L U N D S U N I V E R S I T E T 6 november 2009 – konferensen Utmana hemlösheten Sune Sunesson: Vad skapar och befäster hemlösheten…

En presentation över ämnet: "L U N D S U N I V E R S I T E T 6 november 2009 – konferensen Utmana hemlösheten Sune Sunesson: Vad skapar och befäster hemlösheten…"— Presentationens avskrift:

1 L U N D S U N I V E R S I T E T 6 november 2009 – konferensen Utmana hemlösheten Sune Sunesson: Vad skapar och befäster hemlösheten…

2 L U N D S U N I V E R S I T E T Utgångspunkter: Hemlöshet kan inte förklaras och tolkas utifrån individer och deras egenskaper Hemlöshet visar brister i ett bostadsförsörjningssystem, på samma sätt som svält beror på egenskaper i ett försörjningssystem, och hög barnadödlighet beror på ett dåligt fungerande hälsovårdssystem

3 L U N D S U N I V E R S I T E T Det finns inte någon särskild egenskap hos människor som gör dem lämpliga att vara hemlösa. Exempel: Under 1970-talet tömdes flera stora mentalsjukhus i Stockholm (”avinstitutionaliseringen”) men ingen hemlöshet uppstod. På något sätt gick det bra ändå – fastän det fanns bostadsbrist. Det var legitimt att ge människor ett hem.

4 L U N D S U N I V E R S I T E T Hemlöshet kan skapas: Låt mig ta ett exempel från ”Landscapes of Despair” av Dear and Wolch. I slutet av 60-talet var de påtvungna studentbostäderna en konfliktorsak vid de amerikanska universiteten. I San José (just det, där Silicon Valley kom att byggas) tog man bort bostadstvånget. Studentbostäderna låg centralt i en nedsliten innerstad och kom att användas som enklare bostäder, för vårdhem, behandlingshem m.m. Ägarna tjänade pengar. En ”transinstitutionaliseringsindustri” växte fram som betjänade stora delar av San Francisco-området Runt omkring fanns ungkarlshotell och enklare hyreshus. Området kom att betraktas som ”förslummat”.

5 L U N D S U N I V E R S I T E T Forts Landscapes of despair Fram emot mitten och slutet av 1970-talet blev det intressant att bo inne i stan igen. Det inre av San José hade bra billiga bostäder. Men ”slumfolket” betraktades som ett problem. Nya byggnadsföreskrifter antogs och de fattiga blev ivägkörda för att gå nya öden tillmötes som hemlösa i själva San Fransisco. Det här är ett exempel på en ren fördrivningspolitik. I Chicago har det varit ännu värre – där har mordbrand varit ett vanligt vapen för fördrivning.

6 L U N D S U N I V E R S I T E T Det här är ett amerikanskt exempel. Men det lär oss att stadsomvandling har en dynamik som också förändrar perspektiv. Först uppstår möjligheter, som tycks vara ömsesidiga – affärsmän tjänar på de fattiga som får någonstans att ta vägen När starkare ekonomiska och politiska intressen tar över blir det de fattiga som personer som inte passar. De fattiga fördrivs och exkluderas.

7 L U N D S U N I V E R S I T E T Detta går tillbaka på några sociala mekanismer, som här uppträder i stadens utveckling. För det första: Kampen om rummet är den avgörande drivkraften. Städers utveckling måste styras politiskt, annars vinner de starkaste och de svagare dukar under. För det andra: Den starkare, vinnaren, lanserar alltid en berättelse om den besegrade. Den berättelsen stelnar till vad som uppfattas som en sanning.