Filosofisk estetik Department of Philosophy, Linguistics and Theory of Science.

En presentation över ämnet: "Filosofisk estetik Department of Philosophy, Linguistics and Theory of Science."— Presentationens avskrift:

1 Filosofisk estetik Department of Philosophy, Linguistics and Theory of Science

2 Vad är filosofisk estetik?
I delkursen introduceras centrala filosofiska frågeställningar med avseende på konstens, skönhetens och estetiska upplevelsers natur och värde. Specifika delproblem med avseende på konst som uttryck och betydelsen av konstnärens intention behandlas. Genom en översikt över estetiska teorier och konstteorier ger kursen en analytisk-filosofisk utgångspunkt för konst- och kulturdebatt. Institution enhet avdelning | Namn

3 Några mer specifika frågor
Vad är konst/icke-konst? Vad är bra/dålig konst? Kan vad som helst vara konst? Vad gör något vackert/fult? Vad är en estetisk egenskap? Verkliga/projektioner? Vad är en estetisk upplevelse? Vilken betydelse har en konstnärs avsikt? Vilken betydelse har symbolik och metaforik? Hur ska man förstå estetiska omdömen? Subjektiva/objektiva? Får man göra vad som helst i konstens namn? Finns det något koppling mellan estetik och etik? Är begrepp som ”konst” och ”konstnär” begrepp som är präglade av manliga egenskaper? En massa information om teorier, men förhoppningen är att tillhandahålla verktyg för att diskutera konst: en förståelse av centrala begrepp, ointresserat betraktande, konstnärens avsikt, metaforer, symbolik, uttrycksfullhet osv. Institution enhet avdelning | Namn

4 Kursens upplägg Föreläsning 1: Teorier om det sköna, teorier om smak, den estetiska attityden Föreläsning 2: Teorier om konst Föreläsning 3: Fyra estetiska problem Föreläsning 4: Estetiska värderingar Föreläsning 5: Estetik, etik och feminism/genus Tentamen: Hemtenta 1. Platon, brittiska empirister, Kant Institution enhet avdelning | Namn

5 De estetiska frågornas ursprung
Teorier om konst (näst intill oförändrat grundtänk sedan Platon: nödvändiga och tillräckliga villkor) Teorier om det sköna Under 1700-talet 1.”Det sköna” bryts upp i delar; man talar exempelvis om det sublima. 2. Presenteras teorier om smak (smakomdömet): syftar till att ge en analys av våra upplevelser av något som vackert, skönt etc talet ersätts ”det sköna” med ”estetisk” och ”smakomdömet” med ”estetiskt omdöme.” Istället för att prata om det sköna pratar man om estetiskt värde (Alexander Baumgarten myntar på 1700-talet begreppet ”estetik”) Hur estetiska frågor historiskt sett har uppkommit. Hur ser denna utveckling ut? The questions included within the field of aesthetics have developed out of twin concerns in the history of thought: the theory of beauty and the theory. Ursprunget hos båda dessa frågor finns hos Platon. Det sätt varpå teorier om konst har inte förändrats nämnvärt sedan Platon, medan teorier om skönhet genomgått en rad olika förändringar. Om man ska skilja på ”konstfilosofi” och ”estetik” är ett sätt att säga att det förra är mer objektcentrerat medan det senare är mer subjekt/upplevelsecentrerat. Institution enhet avdelning | Namn

6 Det skönas idé Platon: Dialogen Symposiums generella tema är kärlek och Platon hävdar att det sköna är kärlekens objekt. Hur får vi kunskap om det sköna? Vi går från det partikulära det till abstrakta och kommer på så sätt åt det skönas idé. Objektivism: ”Det sköna” benämner en objektiv egenskap. Skönhet (fulhet) är något viktigt i våra liv. Därför inte så förvånande att filosofer sedan antiken intresserat sig för våra upplevelser av skönhet (fulhet) och omdömen om skönhet (fulhet). Men är skönhet något objektivt eller har det snarare med vår attityd mot något att göra? Platon: symposium, det sköna är kärlekens objekt, hur får vi kunskap om det, kontemplation, vad är det sköna – något objektivt: det skönas idé. Efterson Platon nedvärderar det fysiska (det som tillhör sinnesvärlden) så skulle hans uppfattning inte direkt vara välvilligt inställd till våra samtida uppfattningar om det sköna. Institution enhet avdelning | Namn

