Kunskap och teori om examination, samt hur vi kan examinera via IKT

En presentation över ämnet: "Kunskap och teori om examination, samt hur vi kan examinera via IKT"— Presentationens avskrift:

1 Kunskap och teori om examination, samt hur vi kan examinera via IKT

2 Upplägg Vad är kunskap? (Vad är det vi mäter) Hur mäter vi?
Varför examinera? Bedömningskriterier och mål Examination och lärande i OLC (Online communities)

3 Examination Handlar om att mäta och bedöma kunskap
Syftet med examination? Feedback – återkoppling? Kontroll – sortering? Kontroll – utvärdering av lärandet? Ett lärande i sig?

4 Vad är kunskap? Tro, övertygelse Skäl, bevis Sant?
Relativism, korrespondensteori, koherensteori, konsensusteori.

5 Korrespondensteori (Korrespondenskriteriet)
Ett påstående A är sant om och endast om det korresponderar med fakta i verkligheten Ex. Påst. ”Katten sitter på mattan” är sant om och endast om det verkligen sitter en katt på mattan

6 Koherensteori Ett påstående A är sant om och endast om det passar in i ett redan existerande system av övertygelser Logik är garant för härledning ur existerande system Ex. Diskurs, poststrukturalism

7 Konsensusteori Ett påstående A är sant om och endast om en majoritet av människor enas om A

8 Kunskapsformer och lärande
Vilka typer av kunskaper vill vi (målstyrd verksamhet) att studenterna ska ha? Hur identifiera och mäta dessa olika kunskaper?

9 Kunskap är en bild

10 Kunskap är en process

11 Olika former av kunskap
De fyra F:en (SOU:1992:94) Fakta Förståelse Färdighet Förtrogenhet

12 FAKTA Kunskap som ”sann” information Något vi har eller inte har
Korrespondenskriteriet för sanning En dator består av x delar, nämligen… Gravitationskonstanten är 9,82

13 FÖRSTÅELSE Att begripa innebörd eller mening i ett fenomen
Begreppsförståelse Ex. Mervärde betyder enligt Marx att arbetarna producerar mer värde för kapitalägarna än vad de får ut i lön.

14 FÄRDIGHET Vet hur – kan hur Kan utföra en viss kunskap
Ex. Skapa en webbsida

15 FÖRTROGENHET Behärskar ett område
Kan använda kunskaperna även i nya sammanhang Ex. Vet hur en dator fungerar – kan applicera kunskaper i hur program är uppbyggda till program man aldrig tidigare använt.

16 Blooms Taxonomi FAKTA FÖRSTÅELSE TILLÄMPNING ANALYS SYNTES VÄRDERING

17 FAKTA Minnas Memorera Känna igen Återkalla information
Typ av frågor: När..? Var..? Hur..? Vem..? Vad..? Beskriv... Ange formel...

18 FÖRSTÅELSE Tolka Översätta från ett medium till ett annat
Beskriva med egna ord Organisera och välja fakta och ideér Typ av frågor: Återge... Återberätta... Härled formeln...

19 TILLÄMPNING Problemlösning
Tillämpa information för att producera ett resultat Använda fakta, regler och principer Typ av frågor: hur är... ett exempel på...? Hur förhåller sig ... till...? Varför är ... betecknande/signifikant?

20 ANALYS Dela upp någonting för att visa hur det är sammansatt
Finna underliggande kommunikationsstruktur Identifiera motiv Separera en helhet i sina beståndsdelar Typ av frågor: Klassificera ... efter/i enlighet med... Vad är kännetecken/särdrag hos...? Rita ett diagram över... Gör en översikt över... Vad finns det för likhet/skillnad mellan ... och ...? Vilka bevis kan du hitta för ...?

21 SYNTES Skapa en ny, unik produkt/nytt, unikt objekt i ord eller rent konkret Kombinera ideér till en ny enhet Typ av frågor: Vilka slutsatser kan du dra av ...? Vad kan du förutsäga utifrån ...? Vilka ideér kan du tillägga till ...? Hur skulle du skapa/formge en ny ...? Vad skulle hända om du kombinerade ...? Vilka lösningar föreslår du för ...?

22 VÄRDERING Fatta värderande beslut om frågeställningar
Lösa motsättningar, motsatta uppfattningar Utveckla uppfattningar, bedömningar eller beslut Typ av frågor: håller du med om ...? Vad tycker/tänker /tror du om ...? Vad är den viktigaste ...? Rangordna följande ...? Vad skulle du besluta om ...? Vilka kriterier skulle du använda för att bedöma/uppskatta ...?

