Region Halland Anita Linell 21 september 2011

En presentation över ämnet: "Region Halland Anita Linell 21 september 2011"— Presentationens avskrift:

1 Region Halland Anita Linell 21 september 2011

2 Uppdraget Beskriva utvecklingen med fokus på 2004–2009.
Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida åtgärder. Mål: Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. De elva målområdena som ledstjärna.

3 Övergripande mål och 11 målområden
Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel De elva målområdena som ledstjärna, beslutade av riksdagen.

4 Processen Centrala myndigheter. Uppdrag och kontakter med resp. myndighet. Länsstyrelser, landsting och regioner, kommuner och ideella organisationer. Dialogdagar och avstämning. Enkäter och intervjuer. OBS! Inte möjligt att lägga förslag på vad landsting, regioner och kommuner ska göra.

5 Myndigheter som har haft uppdrag i FHPR
Arbetsmiljöverket Statens skolverk Försäkringskassan Smittskyddsinstitutet Handisam Socialstyrelsen Jordbruksverket Statistiska centralbyrån Statens kulturråd Strålsäkerhetsmyndigheten Livsmedelsverket Ungdomsstyrelsen Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

6 Hälsa på lika villkor i hela befolkningen
Lika möjligheter till god hälsa oberoende av Ålder Kön Socioekonomisk tillhörighet Funktionsnedsättning Etnicitet HBT-identitet

7 Har vi hälsa på lika villkor
Har vi hälsa på lika villkor? Hur påverkas hälsan av utbildningsnivå och inkomst? Tre exempel Medellivslängd och utbildningsnivå Inkomst och självskattad hälsa Överlevnad i bröstcancer för kvinnor och inkomst

8 Återstående medellivslängd vid 30 års ålder

9 Kvinnor och män med ett gott hälsotillstånd, inkomstkvartiler Nationella folkhälsoenkäten

10 Överlevnad i bröstcancer 10 år efter diagnos

11 Varför dessa skillnader? Exempel på möjliga orsaker
Högutbildade gör fler läkarbesök än lågutbildade i förhållande till sina vårdbehov Förmåga att ställa önskemål och krav på hälso- och sjukvården Dåliga levnadsvanor och andra faktorer på samhällsnivå som bidrar till dålig hälsa vanligare bland lågutbildade

12 Vad påverkar vår hälsa? Tillgänglighet, delaktighet och inflytande
Sysselsättning, ekonomiska villkor, boende Miljön i hemmet, förskolan och skolan(BoU) Arbetsmiljöfaktorer; psykosocial arbetsmiljö Miljöfaktorer (luft, buller mm) och skador Hälso- och sjukvård på lika villkor

13 Vad påverkar vår hälsa? Forts.
Förekomst av smitta, vaccinationer mm. Skyddat/oskyddat sex Fysisk aktivitet Matvanor och BMI Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Röd text – sämre förutsättningar för grupper med låg utbildning och låg inkomst Svart text kan även betyda att vi inte känner till sambanden t.ex. dopning och smittsaamma sjukdomar

14 Goda livsvillkor avgörande för folkhälsan

15 Utmaningarna – goda livsvillkor
Minst godkänt i alla lästa ämnen grundskolan: Barn till föräldrar med endast förgymnasial utbildning 46 procent, gymnasial utb. 72 procent resp. högutbildade 87 procent Andelen gymnasieelever som uppnått slutbetyg inom fyra år är 76 procent igenomsnitt, endast 50 procent för barn med lågutbildade föräldrar Arbetslöshet bland unga och låg demokratisk delaktighet, särskilt då föräldrarna har en låg utb. Högutbildade gör fler läkarbesök än lågutbildade i förhållande till vårdbehov. Ensamstående med barn och låg ekonomisk standard, 15 procent 1999 och 29 procent 2008, barn Positiva trender: utbildningsnivå , jämställdhet, upplevd diskriminering