7 Symmetri och proportion
Finns det något gemensamt för alla sköna saker? Det finns både enkla och komplexa saker. Enkla saker har ”enhetlighet” gemensamt, medan komplexa saker har symmetri och proportion gemensamt, vilket kan sägas vara en slags enhetlighet. Discobolos (ca 470 fkr) och Joseph Merrick (aka Elefantmannen). Platons betonande av symmetri och proportion har influerat många andra filosofer. Institution enhet avdelning | Namn

8 Teorier om smak Två centrala begrepp ”Smaksinnet” – vad som ligger till grund för vår förmåga att fälla smak omdömen ”Intresselöst betraktande” – syftar till att våra omdömen ska bli opartiska och på så sätt bli mer pålitliga Innan 1700-talet var den rådande uppfattningen att ”det sköna” betecknade en objektiv egenskap (antigenen en Platonsk idé eller något mer empiriskt). Under 1700-talet börjar detta förändras. Genom postulerandet av olika sinnen (smak, moral, syn, hörsel, känsel) ifrågasätter man huruvida det finns någon grund för en sådan uppfattning. Utvecklingen under 1700-talet går från objektivism till mer subjektiva teorier (även om detta inte innebär att objektivismen försvinner helt ur bilden). Institution enhet avdelning | Namn

9 Vad benämner ”det sköna” och vad är objektet för våra smakomdömen?
Shaftesbury – intuition – det skönas idé Hutcheson – känsla – enhetlighet i variation Hume – känsla – en lång lista av olika egenskaper (exempelvis: enhetlighet, variationsrikedom, lyster) Kant – reflexivt omdöme – formen av ändamålsenlighet Shaftesbury – platonism – vi får kunskap om det sköna genom smaksinnet. En slags intuitionism. Hutcheson har övergett Platonismen och fokuserar helt på smaksinnet. Det sköna refererar till en idé inom oss. Det är inget som vi ser, hör eller kan ta på.. På detta sätt gör det till något subjektivt. Skönhet är beroende av oss i någon mån. Men det är dock inte helt frigjort från från objekt i världen ty vi kan fråga om det finns något som tenderar att ge upphov till vårt gillande. Humes idéer påminner mycket om Hutchesons. Humes utgångspunkt är att vi ofta är oeniga. Detta kan leda till skepticism. Inget konstverk kan vara bättre än något annat. Hume försöker visa att detta är fallet. Parvisa jämförelser ska få den mest skeptiska av oss att se att påståendet är falskt. Hur tar vi reda på vad som är vackert. Inte genom det rena förnuftet, utan genom vår erfarenhet. Vi måste undersöka vad som ger upphov till våra omdömen om vad som är vackert etc. Man kan dock inte ta vilka erfarenheter som helst med i beräkning, utan det de relevanta erfarenheterna kräver fullständigt sinneslugn, perfekt erinran av objektet, och perfekt uppmärksamhet – sådana faktorer kan påverka omdömet negativt (ointresserat beaktande). Hume att ”skönhet” står för en känsla inom oss. (jämför Humes idé om moraliska egenskaper – kan man hitta något som bra betecknar utanför sig? Nej, till slut hittar man bara en känsla av gillande/ogillande). Detta betyder inte att våra omdömen är helt subjektiva. Det finns en rad olika egenskaper som gör gillande/ogillande passande. Kant skiljer sig från de Brittiska empiristerna som menade att kunskap kommer från vår erfarenhet. Kant: synthetiska apriori. Kategorier. Postulerar Gud. Naturen med människor är ett ändamålsenligt system och är ofattbart stor konst. Syftet med konst är det sköna och Kant verkar sluta sig till naturen med dess olika former måste vara vacker för om någon kan åstadkomma konstens mål så är det Gud. Två slags omdömen: vanliga omdömen som klassificerar något utifrån ett begrepp vi redan har: ett rött äpple. Reflexiva omdömen: när vi försöker skapa ett begrepp att applicera på något. Kant delade uppfattningen att smakomdömen är subjektiva, dvs., att de inte refererar till något objektivt utan fokuserar på njutning, men det betyder återigen inte att våra smakomdömen saknar objektiv giltighet. Njutningen man får genom att äta exempelvis choklad är individuell medan njutningen från konst är universell. Kant: ett skönhetsomdöme är intresselöst, universell och nödvändigt som handlar om den njutning alla borde uppleva då de erfar formen av ändamålsenlighet. Institution enhet avdelning | Namn

