Att göra praktik av teori!

En presentation över ämnet: "Att göra praktik av teori!"— Presentationens avskrift:

1 Att göra praktik av teori!
Förhållningssätt och bemötande av elever i särskolan. Specialpedagog Ann-Britt Norin Elevhälsoenheten i Mora

2 Förhållningssätt/ett anpassat arbetssätt
Kunskap om autismspektrumtillstånd Kunskap om individen: individualisering Lärande: strategier, meningsfullhet Hjälpmedel och anpassningar Livsperspektiv – kontinuitet Bemötande: respektfullt, otraditionellt, lågaffektivt Samverkan Organisation Följande punkter är viktiga vid bemötande av elever med autism i särskolan. Förhållningssätt och pedagogiskt arbetssätt är för mig samma sak. 2

3 Personals förhållningssätt och bemötande utmärks av tilltro till…..
att alla kan utveckla sin förståelse att alla kan lära sig barn med autism anstränger sig för att förstå barn med autism anstränger sig för att lära sig Personalens uppgift är att skapa förutsättningar och möjligheter för lärande och förståelse!

4 ”Autismvänlig miljö” För att bli oberoende och få en chans att förstå
är eleven med autism beroende av att omgivningen förstår funktionsnedsättningen och vilka konsekvenser den får för den enskilda eleven Vad innebär autismvänlig? Det får konsekvenser för oss som arbetar med eller träffar barn med autism. De är beroende av vårt förhållningssätt och bemötande. Men aven beroende av att vi har kunskap om och är intresserade av att sätta oss in i det enskilde barnets sätt att tänka och förstå 4

5 Bedömning/kartläggning – VAD?
Förmågor Kommunikation – förstå och uttrycka Intressen/motivation Hur eleven reagerar på olika sinnesintryck Utveckling Motorik Stress Vad är avkopplande för eleven Hur eleven förstår och lär sig Behov nu och i framtiden ….Allt Förmågor inom olika områden Kommunikation vad barnet förstår och uttrycker. Vad barnet är intresserad av och vad som gör honom/henne motiverad. Perception. Anpassa miljön – skapar bättre förutsättningar Vilken utvecklingsnivå är barnet på inom olika områden. Vad är realistiskt att kräva? Ta hänsyn till den ojämna utvecklingen. Bedöma barnets motorik i olika sammanhang Vad stressar barnet. Vilka situationer? Hur kopplar barnet av? Hur lär sig barnet och hur förstår han/hon? Vilka behov har barnet/familjen nu och framåt? Vi kan göra bedömningar på ALLT! 5 5

6 Identifiera styrkor… Vad tycker eleven om att göra?
Vad väljer eleven att göra på sin fritid? Vad frågar eleven om? Vad berättar eleven om? Vad vill eleven köpa? Vilka skolämnen/aktiviteter tycker eleven om? I vilka situationer har eleven mest roligt? När lyckas eleven bäst? Vilka skolämnen/aktiviteter/sociala situationer? Vad har eleven inget emot att göra? Det finns kanske saker som eleven inte vill göra i skolan/hemma/på fritids, men det finns kanske andra saker som eleven kan tänka sig att göra? Vilka är det? Vad ska vi då titta på? Dessa frågor är viktiga att finna svar på: Den första frågan…ta hjälp av bilder att sortera i olika högar, för att få barnets egen bild av det. 6

7 Samtalsmattan = en teknik där man använder bilder för att:
ta reda på åsikter och värderingar eleven kan delta i avgörande beslut 7

8 Bedömningar/kartläggningar varför?
Att kunna utgå från elevens perspektiv Att förstå elevens ojämna utvecklingsnivå och lärande Att skapa förutsättningar för utveckling och lärande Att ha ett bra/roligt liv med meningsfulla aktiviteter Mål/individuell utvecklingsplan Viktigt titta på ojämna utvecklingsnivån Många olika områden GLÄDJEN 8 8

