Den svenska modellen I: Utgångspunkter

En presentation över ämnet: "Den svenska modellen I: Utgångspunkter"— Presentationens avskrift:

1 Den svenska modellen I: Utgångspunkter

2 Skadeståndets funktioner
Reparation Prevention (individual- resp. allmän-) Pulvrisering Kostnads- och riskallokering Bestraffning Kan hållas i åtanke vid funderingar under seminariet.

3 Övergripande funktioner/förklaringar
Hur kan funktioner som reparation eller prevention förklaras eller legitimeras? Motstridiga, gäller inte alla fall. Makrosynsätt (moraliska förklaringsmodeller): Rättsekonomisk effektivitet/kostnadsminimering Teorin om korrektiv rättvisa Vad har sådana modeller för poäng?

4 Vad är den svenska (nordiska) modellen?
En sammanhållen syn på skadeståndsrättsliga regler och andra regler syftandes till att ersätta skador. Särskilt i fokus: Personskador Grundtanke: Ersättning ska i största möjliga utsträckning alltid utgå. Undvika luckor i skyddet.

5 Hur kan ersättning utgå?
Det finns ur ett makroperspektiv fyra metoder för att ersätta personskada: Genom socialförsäkringslösningar Skadeståndsrättsliga regler (ev. i kombination med ansvarsförsäkring) Genom privata försäkringar Genom direkta stödåtgärder från det allmänna

6 Socialförsäkringen Socialförsäkringen täcker idag en stor del av de skador som kan uppstå. Viktigaste exemplet: Sjukförsäkringen Kan aldrig täcka alla skador, inskränkt till personskada Många personskador faller utanför (ex ideella skador) Kostnaden tas av skattebetalarna

7 Skadeståndsrätten Ger rätt till ersättning direkt från skadevållare
Åtskilliga undantag. (Exkluderade: Tredjemansskador, ekonomiska skador etc.) Grundtanke: Skadeståndskostnader kan allokeras till ansvarsförsäkringar (jmf. principalansvaret) Kostnaden tas av skadevållaren

8 Privat försäkring Privat sjukförsäkring?
Viktiga försäkringar: Överfallsförsäkring, sakförsäkring, livförsäkring etc. Kostnaden tas av försäkringstagarkollektivet

9 Den svenska modellen Den svenska modellen bygger på en samsyn mellan dessa olika lösningar för att täcka kostnaderna för skador. Vid personskada: Övervikten av kostnaderna tas av allmän försäkring, samt, i mindre mån, annan försäkring Vid sakskada: De flesta kostnader tas av försäkring (Främst privat, men inte sällan obligatoriska, försäkring)

10 Fördelar med den svenska modellen
Alla får personskador ersatta, viktigast: Sjukvård/sjukpenning De flesta sakskador ersätts också ur försäkringar, till exempel hemförsäkring Leder till trygghet

11 Några principiella problem
I hög grad stannar kostnaden på kollektiv (skattebetalare el. försäkringstagare) = ”oskyldiga” får stå kostnaden för andras skadevållande Kostnaden blir enorm för kollektiven Moral hazard Transaktionskostnader

12 Vad finns kvar av skadeståndsrätten?
Mycket av de regler som utformades hör till försäkringsrätten Skadeståndsrätten till följd därav mindre betydelsefull, men inte utan betydelse Ofta försäkringar i bakgrunden på tvister i praxis, kan vara otydligt Skadeståndsrätten kan bl a sägas ha haft betydelsen av säkerhetsventil vid luckor

13 Liten lagstiftningshistoria
1950 kom Strahls Förberedande utredning angående lagstiftning på skadeståndsrättens område. Samtidigt presenterades liknande utredningar i Danmark och Norge 1959 tillsattes en skadeståndskommitté. Ledamöter, bl.a. Jan Hellner och Wallin Betänkanden kom under 60-talet. Proposition 1972:5 -> Skadeståndslagen 1972 Nya tankar: Principalansvar m m. Viktiga ändringar på personskaderättens område 1975.

