Omdömen, bedömning och betyg

En presentation över ämnet: "Omdömen, bedömning och betyg"— Presentationens avskrift:

1 Omdömen, bedömning och betyg
Kontaktpersonmöte

2 Program På gång inom området….
Synpunkter utifrån tidigare frågeställningar IUP med skriftliga omdömen

3 På gång….. Skola 2011 – information från Skolverket – 25 maj
Seminarieserie ”IUP med skriftliga omdömen” – riktar sig till rektorer – ht 2009 Föreläsningar: 4/ – ”Att skriva skriftliga omdömen” 29/ ”Lokal pedagogisk planering” Sept 2009 – Presentation av diagnosmaterialet DIAMANT – ma F-5 Kontaktpersonmöten ht 2009 1 sept 22 okt – deltagande i forskarkonferens 9 dec Nätverket ”Bedömning med digitala verktyg” – kommentarbanker, lokal pedagogisk planering/matriser ”Förstå och använda tal” 28-29/9 Studiecirkelledarutbildning 40 platser

4 Nätverket bedömning med digitala verktyg Workshop 28 april
Kommentarbanker Nätverket bedömning med digitala verktyg Workshop 28 april

5 ” Hit har du nått. Så här ska vi tillsammans komma vidare.

6 Syftet med dagens arbete
Kommentarbanker ska tas fram och ingå i den gemensamma strukturen för de skriftliga omdömena till hösten 2009. Kommentarbankerna ska användas i den del av det skriftliga omdömet som rör elevens kunskapsutveckling. En bank för den summativa bedömningen och en bank för den formativa bedömningen. Kommentarerna ska på ett tydligt sätt kopplas till de nationella målen och differentieras för år 3 (svenska och matematik), 5 och 9. Dessutom syftar framtagande till att understödja en professionalisering och förenkling av lärarnas skriftliga bedömningar.

7 ”De skriftliga omdömena ska innehålla en beskrivning av elevens kunskaper i förhållande till den pedagogiska planeringen och de nationella målen” ”Om ett omdöme utformas med hjälp av symboler eller med t.ex. kryss i en mall är det viktigt att omdömet kompletteras med en mer nyanserad beskrivning för att göra informationen om elevens kunskaper tydlig” Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen, sid 15.

8 Mindre bra exempel Kämpa på Ryck upp dig! Bra Ansträng dig Tänk själv
Väldigt duktig tjej/kille Det blir inga resultat Du har en långt tradition av att inte räkna så värst mycket Eleven utvecklas inte Reflektera över det

9 Bedömningens inriktning
Årskurs 3 Årskurs 5 Årskurs 9 Summativ Strävansmål Uppnåendemål Betygskriterier Formativ

10 Så här gjorde vi…. Bedömningens inriktning Målen
Utgå från insamlade kommentarer Komplettera med egna kommentarer Progression Gå tillbaka till målen. Stämmer kommentarerna mot bedömningens inriktning? Extrauppgift: fundera i grupper över kommentarernas form…

11 Kommentarbanker Efter bearbetning, klara för skolor att använda from juni Förhoppning att Nätverkets arbete ska fortsätta på skolorna

12 Nätverkets fortsatta arbete
Fortsatt arbete i ”ämnesgrupper” Tre träffar. Föreläsning vid första tillfället. Lokala pedagogiska planeringar utifrån ett ämnesområde Ta med planeringen tillbaka till skolan och använda den i undervisningen. Ta med resultat och elevarbeten tillbaka till nätverket. Utifrån bedömningar skapa bedömningsmatris.

13 Bedömning i formativt syfte
Att se det som ska ses Att kunna kommunicera det man ser Att finna bra sätt att kunna gå vidare på basis av vad man ser Både en summativ och formativ bedömning.

14 Skriftliga omdömen Förändringarna i förordningen är:
Skriftliga omdömen ska ges i varje ämne från årskurs 1 Omdömen kan ges om elevens utveckling i övrigt Rektor beslutar om utformningen av dessa omdömen Informationen ska grunda sig på en utvärdering Informationen får även ges vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal Eventuella överenskommelser ska dokumenteras i utvecklingsplanen Förbudet mot att ge betygsliknande omdömen är borttaget

15 Utdrag ur ” Allmänna råd och kommentarer – Den individuella utvecklingsplanen”
Utifrån sitt särskilda ansvar bör rektor ge skolans lärare förutsättningar att skapa ett gemensamt förhållningssätt till arbetet med den individuella utvecklingsplanen Skolans lärare bör ha gemensamma rutiner och former för dokumentation av elevernas kunskapsutveckling och lärande utveckla och använda ett gemensamt och sakligt språk i dokumentationen Elevens lärare bör beskriva hur de nationella målen har konkretiserats i undervisningen informera elev och vårdnadshavare om vilka kunskaper och kunskapskvaliteter som ska bedömas

16 Den individuella utvecklingsplanen bör
konkret beskriva vad skolan ska göra för att eleven ska utvecklas i riktning mot läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot stärka elevens och vårdnadshavarens delaktighet i den individuella utvecklingsplanen utformas på ett sådant sätt att den underlättar kontinuiteten i elevens lärande vid byten av lärare, grupp och skola

17 De skriftliga omdömena bör
utformas så att eleven och vårdnadshavaren får tydlig information om elevens kunskaper i relation till de nationella målen och lyfta fram elevens utvecklingsmöjligheter i syfte att stimulera fortsatt lärande ge en tydlig signal om eleven riskerar att inte nå de mål som ska ha uppnåtts i slutet av tredje, femte och nionde skolåret utformas så att där inte förekommer känsliga uppgifter som kan tänkas omfattas av sekretess