16 Goda livsvillkor – förslag på åtgärder
Öka transfereringarna till ensamstående med barn Grund- och yrkesutbildning för dem som är långtidsarbetslösa Vägledning för kommuner för att följa upp ungdomar som inte fullgjort skolplikten och inte är sysselsatta Ökat stöd till skolelever med särskilda behov Följa upp utvecklingen hos barn redan i förskolan på gruppnivå som underlag för resurstilldelning

17 Goda livsvillkor – förslag på åtgärder
Utveckla effektiva styr- och ersättnings system som premierar hälsofrämjande och förebyggande insatser i hela hälso- och sjukvården Undersöka om Västerbottens interventionsprogram för hälsoundersökningar får samma effekt i andra landsting Utveckla indikatorer, följ upp med öppna jämförelser Vägledning för uppsökande och förebyggande hembesök hos äldre

18 Strategiska området: Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor
MO 7 Skydd mot smitt-spridning MO 8 Sexualitet och reproduktiv hälsa MO 5 Miljöer och produkter MO 9 Fysisk aktivitet MO 4 Hälsa i arbetslivet MO 10 Matvanor och livsmedel

19 Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor – utvecklingen
Försämringar: Antibiotikaresistens, buller, UV-strålning och hudcancer Oförändrat: Matvanor och fysisk aktivitet (hälften av männen och var tredje kvinna överviktig eller fet). Sexualitet och reproduktiv hälsa. Förbättringar: Arbetsorsakade besvär, radon, immunitet pga vaccinering Sid 19

20 Rekommenderade åtgärder: Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor
Stärka det hälsofrämjande inslaget i de livsmiljöer där vi bor arbetar och tillbringar större delen av vår fritid: Ta mer hänsyn till hälsa i samhällsplaneringen bl a fysisk aktivitet, luft, vatten, buller och smittspridning Kommuner och skola, stöd för att satsa på barn ungas matvanor och fysisk aktivitet. Erbjuda skolhälsovård och ungdomsmottagningar som främjar sexuell och reproduktiv hälsa FAR (fysisk aktivitet på recept). Utveckla en MOR (mat och recept)

21 Nationella strategier
Matvanor och fysisk aktivitet Sexuell och reproduktiv hälsa Utvärdera det nationella skadeprogrammet och utarbeta en nationell strategi för att förebygga olycksfall (statlig utredning) Sid 21

22 Multiresistenta Stafylococcus aureus

23 Skydd mot smittspridning
Upprätta ett hälsodataregister för att övervaka vårdrelaterade och diagnosrelaterade antibiotikaordinationer (SMI) Stärka det nationella samarbetet kring antibiotikaresistens genom att skapa nationella samarbetsstrukturer (SoS/SMI) Utveckla ett nationellt täckande hälsodataregister (SMI) för allmänna vaccinationer Sid 23

24 ANDT och spel - utmaningar
Nära två män av tio och en kvinna av tio har riskabla alkoholvanor. Bruket av narkotika och dopningsmedel tycks öka Dopning är vanligast hos unga män, 18–34 år, som regelbundet styrketränar på gym. 11 procent av männen och 13 procent av kvinnorna röker varje dag, rökning bland unga tycks öka. Drygt 2 procent av befolkningen är problemspelare, mest unga män barn bor med en sådan. Många unga har ofta flera riskfaktorer bland alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel.

25 Rekommenderade åtgärder: ANDT och spel
Satsning på att göra lagar och regelverk mer aktuella, tillsyn och kontroll, stävja illegal verksamhet. Prishöjningar genom skatt, begränsad marknadsföring. Metoder för att begränsa tillgänglighet och för tidig upptäckt av riskbruk m.m. Utveckling av och ökad tillgänglighet till behandling.