9 Grundläggande Meningsfulla aktiviteter Att fylla tiden med aktiviteter som är meningsfulla, begripliga, användbara Kommunikation Att förstå andras kommunikation och att kunna kommunicera själv Grundläggande områden att arbeta med Meningsfulla aktiviteter och kommunikation

10 Bedömning/kartläggning
Utvärdering Meningsfulla aktiviteter Inlärning Mål/delmål I fokus är meningsfulla aktiviteter Vi gör en bedömning/kartläggning och utifrån den bedömningen sätter vi upp mål Funderar över vika hjälpmedel och anpassningar som behövs för att nå målen Hur ska lärandet gå till och vilka inlärningsstrategier behöver vi Och sist utvärdering och som samtidigt är en ny bedömning Hjälpmedel och anpassningar 10 10

11 Samarbete och kontinuitet
Viktigt för generalisering av färdigheter och kunskaper Tid och möjlighet att diskutera och planera Respekt för olika prioritering och förutsättningar Meningsfulla och användbara färdigheter nu och i framtiden Kontinuitet = oavbrutet sammanhang = Vårt ansvar! Det behöver vi planera genom samarbete Barn tonåring  vuxen Miljöer och situationer här och nu Inlärning  tillämpning Del  helhet Korta uppgifter  längre uppgifter Enkla uppgifter  komplexa uppgifter Samarbete A och O!! Inte meningen att föräldrarna ska vara spindeln i nätet! Föräldrasaverkan på föräldrarnas villkor Föräldrarna har kunskap om sitt barn med autism både i teori och praktik Personalen har kunskap om många olika personer med autism både i teori och praktik Gemensamt åtagande Driva frågor tillsammans 11

12 Vad menas med att något är meningsfullt?
Kontroll Självständighet Kul/intressant Hanterbarhet Användbarhet Tydlighet Kontroll Förutsättning för att göra något... för nedanstående...något man måste ha själv ingen annan... Har man inte själv kontrollen blir man inte självständig.. dåliga förutsättningar att skapa meningsfullhet när all energi går åt att undra över frågorna.. Självständighet Vad är självständighet?... Ensamhet? Personalens roll och agerande hur den inverkar… Kul/Intressant Vet vi vad personen tycker är kul/intressant - Inre och yttre motiviation. Utgår vi från våra intressen? (olika intressen beroende på vilken personal) Hur hittar vi roliga aktiviteter… skapa erfarenheter - en svårighet hos personen. Hanterbarhet Hur mycket bygger tillvaron på personens styrkor/resurser? Hur mycket bygger den på att träna svårigheter? Blöjträning, äta med kniv och gaffel, Styrkor: tex. Ordningsintresse (Claes), bilintresserad, snickra (Ex från någon av kursdeltagarna?) Användbarhet För vem? Har personen aktiviteter som gagnar personen? Ur ett livsperspektiv Tydlighet Målet/syftet med aktiviteten tydlig? Delmål? Vad har personen ut av att göra detta? Många gånger en svårighet för personerna att förstå syftet. Vi har ofta olika syften T.ex. dammsugning Personalens och personens. Vi kan inte utgå från att vi har samma syfte med aktiviteten.

13 Erfarenheter av aktiviteter Färdigheter att klara av aktiviteter
Vilka faktorer underlättar förmågan att fylla tiden med meningsfulla aktiviteter? Erfarenheter av aktiviteter Färdigheter att klara av aktiviteter Föreställningsförmåga Förmåga att välja Kommunikativa färdigheter Sociala färdigheter Tillfällen till aktiviteter Erfarenhet av aktiviteter = att fått tillfälle att pröva på olika aktiviteter Har barnet färdigheter för att klara av aktiviteten – grundar oss på den bedömning vi gjort Vilken förmåga till föreställning har barnet – vilka hjälpmedel behövs för att kompensera för svårigheter med detta? Kan barnet välja eller behöver vi lära barnet att välja? Hur kommunicerar barnet med föremål, bilder, gester, tal, tecken…? Vilken social utvecklingsnivå befinner sig barnet på , närhet, parallell nivå eller turtagning? Har vi gett/skapat tillfällen för aktivitet?

