Styrning hälso- och sjukvård 2003 – 2005 Anslags- baserad finansiering  2006 – Prestations- baserad finansiering.

En presentation över ämnet: "Styrning hälso- och sjukvård 2003 – 2005 Anslags- baserad finansiering  2006 – Prestations- baserad finansiering."— Presentationens avskrift:

1 Styrning hälso- och sjukvård 2003 – 2005 Anslags- baserad finansiering  2006 – Prestations- baserad finansiering

2 Styrning hälso- och sjukvård - utgångspunkt Regionstyrelsens direktiv Vårdlogikerna utgör grunden Kostnadskontroll God kvalitet Ökad tillgänglighet Tydliga uppdrag HSN ansvar för regiongemensamma verksamheter DN ansvar för närsjukvård

3 Styrning hälso- och sjukvård - utgångspunkt Regionstyrelsens direktiv forts. Volymer och tak Kvalitet och riktlinjer Ersättningar - Enhetlig konstruktion - Transparens & jämförbarhet Uppdragen ska innehålla

4 Styrning hälso- och sjukvård Resursfördelning & uppdrag DN Hälso- och sjukvårdsnämnden Regionfullmäktige Närsjukvård Spec. plan. sjv Spec. akutsjv Högspec. sjukv AT/ ST Läke- medel FouUFouU Regionbidrag Vårdgivare Uppdrag & finansiering regiongem. verksamh. Samlat uppdrag med enhetlig struktur

5 Styrning hälso- och sjukvård ”Budgetering på logiker” Hänsyn till vårdlogikerna i styrmodellen nödvändig i samband med införandet av den nya sjukvårdsstrukturen. Underlag för prioriteringar – t.ex. hur mycket ska satsas på planerad vård? Underlag för uppdrag till förvaltningarna (uppdrag och ersättning till förvaltningsledning) Tanken är inte att kostnadsredovisningssystemet ska anpassas för redovisning på vårdlogikerna, utan att… …uppföljning på logiknivå sker produktionsorienterat Produktionsuppföljning väcker frågan om ”kvittningsrätt”

6 Styrning hälso- och sjukvård ”Budgetering på logiker” forts. Ingen automatisk kvittningsrätt, utan… …förvaltningens styrelse (DN) beslutar om: 1.Korrigering av närsjukvårdsuppdraget 2.Hemställer hos HSN om korrigering av regiongemensamma verksamheter  Svårt p.g.a att DN har ett flerdimensionellt uppdrag!

7 Styrning hälso- och sjukvård Utveckling av ersättningsmodellen Förfining genom Ökad balans mellan akut och planerad vård Incitament – t.ex premiera goda medicinska resultat Koppling till kvalitet – t.ex. nationella kvalitetsregister Ökad harmonisering mellan sjukhusens och familjeläkarnas ersättningar. MEN Starkt fokus på totalkostnadskontroll!