26 Åtgärder alkohol Höja alkoholskatten
Öka tillsynen enligt alkohollagen genom att använda effektiva metoder Vidareutveckla tidig upptäckt och kort intervention inom hälso- och sjukvården, SoS Begränsa marknadsföringen av alkohol Alkoholutandningsprov i trafiken – kvalitet, Rikspolisstyrelsen

27 Åtgärder tobak Höja tobaksskatten
Lagstifta om totalt marknadsföringsförbud för tobaksprodukter inkl. exponeringsförbud Lagstifta om fler rökfria miljöer, stödja policyframtagning för rökfri miljö Öka tillgängligheten till tobaksavvänjning

28 Försäljning av cigaretter och utveckling av prisindex

29 Övergripande rekommendationer
Användning av metoder för att synliggöra folkhälsa i löpande arbetet: HKB och uppföljning och utvärdering Länsstyrelser samordningsfunktion Indikatorer för social hållbarhet, modell för att mäta socioekonomiska skillnader i hälsa Tydligare roller och samverkan: Nationell samordningsgrupp för myndigheter, departement m.fl. Lagfäst plankrav för kommuner

30 Varför går det långsamt med förbättringar av folkhälsan?
Inte så många förbättringar de senaste 4-5 åren Exempelberäkningar - Tidiga respektive sena åtgärder - Kostnader för att göra respektive inte göra

31 Exempel 1: ADHD och kostnader i vuxen ålder då tidiga åtgärder uteblir

32 Exempel 2: Kostnader med och utan sociala arbetskooperativ

33 Exempel 3: Landsting och hälsoundersökning-ar-svårt att klara kostnadspuckeln

34 Hinder och vägar förbi Dagens budgetsystem är
för kortsiktiga avgränsade till små organisatoriska enheter en satsar och någon annan får minskade kostnader Det blir omöjligt att se vilka handlingsalternativ som är bäst för hälsan och mest samhällsekonomiskt fördelaktiga. Tänk långsiktigt, samverka, slå ihop budgetar och gör socioekonomiska beräkningar på olika handlingsalternativ! Sid 34

35 Kostnad för ohälsa. Positiv drivkraft.
Minst 120 miljarder årligen Räknat på främst på skador, fysisk inaktivitet, ohälsosamma matvanor, alkohol, tobak och narkotika Fokus på kostnader i hälso- och sjukvården samt produktionsbortfall Kostnader saknas för t. ex. arbetsmiljö, dopning, spel, smittosamma sjukdomar, flera miljöfaktorer mm

36 Hur mycket kostar ohälsan?
Målområde Indirekta kostnader Direkta kostnader Övrigt Totalt 5. Miljöer och produkter 24 800 9 000 9 600 43 400 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 950 2 400 - 3 350 9. Fysisk inaktivitet 6 000 830 6 830 10. Matvanor och livsmedel 14 000 3 900 17 900 11. Alkohol 10 700 2 300 4 200 17 200 11. Narkotika 2 100 7 500 12 000 21 600 11. Tobak 6 800 2 500 9 300 65 350 28 430

37 Vilka drivkrafter kan motverka Goda livsvillkor?
Ekonomiska utvecklingen – nedgång, skolan och arbetsmarknaden Brist på bra beslutsunderlag för beslutsfattare - stuprörsorganisationer Demografiska utvecklingen – allt fler äldre i förhållande till gruppen yrkesverksam ålder

38 Vilka drivkrafter kan motverka Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor?
Klimatförändringarna Inflyttningstrycket på storstäderna och samhällsplaneringen Smitta: Spridningen av nya MRSA mm

39 Vilka drivkrafter kan motverka ANDTS-arbetet?
Illegal verksamhet; smuggling, illegal tillverkning Internationell marknad; spel, marknadsföring alkohol, försäljning via internet Samhälleliga värderingar t.ex. legalisera droger

40 Framtidens folkhälsa – allas ansvar
Centrala myndigheter Länsstyrelser Landsting och regioner Kommuner Ideella organisationer Näringsliv Arbetsgivare Den enskilde medborgaren

41 Sammanfattande slutsatser
Ohälsosamma levnadsvanor och olycksfall kostar minst 120 miljarder per år – kostnader som till stor del är onödiga. Viktigast att göra: Ge barn och unga en bra start i livet och satsa på hälsofrämjande livsmiljöer. Räkna kostnader inför beslut! Det kan bli mycket dyrare med sena åtgärder eller att avstå helt ifrån åtgärder! Alla har ett ansvar – alla kan bidra. Samverka!

42 Framtidens folkhälsa kan bli en vinst för alla
Sid 42 42