Omvärld och invärld två bilder av vad biblioteken har att kämpa för

En presentation över ämnet: "Omvärld och invärld två bilder av vad biblioteken har att kämpa för"— Presentationens avskrift:

1 Omvärld och invärld två bilder av vad biblioteken har att kämpa för
just nu Svensk biblioteksförenings medlemsdag Norrköping 7 maj 2012 Inga Lundén Fint att ni har kommit hit. Just nu. Svensk Biblioteksförening behöver sina medlemmar. Det svenska biblioteksväsendet behöver svensk Biblioteksförening.

2 Kampen om läsaren ”Födda att läsa” från biblioteket i Bologna
Å ena sidan: Läsningen minskar. Färre läser för sina barn. Se Litteraturutredningens forskningsantologi Läsarnas Marknad, marknadens läsare, mars 2012. Å andra sidan: De som läser har hittat fler sätt att läsa. E-boksläsare är storläsare. Amerikanska e-boksläsare har läst 24 böcker det senaste året, jämfört med 15 böcker för icke-e-boksläsare. 30 procent av e-boksläsarna säger at de läser mer nu. I alla format. Tthe Rise of e-reading. Pew Internet & American Life Project. 5 april 2012. ”Födda att läsa” från biblioteket i Bologna

3 This is the end of publishing and books are dead and boring
Läs denna pessimistiska text – och se den motsatta bilden, genom att läsa raderna nedifrån och upp. Citat Dorling Kindersley.s This is the end of publishing and books are dead and boring no longer can it be said that we like to read my friends and I Foto: Ewa Stackelberg Ur Läsarnas marknad, marknadens läsare SOU 2012:10 en forskningsantologi Ann Steiner, red. Ulla Carlsson Citat Dorling Kindersley

4 Vi gör det genom handling.
”Vi har för länge definierat kärnan i vår profession som att tillhandahålla service. Ingen har någonsin förändrat världen genom att tillhandahålla. Vi gör det genom handling. Detta är tiden, detta är platsen, vi är de som ska göra det.” R.D. Lankes (min översättning) Vi ska gå från att tillhandahålla till att åstadkomma en förändring av ett tillstånd, till att ”göra skillnad”. Inte för att jag vill förringa möten mellan bibliotekarier och de viktiga samtalen på bibliotekskonferenser som denna. Men vi behöver möta många fler, och andra! Lokalt på biblioteken: Genom att rekrytera människor med kontakter, kunskap, nätverk och erfarenheter. Genom att läsa, lyssna och lära – och pröva, reflektera och ompröva. Genom att samarbeta med dem som når längre. Öppna biblioteken och släpp in, gå utanför och knacka på. Gemensamt genom biblioteksföreningen: Tala på andras konferenser. Skapa nya allianser. Sitt in i obekväma konstellationer. Fortsätt stödja forskning och utveckling, rapportera, publicera. Alla: Byt ut ett möte i månaden mot ett möte i främmande miljö, som kan skapa gemensam förståelse och engagemang för kampen om läsarna och läsandet – och människors livslånga rätt till information och kunskap.

5 Kampen om människors tillgång till information – oavsett form

6 Artikel 19 “Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser.” FNs deklaration om de Mänskliga rättigheterna, 1948 Stéphane Hessel Engagera er! 2010

7 “Det här tänker jag: att vår generation har fått ett verktyg och ett vapen som inga innan oss har haft. Det är underbart och skitjobbigt. Vi kan veta mer, kan göra mer och därför är det vår skyldighet att faktiskt göra mer.” Annika Norlin Jag tänker att de som kommer efter oss, säg om 15 år, skulle undra: Vad gjorde ni som var med då? Skulle inte det vara absurt, om biblioteken skulle tappa kraft på tröskeln av den sköna nya värld, där informationen finns bara en knapptryckning bort? Jag tänker att biblioteken behövs som bäst just nu, att om de inte fanns skulle man behöva uppfinna dem. Då skulle man skapa gemensamma platser på nätet, där människor skulle kunna hämta information, få kunnig vägledning och kunna möta och inspireras av varandra. Man skulle komplettera dem med likadana platser i vackra välkomnande lokaler där människor möts. Man skulle anställa kunniga personer för att vägleda de många människorna, för att ordna för mötena, spontana eller arrangerade och till dem knyta alla samhällets och civilsamhällets resurser.