10 Sammanfattning Från objektivism till uppfattningar av mer subjekt karaktär Platon och Shaftesbury: ”Det sköna” benämner en objektiv (icke- naturlig) egenskap (det skönas idé) (enhetlighet; symmetri och proportion) Intresselöst betraktande (för att undvika partiskhet) Hume och andra: ”Det sköna” benämner inte något egenskap utanför oss, utan beror på oss, men det innebär inte att smakomdömen saknar objektiv giltighet. Hume: Ett giltigt smakomdöme är en känsla som är en (passande) respons på vissa egenskaper. Institution enhet avdelning | Namn

11 Teorier om den estetiska attityden
Isolera de psykologiska faktorer som utgör den estetiska attityden. Utveckla en uppfattning om det estetiska objektet som är föremålet för den estetiska attityden. Redogöra för den estetiska upplevelsen genom att se den som härledd från det estetiska objektet Normativ komponent: leda oss till de estetiskt relevanta egenskaperna hos ett objekt. Under 1800-talet lanseras mer radikalt subjektiva teorier som inte kräver att våra upplevelse är orsakad av något specifikt, utan ett objekt får sin skönhet från att vara objektet för en persons estetiska medvetande. Resultatet av detta är att nästan vad som helst kan vara vackert, dvs., genom att vara föremålet för en persons estetiska medvetenhet. Detta inspirerar såkallade estetiska attityd teorier. Gemensamt för dessa teorier är deras försök är följande: Institution enhet avdelning | Namn

12 Fysisk distansering (Edward Bullough)
Den estetiska attityden involverar ett element av fysisk distansering. Fysiskt distansering åstadkoms genom att fjärma sin egen person, med vissa behov och önskningar, från fenomenet. Exempel: dimma som är hotfull, men kan avnjutas givet att vi sätter faran som dimman medför inom parantes. Ett sätt att objektivt betrakta fenomenet som möjliggör att vi estetiskt kan uppskatta fenomenet eller objektet. När vi väl lyckats åsidosätta vår egen person kan vi estetiskt uppskatta ett fenomen eller objekt. Genom fysisk distansering kan vi också upptäcka de egenskaper som vi bör rikta vår uppmärksamhet mot. Frågan är om det finns någon sådan slags attityd. Institution enhet avdelning | Namn

13 Intresselöst betraktande (Jerome Stolnitz och Eliseo Vivas)
Stolnitz: en estetisk attityd är en attityd som är (a) intresselös, (b) välvilligt uppmärksam (c) kontemplerande av ett objekt i vårt medvetande för dess egen skull. Exempel (inte intresselöst betraktande): Kalle lyssnar på ett musikstycke i syfte att skriva en analys. Lisa ser på en tavla men hennes associationer får henne att tänka på något annat. Ett objekt kan vara ett estetisk objekt vid ett tillfälle och vid ett annat tillfälle inte vara ett estetiskt objekt - det beror på huruvida objektet betraktas ointresserat eller ej. Bygger på idén om fysisk distansering och idéer om intresselöst betraktande. En skillnad från fysisk distansering är att intresselöst betraktande inte benämner ett särskilt slags psykologiskt tillstånd utan helt enkelt är att uppmärksamma något på ett speciellt sätt. Stolnitz – ointresserad betraktande ska förstås i stil med opartiskt betraktande. Vissa saker verkar kräva ett intressefullt betraktande – man kan inte läsa Dostojevskijs Bröderna Karamazov som ett slags samhällskritik, vilket omöjliggör ett ointresserat betraktande - kan därför inte vara ett estetiskt objekt. Problemet är återigen om man kan skilja intersselöst och intresserat betraktande. Kan vi någonsin intresslöst betrakta något? Institution enhet avdelning | Namn

