaden att de flesta genderteoretiker håller sig med en maktanalys. Likhet/Olikhet En hel del begreppsliga problem flätar sig in i varandra i debatten. Genom att använda be-greppsparet likhet/olikhet vill jag grovsortera: a) feministiska teorier och ideologier om människors grundläggande, essentiella eller ontologiska likhet oav-sett kön. b) feministiska teorier och ideologier om människors grundläggande, essentiella eller ontologiska olikhet med hänsyn till kön. c) feministiska teorier och ideologier om människors socialt konstruerade olikhet med hänsyn till kön. Av sådana te-orier kan urskiljas åtminstone två varianter: i) humanistisk feminism - som strategiskt är en slags likhetsfemi-nism ii) gynocentrisk feminism - som strategiskt är en slags olikhetsfe-minism. Adj. female/male (womanly/manly) feminine/masculine (honlig/hanlig) kvinnlig/manlig feminin/maskulin

37 Feministisk argumentation
Essentialistisk feminism* Samart: Behandla likar lika! Särartsfeminism: Lika mycket värda, men… Konstruktivistisk feminism Humanistisk: Avskaffa eländet! Gynocentrisk: Bevara värdigheten! * Obs! Se min exemplifiering med Wollstonecraft och Key som stereotypiserade & förenklade idealtyper som inte behöver överensstämma med de verkliga personerna. Något jag lärde mig inse senare under dagen.

38 Medborgaren och hans hustru?
Mary Wollstonecraft Jean Jacques Rousseau Ellen Key

39 Essentiell likhet Förnuftet väsentligt! Dygder är mänskliga!
Kvinnor feluppfostras! Rousseau har fel om kvinnor! rätt om frihet. Mary Wollstonecraft

40 Essentiell olikhet Olika kroppar Olik reproduktion Olika livsprocesser
Olika intelligens Olika moral Rousseau ett geni Ellen Key

41 Social konstruktion/konstitution
Man föds inte till kvinna. Man görs* till kvinna Le deuxieme sex, 1949 Pour une morale ambiguité, 1947 * + och gör sig till Simone de Beauvior

42 Könsbestämning - Könstillskrift?

43 Kvinnoforskning är heteronormativ!
Marilyn Fry & Claudia Card

44 Sister outsider What do you mean ”we” white girl? Aurdre Lorde

45 bell hooks ”From Margin to Center”
Kvinnoforskning & feministisk teori Är rasistisk Universaliserar utifrån vit medelklass

46 Skillnader i identitet
Olika olikheter Kön, sexualitet, släktskap klass, ras, etnicitet materialitet, livsform, funktionsförmåga, ålder, praktik…

47 Å' så kom tre franska gossar...
JACQUES LACAN: Every society is regulated by a series of interrelated signs, roles, and rituals which Lacan termed the Symbolic Order. For a child to function adequately within society, s/he must internalize the Symbolic Order through language; and the more a child submits to the linguistic rules of society, the more those rules will be inscribed in his/her unconscious. In other words, the Symbolic Order regulates society through the regulation of individuals; so long as individuals speak the language of the Symbolic Order--internalizing its gender roles and class roles--society will reproduce itself in a fairly constant form. Lacan revised Freud in these linguistic terms. JACQUES DERRIDA: In his attempt to free himself from the dreary singularity ("sameness") of thought in the Symbolic Order, Derrida found an alternative in the plurality and difference of the feminine. Derrida criticized three aspects of the Symbolic Order: (1) logocentrism, the primacy of the spoken word, which is less subject to interpretation than the written word; (2) phallocentrism, the primacy of the phallus which connotes a unitary drive toward a single, ostensibly reachable goal; (3) dualism, the manner in which everything is explained in terms of binary oppositions. Derrida believed that the Symbolic Order can be resisted by showing how traditional interpretations of texts have suppressed alternative interpretations of them. He invented the word deconstruction to describe the process for reading infinite alternative meanings into any given text. Derrida's use of différance--the inevitable, meaning-creative gap between the object of perception and our perception of it--has encouraged many postmodern feminists to make their own uses of this phenomenon. Jaques Derrida Michael Foucault Jaques Lacan

48 Post-modernism/-strukturalism
Särskilt “cultural studies” feminism Betonar pluralitet, kontextualitet, narrativitet Små berättelser gentemot mästarberätelser Relativistisk Nihilistisk?!?? Kulturrelativism ≠ kognitiv relativism Seyla Benhabib: Stark ≠ svag postmodernism.