23 Varför examination? ”Utan tvekan innebär prov och de betyg prov ger upphov till den viktigaste formen av påverkan på människors sätt att lära i de flesta utbildningssammanhang.” (Marton, 1977) Tror vi på examination? Vad vill studenterna ha? Hur mäter ni kunskap i era kurser? – Erfarenheter från lyckade och mindre lyckade examinationer. Hur garantera likvärdighet/rättvisa bedömningar?

24 Hur mäter vi kunskap? Tydligt och genomskinligt vs. dolt
Feedback vs. Kontroll Examinationsformer (instrument): Salstentamen Hemtentamen Seminarier ”Projekt”

25 Att examinera texter - kriterier
Kunskap om kursens innehåll (Fakta, förståelse) Egen kunskap om kursens innehåll (Analys, Syntes, tillämpning, värdering) Förmåga att uttrycka kunskap (Argumentation, struktur, språklig precision)

26 Kunskap om kursens innehåll
Godkänd: Studenten har tillgodogjort sig huvuddragen i litteraturen och kan använda den i uppgiften på ett relevant sätt. Väl godkänd: Studenten har, förutom huvuddragen i litteraturen, tillgodogjort sig detaljer och en djup förståelse av materialet.

27 Egen kunskap om kursens innehåll
Godkänd: Studenten kan analysera, kritisera och reflektera över innehållet i kursen på ett allmänt plan. Visar en förmåga att sätta teorier och begrepp i ett sammanhang. Åsikter är motiverade med hjälp av argument. Väl godkänd: Studenten visar en skarpsynt och väl utvecklad förmåga att analysera, kritisera och reflektera över innehållet i kursen. Visar en utmärkt förmåga att sätta teorier och begrepp i ett sammanhang. Åsikter är väl underbyggda och trovärdiga.

28 Förmåga att uttrycka kunskap om kursens innehåll
Godkänd: Studenten visar en god förmåga att uttrycka sin kunskap. Det framgår vad studenten menar i uppgiften. Argumentationen är giltig och går att begripa. Strukturen är godkänd och den språkliga precisionen är god. Väl godkänd: Studenten visar mycket bra förmåga att uttrycka sin kunskap. Det framgår med all önskvärd tydlighet vad studenten menar i uppgiften. Argumentationen är giltig, klar och övertygande. Strukturen är effektiv och den språkliga precisionen är mycket god.

29 Poängsystem Varje kriteriedel: 1-10 (G=5-8 VG=9-10)
Total poäng: G , VG

30 Fördelar Feedback – tydlighet Tidsvinst
Rättvisa (viss kontroll av fördomar) Genomskinlighet

31 Nackdelar Trubbighet (Låg reliabilitet)
Ger sken av större precision i mätinstrumentet än vad som verkligen är fallet Kunskap i text ej i tydliga ”delar” utan en helhet av förståelse, argumentation och presentation I teorin möjligt att bli godkänd ”utan” alla delarna

32 Exempel på kommentar till studentpaper
A: 8 Du visar väldigt god förståelse av Bourdieu men det råder en liten oklarhet vad du ger kapitalformerna för status, del av a-prioriteorin eller empiriskt genererade? B: 5 Jag saknar förtydligande exempel i din text trots att det hade varit önskvärt. många åsikter saknar argumentation, ”Jag tycker” räcker inte! Jobba på dina diskuterande element. C: 7 Bra språk och tydlighet, men fundera över hur du strukturerar uppgiften. Hur hänger delarna ihop? Totalt: 20 - Godkänd

33 Examination på distans - OLC
Fysiska träffar (1-2 per 5 poäng) Ett OLC – online learning community Seminarier och examinationsuppgifter via IKT Vilka examinationsformer är möjliga via IKT?

34 ”Salstentamen” En bestämd tid, lösenordsskyddad.
Problem med ”fusk” – hur garantera att det är rätt person som skriver, eller att hon/han inte sitter med böcker?

35 Hemtentamen Ingen skillnad från vanlig hemtentamen. Skickas in med vanlig post eller läggs i en egen låst mapp i OLC:t

36 Synkrona seminarier via IKT-stöd
Videolänk Videokonferens med webbkameror Chatt-seminarium

37 Videokonferensseminarium
Deltagare Talare Gemensam arbetsyta för bild, film, figurer och text Chatt-fönster

38 Asynkrona seminarier via IKT-stöd
Meddelandekonferens Textdokumentkonferens, s.k. ”rulle”

39 Projekt eller ”case” Bygger in alla lärande och kommunikationsformer via IKT i en uppgift.