14 Estetisk perception (Virgil Aldrich)
Den estetiska attityden involverar en visst slags perception, dvs., att se objekt på ett visst sätt. Två sätt att se på saker och ting (gestalt psykologi) Estetiskt betraktelsesätt Icke-estetiskt betraktelsesätt En annan uppfattning är att vad som utmärker den estetiska attityden är att den involverar ett slags estetisk perception, dvs., att se något som något. Hur man ska förstå vad det innebär att ”se något som något” är problemet. För att något ska vara ett estetiskt objekt måste något hända med subjektet som betraktar det. Det finns ett estetiskt sätt att se på saker och ting – det är inte ett slags psykologiskt tillstånd (intresselöst bedraktande eller fysisk distansering). Vad är det att se något som ett estetiskt objekt? Aldrich använder sig av Duck-rabbit för att illustrera sin idé. Duck-rabbit. Kan beskrivas som (1) linjer på ett papper, (2) en representation av en anka och (3) en representation av en hare. Vi kan se något som ett vanligt objekt, vilket skulle kunna motsvaras av att se en anka. Men vi kan också se det som en hare då objektet skulle kunna vara ett estetiskt objekt. Problem: bara för att vi kan se en figur på olika sätt verkar inte förklara varför det ena skulle vara en estetisk attityd. Aldrich: Duck-rabbit är endast tänkt att visa på tvetydigheten i vår perception. Tänk istället på hur en viss representation kan förändras. Vi ser små snöflingor falla, men plötsligt ser vi små kometer (impressionistiskt sätt att se på saker) – i detta exempel har vår representationella attityd förvandlats till en estetisk attityd. Institution enhet avdelning | Namn

15 Generella problem för teorier om den estetiska attityden
Finns det någon estetisk attityd i den mening som förutsätts? Går det att särskilja intresserad och intresselös attityd? Får inte våra motiv oss snarare att rikta uppmärksamheten (intresset) på olika objekt, men att den relevanta uppmärksamheten är densamma. Intresselöst betraktande verkar utesluta att exempelvis Dostojevskijs Bröderna Karamazov är konst. Hur ska det estetiska betraktelsesättet förstås? Institution enhet avdelning | Namn

16 Metakritik (Monroe Beardsley).
Syfte: att analysera och klargöra grundläggande begrepp som konstkritiker använder när de beskriver, tolkar och värderar konstverk. Beardsley menar att det finns en klar gräns mellan estetiska objekt och andra saker, men hur ska gränsen dras? Vad är ett estetiskt objekt? Hur skiljer man konst från icke-konst? Institution enhet avdelning | Namn

17 Beardsley: Vad är ett estetiskt objekt?
Avskildhet: (om något är en del av ett estetiskt objekt måste det vara en del av konstverket: utesluter ex. konstnärens avsikt). Åskådlighet: (om något är en del av det estetiska objektet måste det vara åskådligt under normala omständigheter: utesluter ex. baksidan på en tavla). Grundläggande egenskaper i det perceptuella fältet: (ett estetiskt objekt är antingen en visuell design eller en musikkomposition eller ett litterärt verk…) 1 används mot uppfattningen att konstnärens avsikt skulle vara relevant – den är inte en del av det estetiska objektet – eftersom den är skild från och inte en del av verket. Alltså, om något är en del av ett estetiskt objekt så måste det vara en del av konstverket. Baksidan av en tavla är en del av ett verk, men det verkar inte vara en del av det estetiska objektet. 2 är relevant för att lösa detta. Om något är en del av det estetiska objektet måste det vara åskådligt under normala omständigheter. 1 och 2 är uteslutningsvillkor medan 3 är ett villkor som innesluter. Problem med 1 och 2 är att allt som är synligt inte verkar vara en del av det estetiska objektet. 3 ska lösa detta. En visuell design är ett visuellt område som är heterogent – exempelvis en scen. Institution enhet avdelning | Namn

18 Problem med Beardsleys teori
Utesluter för mycket: exempelvis osynliga trådar i en föreställning som kan vara relevanta för att bedöma föreställningen kan inte vara en del av det estetiska objektet Innesluter för mycket: i traditionell kinesisk teater syns scenarbetare och kommer därför vara en del i det avgränsade visuella objektet, dvs., en del av det estetiska objektet. Problem: kinesisk teater där scenarbetarna syns och därför kommer ingå i det visuella områden, men väl inte är en del av det estetiska objektet Problem: osynliga trådar i en föreställning som är relevanta för att bedöma föreställningen kan inte vara en del av det estetiska objektet Alltså, Beardsleys teori verkar utesluta sådant som är relevant (osynliga trådar) och innesluta som som inte är relevant (scenarbetare) Institution enhet avdelning | Namn