14 Balans av aktiviteter Planerade - Spontana/naturliga Välkända - Nya
Lätta - Svåra På egen hand - Med andra Motiverande - ”Måsten” Rörelse - Stilla 14

15 Aktivitetens syfte/funktion?
Stimulans - aktiverande Vila - avkoppling - stressreducerande Självständig - vara ifred Förändringar/något nytt - det man erfarit, förstår sig på och kan påverka Social - med andra Intresse - nöje – fascination perceptuell upplevelse Mecka tillsammans

16 Meningsfulla aktiviteter och autism - Vad behöver vi förstå?
Den kognitiva funktionsnedsättningen kan innebära att: Det som syns, hörs, görs i nuet är det som finns. Föremål ger sensationer. Svårt med orsak-verkan. Egna känslor och behov är drivkraften. Svårt att vänta och skynda sig. Därför bör vi: Göra miljön tydlig och lockande. Utgå mycket från perceptionen. Göra material och aktiviteter begripliga. Kartlägga behov och intresse. Se över balansen av aktiviteterna, undvika ”dötid”, minska stressen . 16

17 Hjälpmedel Diktatur eller frihet? (Steven Degrieck, Lissabon 2003) Självklart ska ett hjälpmedel utveckla min frihet. Det är inte barnet som ska passa in i hjälpmedlet utan hjälpmedlet som ska anpassa till barnet.

18 Hjälpmedel vid autism Ingen metod Redskap/verktyg för tänkande
Redskap/verktyg att använda i vardagen Redskap för självständighet och egenkontroll Hjälpmedel minskar stress = stressreducerande=kontroll 18 18

19 Hjälpmedel och anpassningar
Individuella hjälpmedel Begriplighet, sammanhang, kompensation Anpassningar miljö/rum Sinnesintryck (perception), koncentration, framkomlighet Anpassningar lärande/krav Innehåll, aktiviteter, mål Kommunikation, sociala krav, meningsfullhet Anpassningar bemötande Kunskap, förståelse, respekt, perspektiv, grundsyn Individuella hjälpmedel ger begriplighet sammanhang och kompenserar för svårigheter Anpassningar av miljön- perception, möjlighet till konc, framkomlighet Anpassningar av innehåll det hjälper inte hur fina hjälpmedel vi har om innehållet är trist meninslöst…vad har vi för mål? Är det vi gör meningsfullt, funktionellt anpassade sociala krav, kommunikationen? Vårt bemötande? Kunskap, förståelse, respekt för det annorlunda, vad har vi för grundsyn? Förståelse kan innebära stöd och buffertar mot stress! Gunilla Gerland säger att jag vill bli särbehandlad när jag behöver det! 19 19

20 Individuellt anpassade hjälpmedel som tydliggör mening och sammanhang
Var? organisation av rum Vad? När? Med vem? schema/almanacka/planering Vad? Hur mkt/länge, sen? arbetsordning/aktivitetsplanering Hur? visuella instruktioner Hur mycket/hur länge? bruksanvisningar Vad, varför och hur? sociala berättelser, sociala manuskript, seriesamtal Vad har hänt? dagbok Uttrycka sig kommunikation Kan vi alltid ge svar på dessa frågor på ett sätt som personen förstår så har pers fått ett fungerande hjälpmedel Var? Rummets utformning o visuella ledtrådar ger pers möjlighet att själv dra slutsatser- störande intryck, färgmarkeringar….var sak på sin plats Ännu viktigare för pers på tidig utvnivå att hitta Dagsschemà= möjlighet att förutse dagen, möjlighet till större flexibilitet Arbetsordning =Vad ska göras, hur mkt, när är jag klar? Visuella instruk/bruksanvisningar/manus.= materialet talar för sig själv, ritade eller skrivna instruktioner, mallar, markera vad som är viktigt…, ge föreställning om hur en aktivitet eller ett sammanhang kommer att se ut eller vad som förväntas Soc. manus/berättelse= ritade, skrivna berättelser som förklarar ger strategier för hur egna eller sociala aktiv kan gå till Dagbok/dokumentation – ger möjlighet till att minnas återberätta och kanske reflektera över vad man varit med om. Kommunikation = Bilder skriven text, ord som stöd för att uttrycka sig ex pesc 20 20