14 Andra viktiga författningar och försäkringar
Trygghetsförsäkring vid arbetsskada Trafikförsäkring Patientskadeförsäkring Läkemedelsförsäkring Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring Fråga: Viktigaste lagstiftning för ovan?

15 Några kända luckor i ersättningsskyddet vid personskada
Personskador på barn och ungdomar i skolan. Exempel: Mobbning. (Lagförslag förenklar men problemet finns kvar.) Allmänt: Ideella skador

16 Den svenska modellen II: Utmaningar – håller den svenska skadeståndsrätten på att ”amerikaniseras”

17 Utmaningar för den svenska modellen
Allmänna försäkringssystem nedmonteras eller utarmas. Tydligast för personskador (karensdagar i sjukförsäkring, undantag för vissa skador etc.). Liknande tendenser för privata försäkringar: Undantag etc. I kombination med större krav på ersättningsrätten

18 Resultat av utmaningarna
Skadeståndsrätten får åter igen en viktigare ställning, nya funktioner: För att erhålla reparation när sådan inte kan erhållas på annan väg men fungerar även… …som en arena för juridisk aktivism –> Tendens: Skadeståndsrätten vidgas. Vidgningen utmanar ytterligare den svenska modellen. (Fler krav, tömmer försäkringarna) Håller skadeståndsrätten på att amerikaniseras?

19 Men vad är en amerikanisering av skadeståndsrätten?

20 Nidbilden av amerikansk skadeståndsrätt: Stella-awards

21 Exempel på mer berättigad skepticism
Malpractice-stämningar Punitive damages Class action-institutet

22 Faktiska särdrag i amerikansk rätt; skillnader
Honkas punkter: Grunden för skadeståndsansvaret skärps Orsakssambandsbedömningen får nya drag De ersättningsgilla skadetyperna utvidgas Ersättningsnivåerna stiger Skadeståndet (delvis) får karaktär av ekonomiskt straff

23 Nya kausalitetstankar?
Oklart kausalitetsbegrepp möjliggör stora variationer Adekvanslärans luddighet Adekvanslärans ännu större luddighet? (Kone-invest och Östersundsfallet) Bevislättnader

24 Skärps grunderna för skadeståndsansvaret i Sverige?
Rent strikt ansvar i frånvaron av lagstöd? (VA-fallen) Nya former av strikt ansvar i lagstiftningen? (För det allmänna) Stränga culpabedömningar? Golf-fallet (kanske)?

25 Nya skadetyper? Ekologisk skada?
Anhörigskadorna (psykisk skada som personskada) Kränkning av rättigheter? (Äldre exempel: uteblivet samtycke vid medicinsk behandling. Nyare exempel: Europakonventionen)

26 Stigande ersättningsnivåer?
Ersättning för felaktigt frihetsberövade Ideella skador (kattfallen): Ersättning över egendomens värde Anhörigersättningen Kränkningsersättning vid bl.a. sexualbrott i brottsoffermyndighetens praxis

27 Skadestånd som ekonomiskt straff
Funktionsargument i svensk skadeståndsrätt: Reparation, prevention. (Funktionsargument avs. försäkringsmodellerna: Pulvrisering) Strafftanken Tendenser: Pornografifallet. (Axbergers analys)

28 Ytterligare faktorer Processrättsliga faktorer: Grupptalan
Rättskulturella faktorer – ny advokatkultur? Samhällsfaktorer: Slutet för den svenska modellen? Skadeståndsrätten som spelfält för juridisk aktivism

29 Tendenser Växelverkan: Skadeståndsrätten expanderar när försäkringslösningarna fallerar Genom att skadeståndsrätten expanderar utmanas försäkringarna än mer Etc.

30 Slutsatser Således kan skönjas tendenser mot en amerikanisering utifrån Honkas kriterier… …men är det verkligen så illa?