Hur ser verkligheten ut? Uppfattningar om tro, Gud och kyrkan. Genomgång av några aktuella studier och en just genomförd enkätundersökning.

En presentation över ämnet: "Hur ser verkligheten ut? Uppfattningar om tro, Gud och kyrkan. Genomgång av några aktuella studier och en just genomförd enkätundersökning."— Presentationens avskrift:

1 Hur ser verkligheten ut? Uppfattningar om tro, Gud och kyrkan. Genomgång av några aktuella studier och en just genomförd enkätundersökning

2 (faktiska siffror för Svk men betjänade för de övriga) 199520012006 Svk7 601’7 285’6 893’ Smk157’142’123’ Pr151’136’122’ Efk45’51’51’ Utvecklingen av kyrkornas medlemsantal

3 Religiös praxis utifrån gudstjänster och religiösa handlingar i Svk 199520012006 Gudst.7 604’6 453’5 522’ Handl.5 963’5 819’6 056’ Totalt22 692’20 963’19 457’

4 Besök i Svenska kyrkans gudstjänster år 1990-2006

5 Deltagande i Svk handlingar i % av alla den gruppen i befolkningen 199520012006 Döpta79,173,365,1 Konf.50,741,535,6 Vigslar63,358,648,7 Begravn.89,387,283,9

6 Deltagande i Svk handlingar i % av alla den gruppen i befolkningen

7 United minds Statusnavigator 2007 Av 100 valda statusmarkörer kommer ”att gå till kyrkan varje söndag” på plats 97 slagen av ”att ha städhjälp och betala svart”. Annat dåligt är plastikkirurgi och äkta pälsar men på 92 plats kommer ”att engagera sig i kyrkans verksamhet”.

8 The spiritual revolution Engelsk studie av Heelas / Woodhead •Religiös tro bevaras men förändras •Tron får nya och mer individuella former •Mindre dogmer och religiösa institutioner. •Människor kallar sig snarare sökare eller andlig än kristna •Utveckling kallas vandringen från religion till spiritualitet

9 Sökare i cyberspace Mia Lövheim •Auktoriteten avtar – mer ansvar på individen •Fler valmöjligheter – individen i centrum •Mer likasinnade – både öppnare och smalare •Upplevd autencitet – yta, from och design •Internet kompletteras av fysisk kontakt med vänner eller religiösa sammanhang

10 Är tro och religion på väg tillbaka? •Harery Cox, 1993 – Från The secular city till Fire from Heaven •The Economist, Jan 2008 – In God’s name (om religionens ökande inflytande på utveckling och beslutsfattande) •Fokus, Dec 2007 – Religiös revansch (om religionens återkomst i svenskars medvetande) Detta är internationella studier och mycket talar för att Sverige skiljer ut sig!

11 Religiositet bland européer jämfört med skandinaver •Grace Davie om européer: ”Believing without belonging” •Enköpingsstudien om skandinaver: ”Belonging without believing ”

12 Hur är fördelningen mellan religiösa grupper? Starkt kristna25,5% Milt kristna39,3% Ickekonfessionella19,7% Ateister10,9% Över 55 år mer än 35% starkt kristna Under 35 å färre än 20% starkt kristna

13 Hur ser de olika grupperna på Gud? Starkt kristna: Personlig Gud37% Opersonlig makt18% Gud inom msk29% Milt kristna: Personlig Gud5% Opersonlig makt20% Gud inom msk29%

14 Religiös praxis och andliga upplevelser i olika grupper Religiös Praxis 5 x x starkt kristnabuddister 4 x muslimer 3 milt kristna x 2 x ateister x icke konfessionella 1 0 1 2 3 4 5 Andliga Upplevelser

15 Hur vi uppfattar Svenskens tro Allmän Ledare 35% Sökare el. tvivlare 14% Sökare el.tvivlare

16 Svenskens uppfattningar om kristna pingstvänner 10% knappt Negativa till kristna människor 65% drygt Positiva till kristna människor 18% Negativa till pingströrelsen 31% Positiva till pingströrelsen

17 Uppfattningar om Gud Religiös bygd Sekulariserad 42% personlig Gud 23% Tror inte el osäkra 37 % Tror inte el osäkra 26% personlig Gud

18 Var man vänder sig i andliga frågor Religiös bygd Sekulariserad 37% inte alls eller sig själv 43 % till vänner, släkt och familj 40 % till vänner, släkt och familj 42% inte alls eller sig själv

19 Uppfattningar om Gud hos allmänheten och de ”närstående” - Fler kvinnor och äldre i gruppen närstående. - Gruppen är inte mycket mer kyrkligt aktiv. - Men betydligt mer personlig i sin tro, sitt gudsförhållande och i sin personliga religiösa aktivitet. - Relationell tro är en tillämplig beteckning. Allmänhet Närstående

20 Samtal om tro hos allmänheten och de ”närstående” - Vännerna spelar en större roll för de närstående. - 30% av denna grupp säger att man vänder sig till vänner för bearbetning av livsfrågor och för det andliga samtalet. AllmänhetNärstående

21 Sammanfattning och slutsatser 1. Svensken är snarare kristen än sökare eller andlig. Slutsatsen blir att svensken inte är särskilt religiöst intresserad och därför inte betraktar sig som sökare eller andlig. Kristen blir i detta sammanhang snarare en kulturbestämning.

22 Sammanfattning och slutsatser 2. De frikyrkliga utgör en betydande del av de troende i Sverige. Det innebär att vad som händer med tron inom frikyrkan inte bara är avgörande inom dessa kyrkor utan i hög grad påverkar den kristna trons plats i det svenska samhället i stort.

23 Sammanfattning och slutsatser 3. Utmaningen utifrån ålderstruktur Bland dem som känner samhörighet med frikyrkan är 63% över 55 år Andelen 15åringar som konfirmeras minskar drastiskt Över 55 år mer än 35% starkt kristna Under 35 år färre än 20% starkt kristna

24 Sammanfattning och slutsatser 4. Graden av andliga erfarenheter är relativt låg bland de kristna. Bland de milt kristna ligger nivån som för ateister och ickekonfessionella med mycket låg grad av andlig erfarenhet. Bland de starkt kristna är nivån högre men ändå relativt låg grad av andlig erfarenhet i jämförelse med t.ex. Muslimer eller Buddister

25 Sammanfattning och slutsatser 5. Det är stor skillnad mellan olika delar av Sverige I religiös bygd är gudsbilden mer personlig och detta påverkar både tro och den religiösa praktiken I sekulariserad bygd präglas gudsbilden av icke-tro eller osäkerhet.

26 Sammanfattning och slutsatser 6. Tron är för svensken något intimt. Bilden är samstämmig i olika delar av landet. Tro är något man tala tyst och nära om.

27 Sammanfattning och slutsatser 7. De stora religionsprojektens tid är över till förmån för relationerna. -Olikheterna mellan regioner och grupper. -Oviljan att tala tro offentligt -Vänners och familjs betydelse för samtalet - De närståendes utmaning