18 Den framåtsyftande planeringen bör
sammanfattande ange vilka kunskaper och förmågor eleven ska utveckla sammanfattande beskriva skolans insatser för att stödja och stimulera elevens fortsatta kunskapsutveckling uttrycka positiva förväntningar på eleven utgå från elevens förmågor, intressen och starka sidor

19 IUP och skriftliga omdömen

20 Lokal pedagogisk planering
1. Vilka mål att sträva mot man har utgått från. 2. Hur man har konkretiserat dessa för att passa den årskurs som undervisningen avser. 3.Vilket stoff (fakta, begrepp, teorier och modeller) man använder för att eleverna ska kunna utveckla de förmågor och kompetenser som är beskrivna (i mål att sträva mot samt i bedömningens inriktning) samt vad man kommer att undervisa om när det gäller färdigheter samt förmågor. 4.Vad man kommer att bedöma i elevernas arbete och hur man gör detta.

21 Lokal pedagogisk planering – Det var en gång…… (sagor)
Skolan skall i sin undervisning sträva efter att eleven: utvecklar sin förmåga att läsa och förstå. Tolka och uppleva texter av olika slag och att anpassa läsningen och arbetet med texten till dess syfte och karaktär.” (Ur kursplanen i svenska) Målet med undervisningen är att du ska: utveckla ditt skriftspråk och bli bättre på att skriva. få mer kunskap om vad en saga är och vilka typiska kännetecken som en saga brukar innehålla. komma i kontakt med olika sorters texter. kunna skriva och/eller rita en egen saga.

22 Detta skall bedömas: din förmåga att berätta, skriva och rita en egen saga och ta med olika sagofigurer och kännetecken som är typiska för en saga. Detta skall du få undervisning om: hur en saga är uppbyggd och vad den kan innehålla. att det finns olika sorters sagor. Genomförande: Du kommer att få lyssna på sagor som din lärare läser. läsa sagor själv. läsa och berätta en saga för en kompis. tillsammans med dina klasskamrater träna på att skriva en saga gemensamt. berätta, skriva och rita en saga där du tar med de typiska kännetecken som brukar vara med i en saga.

23 Dokumentation Ett skolexempel

24 ANVISNINGAR DOKUMENTATION
Varje termin skriver vi Anvisningar. De revideras efter nya förordningar och efter utvärderingar av tidigare dokumentationsmallar och diskussioner. Att läsa: Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen. (Texten är en länk till Skolverket och till den publikation som ni fått kopierade till era fack) Mer lästips på edu.stockholm.se under Bedömning och betyg.

25 DOKUMENTATION – ENSKEDE SKOLA På Enskede skola gäller följande för respektive dokument.
IUP Vad: En framåtsyftande sammanfattning av elevs kunskaps- och sociala utveckling som skriv av mentor, elev och vårdnadshavare under utvecklingssamtalet. När: IUP skrivs (minst) en gång per termin. Vem: Mentor skriver. (Alla undervisande lärare kan läsa). Var: IUP skriv i mall i Stockholm Skolwebb 25

26 DOKUMENTATION – ENSKEDE SKOLA På Enskede skola gäller följande för respektive dokument.
Skriftliga omdömen Vad: En tydlig information om elevs kunskap i relation till de nationella målen. En klar signal om eleverna riskerar att inte nå de mål som ska ha uppnåtts i slutet av det tredje, femte och nionde skolåret. Ska också lyfta fram elevens utvecklingsmöjligheter samt sociala utveckling. Vem: Undervisande lärare skriver. Mentor kan läsa alla dokument. Var: Skriftliga omdömen skriv i mall i Stockholm Skolwebb. (Underlag i Skolwebben). 26

27 DOKUMENTATION – ENSKEDE SKOLA På Enskede skola gäller följande för respektive dokument.
LUS Vad: En beskrivning av elevs läsutvecklingsprocess. När: LUS skrivs (minst) två gång per termin (kalendariefört) i år 1-6. Vem: Svensklärare skriver. Var: LUS skriv i mall i Stockholm Skolwebb 27

28 DOKUMENTATION – ENSKEDE SKOLA På Enskede skola gäller följande för respektive dokument.
Vad: För elever med behov av särskilt stöd ska mentor upprätta ett åtgärdsprogram. Det finns nya mallar som vi ska använda from vt 09. 45a – Åtgärdsprogram, 45b – Bilaga till Åtgärdsprogram med elevhälsouppgifter. 46 – En uppföljning av Åtgärdsprogrammet. När: ÅP skrivs vid behov. Vem: Mentor upprättar. Var: ÅP skriver vi inte i Skolwebben, utan i en wordmall (kan skrivas digitalt). Mallarna finns att hämta i personalrummet i SSW samt under G:/../all personal/Mallar ÅP. Dessutom finns mallarna på UtbF Intranät. 28

29 Utvärdering, arbete och revidering
Varje läsår, på vårterminen, utvärderas de mallar för skriftliga omdömen som använts. Dels i ämnesgruppen, men även i arbetslaget. Ämnesgruppen reviderar eventuellt ämnets mallar för skriftliga omdömen, samt kommentarbanker som används. Efter första terminen med Skriftliga omdömen i Stockholms skolwebb så utvärderades mallarna av ett antal vårdnadshavare och elever.

30 Överenskommelser efter utvärdering
För varje elev bör läraren välja maximalt tre stycken utvecklingsområden som kan användas till eleven IUP. Ämnesgrupperna och arbetslagen har samtalat om vad ”valet av plupp innebär”, så att vi tänker lika. Målen i ämnesdokumenten som lärarna bedömer utifrån den två- eller tregradiga skalan är baserad på årskursens mål. Efter gruppernas plupp-förslag tar skolledningen beslut om gemensamma progressionsnivåer.

31

32

33