21 Exempel på olika dagsscheman/planeringar
Vad? När? Med vem? Exempel på olika dagsscheman/planeringar

22 Vad? Hur mycket? Hur länge? Sen?
Exempel på olika aktivitetsplaneringar/arbetsordningar

23 Exempel på olika Visuella instruktioner
Hur? Exempel på olika Visuella instruktioner

24 Välja!

25 Sociala berättelser/sociala manuskript
Vad? Varför? Hur?

26 Utvärdering

27 Om vi vill att eleven ska förstå vad han/hon ska göra
bör vi: därför att: skapa en tydlig miljö där man kan se och förstå vad man ska göra visa hur mycket och vad som ska göras så att man på egen hand kan förstå det (konkret, visuell aktivitetsplanering) göra varje uppgift/aktivitet tydlig och enkel att förstå på egen hand (förorganisera, visualisera) placering av möbler och material ger impuls till aktivitet och visar på ett konkret sätt vad som är tänkt det vill alla människor veta, viktigt att kunna själv! vi behöver ”tjata”/korrigera mindre ofta, aktiviteten blir mer lustfylld, mindre personalkrävande

28 Exempel på olika åtgärder som kan kompensera för elevers kommunikations svårigheter.
Använd kommunikationsstöd (tecken, bildpärmar, kartor, text, pratapparater). Uppmuntra all slags kommunikation: rörelser, ljud, blick, handlingar. Få till positiva delade upplevelser genom rörelseaktiviteter, begripligt material och intressanta perceptuella upplevelser. Gör miljön tydlig och intressant. Ge information konkret (visa föremål, bilder). Balansera aktiviteterna under dagen. Få in stimulans och stöd i elevens naturliga vardagsmiljö. Var medveten om att känslor smittar – använd den kunskapen Tänk på skillnaden mellan att locka till eller kräva kommunikation! 28 28

29 Viktiga kommunikativa färdigheter
Att kunna förmedla: mer, oj, wow, titta! Att kunna förmedla vad man vill ha/vill göra Att kunna be om hjälp Att kunna förmedla ”jag vill inte/ färdig/ sluta” Att kunna svara ja/nej 29

30 Målsättning: Jag förstår! Jag kan själv! Jag vill! Nej! Ja!
Lämna mig ifred! Det är roligt! 30

31 Gemensamt för personer med funktionsnedsättning.
Brist på lek och rörelse Fler vuxenkontakter/ färre barnkontakter Mindre självständighet Annorlunda motorik och perception Oftast färre fritidsaktiviteter 31

32 Meningsfulla fysiska fritidsaktiviteter
32

33 Varför fysiska aktiviteter?
Fritids intresse för framtiden att ta med sig ut i livet. Aktiviteter som man kan göra tillsammans med sin familj eller med sina kamrater. Att eleverna ska ha KUL! Spännande utmaningar, erfarenheter och upplevelser. 33

34 minskar förekomst av problembeteenden.
fortsättning……. en mer varierad fritid. sänker stressnivån minskar förekomst av problembeteenden. kräver ej förmåga till samspel (skidor, skridskor, jogging, ridning , inlines, cykling etc) Det finns hur mkt forskning som helst som styrker betydelsen av fysisk aktivitet för välbefinnande. 34