8 Svårt att äga Lätt att dela Innehåll är speciellt
Räcker det? Om man inte har kan bygga en samling, är det ett bibliotek ändå? From collection till collection, gäller det? Ja, det kanske är det vi står inför, att ha tillgång till, men inte längre äga innehållet. Innehåll är speciellt dessa dagar: Svårt att äga, lätt att dela. Det inser såväl förläggare som bibliotekarier. Författare och läsare. Men om vi inte längre har tillgång till informationen, annat än i tryckt form? Och om människor väljer att hämta sin information elektroniskt? Marginaliserade museer. Förhandlingarna med representanter för förläggarna bröt samman i onsdags. Svensk biblioteksförenings fyra företrädare valde att resa sig och gå. Frågan är alldeles för viktig för att låsas i en förhandling, som inte leder någon vart. Kulturministern har hävdat att detta är en fråga för parterna att komma överens om, förhandlingsvägen. Nu har vi försökt. Därmed inte sagt att dörren är stängd, att möjligheter till dialog inte kan uppstå på nytt. L’Institute d’Arabe du Monde, Paris

9 Vad händer nu? Internationellt:
Målet är en balans mellan upphovsrätt och artikel 19 “fri tillgång till information”. Traktat. Nationellt: Svensk Biblioteksförening fortsätter sökandet efter en ny och hållbar affärsmodell. Jag säger bara att Nu behövs flera vägar in i e-bokens ekosystem. Frågan har många fler intressenter. Författare, genom sitt förbund och enskilda, mindre förläggare, distributörer, media – och inte minst läsarna! Fri tillgång till information är yttrandefrihet i praktiken. Biblioteken finns i samma sammanhang som många andra frihetsrörelser. (Piratpartiet må vara ett ungt och delvis något annorlunda parti, men det var Miljöpartiet också för ett antal år sedan. Piratpartiet växer i Tyskland och är nu det tredje största partiet, för de Gröna. Man kan tycka vad man vill om det, men inte nonchalera frågans vikt för många människor.) Det handlar om en deltagar- och medskaparkultur i motsats till etablerade strukturer och månghundraåriga lagar. Prosumenter istället för bara producenter och konsumenter. Helt säkert kommer konvulsionerna efter den nya elektronikens förändrade beteendemönster att skaka om alla oss intermediärer, som förläggare, bokhandlare och bibliotekarier. Invärld Vi vill vara med och påverka vad som händer, medan det skakar. Det är då möjligheterna är som störst, när inget är riktigt fast och cementerat. Internationellt/IFLA: Målet är en balans mellan upphovsrätt och artikel 19 ”fri tillgång till information”. Ett traktat. Nationellt agerar bl.a. svensk biblioteksförening, KB och de politiska partierna bl.a. Lokalt: experiment och pilotstudier kring digitalisering av fria, frigjorda eller nyskrivna böcker. Lokalt: Experiment och pilotstudier kring digitalisering av fria, frigjorda eller nyskrivna böcker. Samarbete KB, lånecentralerna mm.

10 få e-böcker från biblioteket?
Varför kan inte Karl få e-böcker från biblioteket? Men framför allt: intensifiera kampen om läsarna. Låt det inte bara vara storläsarna och de med högst utbildning som upptäcker e-boken. Vi har ett uppdrag, som gäller kampen om läsarna och lika rätt till information. Det handlar inte om den tryckta boken contra e-boken. Det handlar om att fritt kunna välja medieform. Låna ut e-böcker till fler. Berätta för e-boksläsarna om vad som står på spel. -Lyssna på Karl!