Vårdval - ur universitetssjukvårdens perspektiv

En presentation över ämnet: "Vårdval - ur universitetssjukvårdens perspektiv"— Presentationens avskrift:

1 Vårdval - ur universitetssjukvårdens perspektiv
Bertil Persson Överläkare Verksamhetsområde Hud-Ögon Skånes universitetssjukhus

2 Vårdvalet på SUS Verksamhetsområde Hud-Ögon bildat 1 jan 2014
Ny chefsstruktur Samtidigt arbete med vårdvalsförberedelser Hudverksamheten i Lund och Malmö organisatoriskt och ekonomiskt uppdelad i ackrediterad vårdvalsenhet och specialiserad enhet Många oklarheter – stor påverkan på arbetsmiljön

3 Specialiserad enhet Finansieras via traditionell rambudget Omfattar:
Slutenvård Dagsjukvård Yrkes- och miljö dermatologi Mohs kirurgi UVA1-behandling Vissa specialmottagningar Svåra och komplicerade hudsjukdomar Forskning Ansvar för utbildning = den tyngre dermato-venereologin

4 Ackrediterade vårdvalsenheten
Verksamhet i både Malmö och Lund. 80% av dermato-venereologin.

5 Fördelar med vårdvalet
Ekonomiskt Ersättning per patient innebär att nyrekrytering av läkare blir ”självfinansierande” under förutsättning att de ”producerar”. För den enskilde fler arbetsgivare och därmed möjlighet till större löneökningar, Helsingborg/Kristianstad kontra SUS Ökad tillgänglighet Sant??? Nationell dermatologbrist. Mycket litet nytillskott av dermatologer. Antalet väntande remisspatienter fortsatt högt. Patientsäkerheten hotad? Regionens egna anställda begränsas i möjligheterna att jobba ”övertid” medan den private kan jobba så mycket den vill vilket ger olika förutsättningar.

6 Effekter på den kliniska verksamheten
Uppdelningen på specialiserad enhet och ackrediterad enhet även lokalmässigt leder till suboptimering av ffa läkarresurserna. Olika koder och systemuppdelningar leder till merarbete och arbetsrelaterad stress. Fyra specialister med 100% klinisk inriktning har lämnat/lämnar inom de närmaste månaderna verksamhetsområdet. Innebär att randutbildningsmöjligheter för ST-läkare inom allmänmedicin måste reduceras från 4 till 3 eller eventuellt 2 från och med hösten pga brist på handledare. Om utvecklingen fortsätter kommer verksamhet på båda orterna inte längre att vara möjlig. Om utbredd läkarflykt kommer inte heller den specialiserade vården att kunna upprätthållas – patientsäkerheten hotad

7 Effekter på forskningen
Långsiktig strategi för 15 år sedan för att öka andelen forskande läkare respektive forskningsfinansiering. 1 april 2014 – Alla ST-läkare/vikarier (11 st) är engagerade i forskning liksom majoriteten av yngre specialister samt huvuddelen av äldre specialister. Enheten har väsentligt mer forskningmedel än någonsin tidigare och är en av de tunga forskningsenheterna i Sverige inom hudforskning. Förlusten av kliniska specialister minskar möjligheterna att få ut forskningstid trots att forskningsmedel finns tilldelade. Alternativ – ökande vårdköer

8 Utbildningens förutsättningar
Ingen plan förefaller finnas för hur läkarutbildningens krav skall uppfyllas trots att vårdvalet började 1 april. Stora frågetecken kring hur kvaliteten på utbildningen skall följas upp.

9 Kritik ur universitetssjukvårdens perspektiv
Brist på långsiktigt politiskt tänkande. Kort förberedelsetid för att ”hinna införa före valet”. Total avsaknad av strategi för att säkerställa en fortsatt livskraftig och välfinansierad dermatologisk forskning och utbildning. Går snabbt att rasera, tar årtionden att bygga upp. Rörigt, demoraliserande, kraftigt försämrad arbetsmiljö pga ”systemstress”. Förutsättningarna för forskningen på längre sikt?

10