35 Hur? Variera de motoriska aktiviteterna.
Skapa motivation till att röra sig. (kort, tydligt och kul) Variera de motoriska aktiviteterna. Organisera / tydliggör aktiviteterna. Förmedla hur mycket / hur länge/ hur många gånger och när det är slut! Använd ex. olika räknesystem, timer etc. Visuella instruktioner ex. plastband, tejp dvs. olika färgmarkeringar som tydliggör olika banor och avgränsar ytor. Avslappningsövningar /massage etc. Friluftsliv/utomhus -/motoriska aktiviteter Vi vet ju alla att våra kroppar är byggda för att röra sig. Det är viktigt med motorik, styrka och kondition. Vanliga barn springer, hoppar och balanserar- de lär sig av sig själv och under lek. Barn m a har ett annorlunda lek och rörelsemönster. Många fritidssysselsättningar består av fysiska aktiviteter och erfarenhet av dessa kan ge eleverna en mer varierad fritid. De kan behöva hjälp med att organisera aktiviteterna. Forskning har visat fysisk aktivitet sänker stressnivån och minskar beteendeproblem Gungande rörelser är lugnande och ryckiga –uppiggande! Vår skola har valt friluftsliv som profil med tanke på framtiden. Hitta ett fritidsintresse som jag kan göra med kompisar/ i familjen…. Välj aktivitet utifrån var man bor och utifrån utbudet där! Ex på aktiviteter som vi sysslar med och eller har sysslat med Slalom, längdskidåkning, skridskor,, simning, gymnastik, motorik, friidrott, jogging, skogs och fjällvandring, stavgång, äventyrsmotorik( klättring. Långfärdsskridskor, inlines, tuffare skidåkning) innebandy, styrketräning och tidigare pingis o tennis. Målet är självklart: att det ska vara kul, intresse för framtiden, ngt att göra tillsammans med andra. Hur gör man då ex för att motivera elever till att röra sig speciellt om man har lite motoriska svårigheter?? Alltid när vi börjar med någon ny aktivitet så gäller det att det blir så positivt som möjligt. Kort kul och tydligt! Vad har vi för hjälpmedel som gör att det blir tydligt? Lära ut avslappningstekniker, lyssna på musik,i hörlurar, ligga under bolltäcke.. Massage behöver inte vara avkopplade för alla – en del är taktilt överkänsliga. Som med alla andra strategier anåassa efter utvnivå, ålder o intressen 35

36 ”Alla som någon gång har försökt poppa popcorn i ett kylskåp vet att det inte riktigt fungerar. Det behövs rätt temperatur för att det ska bli riktiga popcorn som ”poppar”. Samma sak gäller för oss människor tror jag. Det behövs rätt temperatur och omgivning för att vi ska ”poppa”. Jonas Helgesson; (grabben i kuvösen bredvid, 2007)

37 Referenser Autism, Theo Peeters, Liber 1998 Hjälpmedelsboken, Gunilla Gerland, Pavus utbildning 2011 Barn som väcker funderingar, G Gerland och U Aspeflo Pavus utbildning. 2010 Arbeta med Aspergers syndrom, Gunilla Gerland,Pavus utbildning 2010 Managing Family Meltdown, Linda Woodcock and Andrea Page, Jessica Kingsley Publisher, 2010 Den kompletta guiden till Aspergers syndrom. Tony Atwood, Cura 2007. Tänk om en bok om autism, Aspergers syndrom, ADHD och andra förmågor. Lotta Abrahamsson, Epago 20110 A Practical Guide to Autism, Fred R. Volkmar, Lisa A. Wiesner,John Wiley &Sons, Inc 2009 Autism från insidan, Hilde de Clercq, Intermedia Books 2007. Vilse i skolan. R. Green Cura 2009 Miffon, Nördar och Aspergers syndrom. Luke Jackson Cura 2005. Autism och Aspergers syndrom. Uta Frith Liber 1998. Barn med koncentrationssvårigheter. Björn Kadesjö Liber2008. Jag vill förstå K Göransson Stiftelsen Ala 1999 Se mig! Hör mig! Förstå mig! Winlund och Rosenström Bennhagen Stiftelsen ALA 2004 Autism and Asperger syndrom, Simon Baron-Cohen ,Oxford University press, 2008 37