Bättre fälla än fria? •Villkor kan vara objektiva (mätbara) eller subjektiva (förutsätta bedömning) •Kontrollanten väljer inte vad som ska kontrolleras,

En presentation över ämnet: "Bättre fälla än fria? •Villkor kan vara objektiva (mätbara) eller subjektiva (förutsätta bedömning) •Kontrollanten väljer inte vad som ska kontrolleras,"— Presentationens avskrift:

1 Bättre fälla än fria? •Villkor kan vara objektiva (mätbara) eller subjektiva (förutsätta bedömning) •Kontrollanten väljer inte vad som ska kontrolleras, alla villkor som lantbrukaren är berörd av ska kontrolleras. •Kontrollanten måste notera kontrollresultat (göra bedömning) även för subjektivt villkor. •Situationen/valet uppstår enbart för subjektivt villkor. •SJV:s anvisningar säger extra noga dokumentera och motivera bedömningen/resultatet vid subjektiva villkor. •Anvisningarna uppmuntrar inte till hårda bedömningar. •Kontrollsystem förutsätter dock att myndigheten litar på en välmotiverad bedömning från en kvalificerad kontrollant. 2014-07-02

2 Varför överklaga? 1.Klaga på felaktig tillämpning av regler. –Resulterar i en korrigering av det felaktiga beslutet. 2.Missnöjesmarkering – klaga på ”tokiga” regler. –Påverkar inte det överklagade beslutet men kan leda till att sådana beslut inte fattas i framtiden, om regeln ändras. 2014-07-02

3 När överklaga? •Överklagan ska ha kommit till myndigheten som fattade beslutet (instansen under den som överprövar beslutet) inom tre veckor från att lantbrukaren fick beslutet. –I detta sammanhang, överklagan inkommen till Jordbruksverket anses ha kommit in till länsstyrelsen samma dag, men den faktiska hanteringen försenas. •Efter treveckorsperioden kan lantbrukaren istället begära omprövning av felaktigt beslut. –Beslutet ska korrigeras av myndigheten om: •det är felaktigt (svårt fastställa om sen begäran) och är •tämligen enkelt att korrigera för myndigheten. 2014-07-02

4 Vad händer på länsstyrelsen med överklagan? •Länsstyrelsen bedömer om beslutet är felaktigt. –Om felaktigt; länsstyrelsen omprövar det överklagade beslutet och fattar ett nytt korrekt beslut som skickas till lantbrukaren. –Om korrekt; länsstyrelsen bedömer om inkommen i rätt tid. •Om fel tid; länsstyrelsen skickar beslut till lantbrukaren om att inte godkänna överklagan p.g.a. för sent inkommen. •Om rätt tid; länsstyrelsen skickar över handlingarna till Jordbruksverket, eventuellt med yttrande där länsstyrelsens synpunkter framgår. 2014-07-02

5 Vad händer på Jordbruksverket med överklagan? •Jordbruksverket tar emot handlingarna och skickar kopior till lantbrukaren, som får möjlighet att förtydliga/komplettera sin överklagan inom en viss tid. •Jordbruksverket bedömer länsstyrelsen tillämpat reglerna korrekt. –Om korrekt beslut; avslagsbeslut till lantbrukare (fkd till lst). –Om felaktigt beslut; bifall och återförvisning till länsstyrelsen för nytt korrekt beslut. 2014-07-02

6 Vad överklagas och hur går det? Inofficiell statistik för år 2008 - 2009 •2008 - 90 ärenden 2009 – [109] ärenden –Miljö 1-5: 12 st.- Miljö 1-5: 9 st –Folk & djurhälsa 6-8: 42 st.- Folk & djurhälsa 6-8: 51 st. –Folk & djurhälsa 9-15: 11 st.- Folk & djurhälsa 9-15: 8 st. –Djurskydd 16-18: 41 st.- Djurskydd 16-18: 58 st. –Skötselkrav 19: 8 st.- Skötselkrav 19: 16 st. –Extra tvärvillkor: 7 st.- Extra tvärvillkor: 7 st. •Generellt sett är det få bifall, d.v.s. Jordbruksverket anser att länsstyrelsernas tillämpning är korrekt. 2014-07-02

7 Råd inför överklagan •Rådgivare, konsult, jurist m.m. kan vara bra för bedömning av om det är regeln eller tillämpningen som är tokig, d.v.s. bedöma sannolikheten för faktiskt bifall. •Formellt sett är det tvärvillkorsbeslutet som bör överklagas, inte utbetalningsbeslutet med avdraget. •Går bra att snabbt lämna in en kortfattad formell överklagan och samtidigt meddela att den ska kompletteras inom några få veckor/rimlig tid. •Stor flexibilitet, lantbrukaren ska inte behöva anlita professionell hjälp för att formulera sin överklagan. 2014-07-02

8 •I bedömningsfrågor, dokumentera och få tillförlitlig ”second opinion” väldigt snart inpå kontrolltillfället, så att det är osannolikt att förutsättningarna har förändrats. 2014-07-02

9 Förmildrande att villkor ändrats sen rådgivning? •Nej, formellt sett. Dock viss relevans om lantbrukaren handlat enligt individuellt utformad information från myndighet, som fortfarande får anses vara aktuell och relevant. 2014-07-02

10 Förmildrande att felaktig information? •Ja, såtillvida att tvärvillkorsavdraget kan tas bort rörande just den avvikelsen om: – myndigheten efter en individuell prövning i det enskilda fallet kommer fram till att –avvikelsen var oavsiktlig såtillvida att lantbrukaren följt (den felaktiga) informationen från myndigheten inkl. miljöhusesynen och –inte borde ha förstått att informationen var felaktig. Om myndigheten meddelat lantbrukaren att informationen är felaktig eller lantbrukaren använder gammal, inaktuell information gäller inte detta undantag. 2014-07-02

11 Dispenser •Relevant om dispensen godkänts innan avvikelsen konstaterades. •Länsstyrelsen har goda dispensmöjligheter rörande skötselvillkor. •Dispensmöjlighet från föreskrivna verksamhetskrav beror på regelverket för verksamhetskravet, och beviljas i regel av den myndighet som ansvarar för regelverket eller annan myndighet som utpekas i det regelverket. •Varken jordbruksverk eller länsstyrelse har någon generell dispensmöjlighet i tvärvillkorssammanhang. –Dock vissa generella möjligheter påverka storleken på tvärvillkorsavdraget. 2014-07-02

12 Troliga förändringar •Tvärvillkorens plats i systemet med direktstöd förstärks. •Viss utvidgning (vatten och klimat). •Viss förenkling diskuteras såtillvida att tvärvillkorssystemet kan bli: –Lättöverskådligare och mer sammanhållet. –Teknisk-administrativa bestämmelser för myndigheterna kan förenklas, så att förutsägbarheten ökar för lantbrukarna. 2014-07-02