49 Judith Butler Genustrubbel
Feministteori +”queer” teori ≠ postfeminism Problematiserar Kön≠genus kön, resultat av genus inte tvärtom genus är performativt resultat av upprepningar produktion av genus styrs av en heterosexuell matris

50 Sexualitets- & ”Queer” studier
Sex betyder både kön o sexualitet Kräver skilda analyser Återigen förökning genom delning L/B/G/T/I: Lesbian, bisexual, gay,transsexual, intersexual Queer Ifrågasätter fokus på identitet och de avvikande ”we are here - we are queer - get used to it!” Queerar det NORMala - dvs det heteronormativa

51 Mansforskning - & maskulinitetsstudier
Spänner från Robert Bly — Robert Connell CROM = Critical studies on men Utgår från feministisk teori Talar från början om maskuliniteter, dvs många sätt att vara man på

52 Have we got a theory for you?
Elisabeth Spelman Maria Lugones

53 Ullas lilla analys av identitet Numerisk eller kvantitativ identitet
”Jag stiger inte ned i samma flod två gånger, det är jag och inte jag” Herakleitos

54 Kvalitativ eller social identitet
Pekas ut som hörande till den eller den (stereotypa) gruppen, eller Identifiera mig med x, y z.. idem = själv facere = göra Jag kan ha olika sociala identiteter samtidigt och över tid

55 Biografisk identitet Livsberättelse enligt en ”heterosexuell” matris
Bios ≈ liv + graphein ≈ skriva = Livsbeskrivning livsberättelse Kvantitativ och social identitet i interaktion Naomi Scheman: ”Locus of ideosyncracies” Habermas & Benhabib: Jagidentitet Rosi Braidotti: Nomadiskt, genealogisk subjekt Judith Butler: Performativt subjekt? Livsberättelse enligt en ”heterosexuell” matris

56 Politisk eller solidaritetsidentitet
”Jag lägger själv vikt vid att jag är kvinna svart, lesbisk, mor, feminist… och håller samman med andra kvinnor, svarta, lesbiska, mödrar, feminister…” Dvs, ej kollektivansluten solidaritet Jag kan ha identitet som X utan att solidarisera mig med X Jag kan solidarisera mig X utan att ha identitet som X

57 Kimberlé Crenshaw Red: Critical Race Theory: Key Documents That Shaped the Movement. Inflytande över ”the equality clause in the South African Constitution.” bakgrundstext om Race and Gender Discrimination för FNs världskonferens om Rasism Texter på internet: ”Beyond racism and misogyny….” ”Mapping the margins….” Handout om Intersectionality

58 Intersektionalitet Ett nyckelbegrepp - inte teori -för Kimberlé Crenshaw Identitetspolitik viktig, men identiteter respektive förtrycksordningar är inte additiva utan mång-dimensionella Många dominansordningar som ’intersect’ Strukturellt Politiskt Representationellt Debatt i Kvt fr o m mängder av nya referenser i Sverige på bara ett halvår efter Temanummer 2005 Drawing on the conceptual resources already evident, the question of itnersectionality raises the opportunity to extend this critique of difference and strengthen the bridge between race and gender discourses. This involves first, Developing protocoal and analysis to capture the gender aspects of racial discrimination in order to a) Bring womens experience of Racial Discrimination out of the shadows b) Bring men's experiences into sharper focus Second, it involes receiving race into gender In order to build on the consensus to look at the differences between men and women, we are now pressed to look at the differences between women Just as Womens gender specific vulnerabilitys cannot stand as justification for deyniying protection to women more generally, neitehr should idfferences among women be allowed to marginalize some women's human rights problems, or to deny them equal solicitude under prevailing human rights regimes. These requires that we pay attention to difference more closely, to understand what difference difference makes

59 Critical race feminism
En gren av Critical Race Theory som fokuserar färgade kvinnors ställning under lagen Crenshaw den första som använde termen, men knappast begreppet, intersektionalitet. Jfr West & Fenstermaker: Doing gender, doing difference Mulinari, Molina, los Reyes: Flera böcker Philomena Essed: vardagsrasism

60 Förtryckets fem ansikten
Exploatering Marginalisering Maktlöshet Kulturimperialism Våld Intersecting Voices: Dilemmas of Gender, Political Philosophy and Policy, 1997 Även: Att kasta tjejkast och andra texter om rättvisa Iris Marion Young Foto: Ulla M Holm, sept. 2002

61 Vardagsrasism Philomena Essed
Understanding everyday racism: An interdisciplinary theory, 1990 A companion to gender studies /Ed. with David Theo Goldberg & Audrey Kobayashi, 2005 ”Towards a Methodology to Identify Converging Forms of Everyday Discrimination”

62 Akademin Braidotti: The margin has become pretty crowded arbetslösa
bögar Svarta illitterata arbetslösa underklass Akademin Vit, anglo- amerikansk, medelklass lesbiska Braidotti: The margin has become pretty crowded

63 Globala genus-studier
Genusvetenskap Idag ett dynamiskt forsknigs- och undervisningsfält Kvinnoforskning Rik på ny empiri & nya begrepp Sexualitets- studier Mansforskning Queer L/B/G/H/T Intersex Män & maskulinitier eländighet/ värdighet patriarkat heteronormativitet!! produktion/ reproduktion klass/kön CROM intersektionalitet Skillnad-> skillnader androcentrism/ gynocentrism kön/genus Cyborger Nomader Feministiska kulturstudier Globala genus-studier Etnicitets-studier Kulturstudier Postkoloniala studier Tekno-studier